Texte remanié de: Diss.--Wien, 2001. / Bibliogr. p. 447-456. Notes bibliogr.

<p>En av grundstenarna för en framgångsrik omorganisation är en väl fungerande kommunikation. För en effektiv förankring av en förändring hos medarbetarna bör kommunikationsprocessen innehålla så lite brus som möjligt. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur brus i kommunikationsprocessen kan försvåra implementeringen av en omorganisation. Fallstudien har genomförts på en del av en inköpsavdelning på Scania i Södertälje.</p><p>Vi har kommit fram till i huvudsak tre brus i kommunikationen som har försvårat implementeringen och gjort att omorganisationen på Scanias inköpsavdelning tagit längre tid än beräknat. Det första bruset var att det engelska språket användes vid informerandet av omorganisationen. Detta kan ha medfört att en del av budskapet inte nådde fram till alla medarbetare. Det andra bruset uppstod av att meddelandet som gavs var otydligt och kunde tolkas på flera olika sätt. Det tredje bruset uppkom när gruppcheferna kommunicerade ut olika direktiv och riktlinjer till sina medarbetare för hur arbetet skulle fortlöpa i och med omorganisationen. Våra resultat visar även på vikten av att använda rätt kanaler och ge medarbetarna möjligheten till att ge feedback.</p>

En av grundstenarna för en framgångsrik omorganisation är en väl fungerande kommunikation. För en effektiv förankring av en förändring hos medarbetarna bör kommunikationsprocessen innehålla så lite brus som möjligt. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur brus i kommunikationsprocessen kan försvåra implementeringen av en omorganisation. Fallstudien har genomförts på en del av en inköpsavdelning på Scania i Södertälje. Vi har kommit fram till i huvudsak tre brus i kommunikationen som har försvårat implementeringen och gjort att omorganisationen på Scanias inköpsavdelning tagit längre tid än beräknat. Det första bruset var att det engelska språket användes vid informerandet av omorganisationen. Detta kan ha medfört att en del av budskapet inte nådde fram till alla medarbetare. Det andra bruset uppstod av att meddelandet som gavs var otydligt och kunde tolkas på flera olika sätt. Det tredje bruset uppkom när gruppcheferna kommunicerade ut olika direktiv och riktlinjer till sina medarbetare för hur arbetet skulle fortlöpa i och med omorganisationen. Våra resultat visar även på vikten av att använda rätt kanaler och ge medarbetarna möjligheten till att ge feedback.

Konkurrensen mellan aktörerna inom klädbranschen är idag stor och kommer förmodligen växa sig ännu större de kommande åren. Alla företag måste därför sträva efter att komma förbi det enorma kommersiella bruset för att finna köpare till sina egna produkter. Det gäller att finna ett unikt och annorlunda sätt att marknadsföra sig på och som står ut i mängden bland alla företag som vill nå ut till konsumenterna. Ett företag som lyckats hålla sig vid liv på den konkurrensutsatta marknaden är butikskedjan Weekday. Weekday har lyckats expandera, trots att företaget håller en ganska låg profil jämfört med övriga konkurrenter vad gäller marknadsföring. Företaget använder ingen traditionell marknadsföring, t.ex. genom annonsering och reklam, utan förlitar sig främst på ryktesspridning. Därför är Weekday ett väldigt intressant företag att studera ur marknadsföringssynpunkt.Syftet med studien är att utifrån de teorier vi använt oss av, undersöka och beskriva butikskedjan Weekdays kommunikationsstrategi, vilka eventuella brister som finns samt om kundernas attityder skulle förändras vid övergång till traditionell marknadsföring. Studien har främst haft ett beskrivande syfte, men även till viss del ett explorativt syfte. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, då underlaget till empirin och analysen främst utgjorts av djupintervjuer med anställda inom företaget samt den enkätundersökning vi genomfört. Vår teoretiska referensram bygger främst på kommunikationsmodellen, marknadsmixen (4P) och olika varumärkesteorier. Den empiriska delen beskriver Weekdays bakgrund, kommunikationsstrategi, vilka kommunikationskanaler företaget använder samt vilket resultat vår enkätundersökning gav. I analysen diskuterar vi och jämför empirin och enkätundersökningen med de olika teoretiska modellerna vi valt. Vi försöker på ett konstruktivt sätt analysera både för- och nackdelar med Weekdays kommunikationsstrategi. Vi har i vår slutsats kommit fram till att Weekdays främsta kommunikationskanaler består av de fysiska butikerna, eventen, hemsidan samt den mer okontrollerbara metoden ryktesspridning. De främsta bristerna ligger i att deras nuvarande kommunikationskanaler inte räcker till i samband med den expansion företaget befinner sig i. För att kunna utvecklas behövs andra metoder än de som används idag och ett steg mot traditionell marknadsföring hade kunna vara ett alternativ. Kundernas attityder till varumärket kommer till viss del förändras, men vi anser att det är en konsekvens företaget får ta i samband med att verksamheten utvecklas. / Program: Butikschefsutbildningen

