Det är viktigt att vi har kunskaper om olika metoder, som kan hjälpa elever som har läs- och skrivsvårigheter. Skolans insatser skall  ha en vetenskaplig grund, vila på beprövad erfarenhet och aktuell forskning. En utmaning är att utveckla och testa metoder som kan praktiseras i arbetet med elever i läs- och skrivsvårigheter i skolan. Mot bakgrund av detta har vi genomfört en interventionsstudie, som ingår i projektet BRUS, på Linneuniversitetet i Växjö. Projektet leds av Göran Söderlund, professor i specialpedagogik. Tidigare forskning har uppmärksammat att eleverna som deltog i studien med diagnos ADHD förbättrade sin förmåga att fokusera och koncentrera sig om ett auditivt brus tillfördes under arbetsprocessen. Sambandet mellan läs- och skrivsvårigheter och ADHD är inte klarlagt men forskningen visar att det råder stor komorbiditet mellan diagnoserna. Syftet med studien är att undersöka om visuellt tillfört brus på dataskärm vid lästräning med listor kan underlätta läsningen för elever med fonologiska svårigheter. Lästräningsmaterialet Bravkod, ett etablerat och validerat träningsinstrument, som använts för studien har inte tidigare prövats med vitt brus. För studiens design konverterades materialet till Word och bearbetades sedan i ett datorprogram med brus för genomförandet av interventionerna.  Interventionen genomfördes i två grupper där en grupp utförde träningen utan visuellt brus på skärmen och en grupp med tillagt visuellt brus på skärmen.  Studien genomfördes under Vt och Ht 2020 i två skolor. 14 elever i årskurs 3-5 deltog och tränade 15 tillfällen/elev. Samtliga elever som deltog i interventionerna, förbättrade sina resultat i ett eller flera av de posttester som genomfördes i jämförelse före och efter studien. Studien genomfördes i liten skala, med ett begränsat antal deltagare. Varje enskild individs resultat får stor påverkan på medelvärdet och eventuella skillnader i grupperna kan vara resultatet av en enskild individs resultat. Det är därför svårt att dra allmäna slutsatser baserat på resultatet. Vi bör därför  förhålla oss med försiktighet till resultatet. Resultatet kan indikera att intensivträning med läslistor på dataskärm förbättrar avkodningsförmågan. Även om vissa i gruppen som läst med det visuella pixel-bruset förbättrade sina resultat kunde vi inte urskilja specifikt positiva resultat vid tillförandet av det visuella pixel-bruset. Studien innefattar inte någon jämförelsegrupp som följt den ordinära undervisningen under träningsperioden är det inte säkert att de förändringar vi ser i resultatdelen är resultatet av träningen för studien. En studie i större format än denna skulle kunna visa på en effekt av det visuella pixel-bruset.

När vi som lärare och blivande speciallärare ser att den beprövade erfarenheten inte räcker för att alla elever ska nå en snabb och säker ordavkodning behöver vi kunskap baserat på vetenskaplig grund för att kunna ge elever i läs- och skrivsvårigheter rätt stöd och hjälp vilket är en utmaning för lärare och forskare. Då tidigare forskning har visat att ett auditivt vitt brus har en påverkan på koncentrationen för elever med ADHD, skulle det också, med tanke på komorbiditeten mellan läs- och skrivsvårigheter och uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter kunna ha en liknande effekt på läsning för elever med läs- och skrivsvårigheter och/eller dyslexi.    Syftet med studien är att undersöka om ett vitt auditivt brus och ett visuellt pixel-brus har någon påverkan på elevers ordavkodning, läsförståelse och arbetsminne och om det kan användas som ett pedagogiskt redskap/assisterande verktyg i undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs 4 – 6. I denna studie används tester i ordavkodning och läsförståelse med och utan auditivt vitt brus i hörlurar, samt för arbetsminnet med och utan visuellt pixel-brus på skärm för att få ett mätbart resultat. För att få förståelse av deltagarnas egna upplevelser av brusen och dess eventuella användbarhet har även intervjuer om brusen använts.   Resultatet visar att både det auditivavita bruset och det visuella pixel-bruset har en positiv påverkan på elever i fonologiska svårigheter, både vid ordavkodning och när den fonologiska förmågan prövas. Då studiens resultat bland annat visar att bruset påverkar avkodningen mest skulle det kunna betyda att elever i lässvårigheter kan öka sin läsförmåga genom att tillföra auditivt vitt brus eller visuellt pixel-brus. Den grupp av elever som enligt resultatet verkar bli allra mest hjälpta av de båda brusen är den som uppvisar svårigheter med både ordavkodning, uppmärksamhet och koncentration. Dock får elever med enbart svårigheter med ordavkodningen också positiv effekt vilket tyder på att brusen kan ha en användbarhet, främst inom det specialpedagogiska området.