This study aimed to explore how 31 collage students' cognitive performance and their ability to create false memories were affected by the exposure of an extraneous background noise. The studies main hypotheses were based on previous research on how extraneous noise affect the cognitive ability and the creation of false memories: 1) that an extraneous background noise increases the ability to create false memories, 2) that an extraneous background noise impairs the learning of cognitive information, 3) that an extraneous background noise contributes to an increased representation of fictional words, 4) that an extraneous background noise impedes the ability to understand speech . The results showed a tendency in which false memories increased in the condition without background noise, a result which goes in the opposite direction of the hypothesis. Furthermore, the result supported the hypothesis that the extraneous background noise impairs the learning of cognitive information. The results also showed that there was no effect between the conditions regarding the representation of fictional information. However, the result confirmed the hypothesis that a background noise impedes the ability to understand speech. The authors believe that studies like this are of great importance to the debate about how noise in open plan offices affect people's performance and the appearance of error information. / Denna studie grundar sig på en undersökning om hur 31 högskolestudenters kognitiva prestation, samt förmåga att skapa falska minnen påverkades av ett ovidkommande bakgrundsbrus. Studiens huvudsakliga hypoteser utformades utifrån tidigare forskning om hur ovidkommande ljudkällor påverkar den kognitiva förmågan samt inverkar på skapandet av falska minnen; 1) att ett ovidkommande bakgrundsbrus ökar förmågan att skapa falska minnen, 2) att ett ovidkommande bakgrundsbrus försämrar inlärningen av kognitiv information, 3) att ett ovidkommande bakgrundsbrus bidrar till en ökad återgivning av påhittad information, 4) att ett ovidkommande bakgrundsbrus försvårar förmågan att uppfatta tal. Resultatet visade en tendens av att falska minnen ökade i betingelsen utan bakgrundsbrus vilket går i hypotesens motsatta riktning. Vidare gav resultatet stöd åt hypotesen att ovidkommande bakgrundsbrus försämrar inlärningen av kognitiv information. I resultatet framgick även att det inte förelåg någon effekt mellan betingelserna beträffande återgivningen av påhittad information. Däremot bekräftades författarnas hypotes att ett bakgrundsbrus försvårar förmågan att uppfatta tal. Författarna menar att studier likt denna är av stor betydelse för debatten kring hur buller i öppna kontorslandskap påverkar människors prestationsförmåga samt uppkomsten av fel information.

Uppsatsens syfte var att analysera Finansinspektionens kommunikationssystem samt att utvärdera hur deras interna kommunikation fungerar i praktiken. Författarna valde att utföra en fallstudie för att på så sätt kunna gå djupare inom en specifik organisation. Insamling av empiri har skett genom en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod med tre personliga intervjuer samt en större enkätundersökning med medarbetare på Finansinspektionen. Respondenterna och informanterna valdes delvis medvetet men även genom ett slumpmässigt urval. Den teoretiska referensramen som studien bygger på innefattar ett flertal kommunikationsmodeller, såsom Shannon och Weavers basmodell, olika slag av intern kommunikation och Osgood och Schramms kommunikationsmodeller. Empiri och analys sammanfördes, slutsatsen författarna kom fram till var att Finansinspektionens interna kommunikation som helhet fungerar bra. Detta har framkommit både genom de personliga intervjuerna och den enkätundersökning som genomförts, liksom att de huvudsakliga informationsvägarna som idag används inom Finansinspektionen är de som medarbetarna föredrar. De främsta sätten att kommunicera internt inom Finansinspektionen är genom intranätet och de fredagsmöten som hålls varje vecka och av dessa synes medarbetarna prioritera båda kanalerna. Emellertid dök en del förslag på förbättringar upp samt synpunkter på vissa specifika delar, inom den interna kommunikationen, där det fanns behov av förändring. Bland annat ansåg en del av respondenterna att sökfunktionen på intranätet kunde förbättras och att fredagsmötena var av mer social karaktär.

Idag tar människan del av mer information än någonsin, inte minst den yngre generationen. Det konstanta flödet som tas del av påverkar individen och försätter denne i ett beroende där det blir till ett behov att svara på meddelanden, att hänga med i sammanhanget och att vara delaktig. Till slut överbelastas människan både psykiskt och fysiskt av den informationen som måste tolkas. Man skulle kunna påstå att det är ett samhällsproblem, det är en norm att ha många fler vänner i den digitala världen än i verkligheten. Det är inte ens möjligt att hantera alla dessa relationer som förekommer i sociala medier. Idag är det också en norm att ta fram smartphonen så fort möjligheten finns. Notiser och aviseringar från sociala medier distraherar och får individen att tappa fokus. Att hantera många olika praktiker samtidigt är inte ett positivt resultat då detta benämns som multitasking och hindrar individen från att hantera någonting på en djup nivå, vilket i sin tur bidrar till kognitiv överbelastning. Det problematiska är huruvida unga svenskar är medvetna angående det omfattande användandet av sociala medier. Denna uppsats har därför som syfte att först och främst utreda hur användandet bland unga svenskar ser ut idag men också att markera bidragande konsekvenser. Att undersöka varför unga svenskar använder sociala medier samt hur de tolkar sitt användande blir därför relevanta grundpelare. Från de respondenter som svarat på denna undersökning som genomförts kan vi konstatera att majoriteten är kvinnor, 24 år och uppskattar att de är aktiva i sociala medier runt 2 timmar om dagen. De enheter som används till sociala medier blir allt fler men smartphonen dominerar. Resultatet från denna undersökning visade att det finns en medvetenhet i den mån att sociala medieanvändare vet om att informationen som vidhålls genom sociala medier inte är relevant eller viktig. Dock anser de att de inte är drabbade av problematiken då de endast använder sociala medier som ett tidsfördriv.

Forskningsfråga: Hur kan informationsbrus identifieras i organisationer? Syfte: Avsikten med uppsatsen är att identifiera och få kunskap om varför brus uppstår i den interna formella informationskommunikationen. Syftet är även att identifiera vilka faktorer som kan störa informationsflödet och påverkar mottagarnas/medarbetarnas tolkning av information ifrån sändaren/ledningen. Metod: En kvalitativ fallstudie med en deduktiv forskningsansats. Slutsatser: För att identifiera brus krävs medvetenhet om vad som orsakar brus och att budskap kan tolkas olika. Undersökt organisation arbetar idag strategiskt med internkommunikation och nyligen implementerat internkommunikationsstrategier, vilket har gjort att vi har haft svårigheter med att identifiera brus i organisationen. Brus på Stena Recycling identifierades kunna uppstå i situationer där det blir överflöd av information, där medarbetare blir stressade och riskerar att missa relevant information. Vidare kan brus förekomma i organisationen genom missförstånd, viss ryktesspridning och att morgonmötenas korta tidsram vilket inte ger utrymme för djupa diskussioner. Missförstånd kan dessutom förekomma som brus i form av att inte uppfatta informationen som tydlig.

Trafikbuller är ett ljud som generellt upplevs störande och kan orsaka stress. Trafikbuller och vitt brus kategoriseras båda som broadband noise, men tycks ha motsatta hälsoeffekter. Frågeställningen som undersökts i denna rapport är således hur trafikbuller kontra vitt brus påverkar individers stressnivå. Detta gjordes med hjälp av en artefakt i form av ett 3D pusselspel där dessa ljud implementerats. Elva deltagare rekryterades och delades in i tre grupper varav en kontrollgrupp. Regelbundna hjärtfrekvensmätningar genomfördes och ett frågeformulär samt DASS-21 självskattningsformuläret besvarades. Resultaten visade att deltagarna upplevde en genomsnittlig ökning av hjärtfrekvens oavsett vilket av ljuden de lyssnade till. Kontrollgruppen upplevde däremot en minskad hjärtfrekvens. Ljudet kan ha haft en påverkan på deltagarna, men ytterligare studier behövs för att få konkreta resultat. Resultaten är därav främst av intresse för framtida studier. Det finns en möjlighet att framtida resultat skulle kunna användas i utbildningssyfte eller inom spelutveckling för att påverka spelarens spelupplevelse. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

När vi som lärare och blivande speciallärare ser att den beprövade erfarenheten inte räcker för att alla elever ska nå en snabb och säker ordavkodning behöver vi kunskap baserat på vetenskaplig grund för att kunna ge elever i läs- och skrivsvårigheter rätt stöd och hjälp vilket är en utmaning för lärare och forskare. Då tidigare forskning har visat att ett auditivt vitt brus har en påverkan på koncentrationen för elever med ADHD, skulle det också, med tanke på komorbiditeten mellan läs- och skrivsvårigheter och uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter kunna ha en liknande effekt på läsning för elever med läs- och skrivsvårigheter och/eller dyslexi.    Syftet med studien är att undersöka om ett vitt auditivt brus och ett visuellt pixel-brus har någon påverkan på elevers ordavkodning, läsförståelse och arbetsminne och om det kan användas som ett pedagogiskt redskap/assisterande verktyg i undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs 4 – 6. I denna studie används tester i ordavkodning och läsförståelse med och utan auditivt vitt brus i hörlurar, samt för arbetsminnet med och utan visuellt pixel-brus på skärm för att få ett mätbart resultat. För att få förståelse av deltagarnas egna upplevelser av brusen och dess eventuella användbarhet har även intervjuer om brusen använts.   Resultatet visar att både det auditivavita bruset och det visuella pixel-bruset har en positiv påverkan på elever i fonologiska svårigheter, både vid ordavkodning och när den fonologiska förmågan prövas. Då studiens resultat bland annat visar att bruset påverkar avkodningen mest skulle det kunna betyda att elever i lässvårigheter kan öka sin läsförmåga genom att tillföra auditivt vitt brus eller visuellt pixel-brus. Den grupp av elever som enligt resultatet verkar bli allra mest hjälpta av de båda brusen är den som uppvisar svårigheter med både ordavkodning, uppmärksamhet och koncentration. Dock får elever med enbart svårigheter med ordavkodningen också positiv effekt vilket tyder på att brusen kan ha en användbarhet, främst inom det specialpedagogiska området.