<p><strong>Title</strong>:      Kriskommunikation på 140 tecken; En kvantitativ innehållsanalys om media och myndigheters traditionella roller vid pandemikrisen A(H1N1) via SVT Rapport och Krisinformation.se:s twitterflöden.</p><p><strong>Author</strong>:                         Arne Wetterholm & Petter Westlund</p><p><strong>Tutor</strong>:                         Mats Eriksson</p><p><strong>Course</strong>:                         Medie- & Kommunikationsvetenskap C, inriktning PR</p><p><strong>Semester</strong>:                         Autumn 2009</p><p><strong>Purpose</strong>:      The purpose of this study is to analyse how twitter-feeds has been reporting the A(H1N1) pandemics. Do authorities and media keep their classical approach towards new crisis in a new media channel like Twitter.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method & material</strong>:      The analysis is conducted through a quantitative research method where two Twitter feeds will be used as the main source of the material. The 50 latest messages of the feeds in both Twitter microblogs Krisinformation.se and SVT PlayRapport will be represented in the material.</p><p> </p><p><strong>Theories</strong>:      The theoretical background consists of Jan van Dijk and Manuel Castells theories of the network society. The theories of classical approach on authorities and media are also a part of the theoretical background along with theories about the modern web.</p><p> </p><p><strong>Main results</strong>:      The main results of this study points towards a continuous approach of both authorities and media in the Twitter feeds. That means that new opportunities of crisis information don’t mean new approaches for authorities and media when reporting a crisis.</p><p> </p><p><strong>Keywords</strong>:     crisis information, crisis communication,  Twitter, SVT, Rapport, Krisinformation.se, kriskommunikation, A(H1N1), nya influensan, svininfluensan, swine inluenza, microblog, mikroblogg, kvantitativ, quantitative, innehållsanalys, context analysis.</p>

Title:      Kriskommunikation på 140 tecken; En kvantitativ innehållsanalys om media och myndigheters traditionella roller vid pandemikrisen A(H1N1) via SVT Rapport och Krisinformation.se:s twitterflöden. Author:                         Arne Wetterholm &amp; Petter Westlund Tutor:                         Mats Eriksson Course:                         Medie- &amp; Kommunikationsvetenskap C, inriktning PR Semester:                         Autumn 2009 Purpose:      The purpose of this study is to analyse how twitter-feeds has been reporting the A(H1N1) pandemics. Do authorities and media keep their classical approach towards new crisis in a new media channel like Twitter.   Method &amp; material:      The analysis is conducted through a quantitative research method where two Twitter feeds will be used as the main source of the material. The 50 latest messages of the feeds in both Twitter microblogs Krisinformation.se and SVT PlayRapport will be represented in the material.   Theories:      The theoretical background consists of Jan van Dijk and Manuel Castells theories of the network society. The theories of classical approach on authorities and media are also a part of the theoretical background along with theories about the modern web.   Main results:      The main results of this study points towards a continuous approach of both authorities and media in the Twitter feeds. That means that new opportunities of crisis information don’t mean new approaches for authorities and media when reporting a crisis.   Keywords:     crisis information, crisis communication,  Twitter, SVT, Rapport, Krisinformation.se, kriskommunikation, A(H1N1), nya influensan, svininfluensan, swine inluenza, microblog, mikroblogg, kvantitativ, quantitative, innehållsanalys, context analysis.

Nowadays many people get together in social networks, which is also a place where you seek information about current events. It’s possible to ask questions and communicate in real time which can be useful in case of crisis. Content in social network is generated by users which also could make it a place for spreading of rumors. The purpose of this work was to investigate the use of social networks and its importance and limitations during the different phases of a crisis. The research was a case study where The use of social networks during the wildfires in Pålgård in the summer of 2018 was investigated. Data collection was performed by interviews, documentary research of social networks and background information. The interviewees’ respondents have been appointed through exploratory selection. Four respondents represent different actors who collaborated during the forest fire in Pålgård 2018. One of the respondents administers a Facebook group that was frequently used during the event. The last respondent is a private person who is also the station manager’s siblings. This respondent initially helped the sibling to coordinate volunteer efforts in the abovementioned Facebook group. Social media has a great potential when it comes to reaching out to many in a short time. Regarding the forest fire in Pålgård, Facebook has primarily been used to share information, coordinate efforts, offer help and questions. Even traditional media uses their Facebook channels to share their news. In order to avoid speculation and misunderstanding, which can lead to rumor spread, it is of great importance that there is accurate and reliable information available to the public, and that their questions are answered. This is something social media can be used for. / Sociala medier är idag en mötesplats för många människor, och även en plats där information söks om aktuella händelser. Det är möjligt att ställa frågor och kommunicera i realtid vilket kan vara värdefullt vid en krissituation. Men innehåll i sociala medier är också användargenererat vilket kan göra det till en plats för ryktesspridning. Syftet med föreliggande arbete var att undersöka sociala mediers användning, betydelse och begränsningar för kommunikation och informationsdelning under en kris olika faser. Forskningen har bedrivits i form av en fallstudie där sociala mediers användning vid skogsbranden i Pålgård 2018 belysts. Datainsamling har skett genom intervjuer, dokumentär forskning av sociala medier och bakgrundsinformation. Intervjuernas respondenter har utsetts genom explorativt val. Fyra respondenter representerar olika aktörer som samverkade under skogsbranden i Pålgård 2018. En respondent administrerar en Facebookgrupp som användes flitigt under händelsen. Den sista respondenten är en privatperson som också är stationschefens syskon. Denna respondent hjälpte i början sitt syskon att samordna frivilliginsatser i ovannämnda Facebookgrupp. Sociala medier har en stor potential när det gäller att nå ut till många på kort tid. Beträffande skogsbranden vid Pålgård har framförallt Facebook använts till att dela med sig av information, samordna insatser, erbjuda hjälp samt ställa och besvara frågor. Även traditionell media använder sina Facebookkanaler till att dela sina nyheter. För att undvika spekulationer och missförstånd vilket i förlängningen kan leda till ryktesspridning är det av stor vikt att det finns korrekt och pålitlig information tillgänglig för allmänheten, och att frågor blir besvarade. Detta är något sociala medier med fördel kan användas till.

Denna studie har syftat till att nå ökad kunskap om hur myndigheter kan utveckla sin kriskommunikation med barn i åldern 12-13 år, utifrån ett barnrättsperspektiv. Webbplatsen Lilla Krisinfo har utgjort ett exempel för studien. Studiens teoretiska perspektiv har bestått av inkodning- och avkodningsmodellen, användning- och gratifikationsteorin, förväntning-bekräftelseteorin samt retorik, vilka har sammanförts i en egen teoretisk modell. Metoderna som användes var retorisk analys av webbplatsen och fokusgruppsintervjuer med barn. Genom att undersöka barns informationsbehov och informationssökningsstrategier gällande kriser samt deras uppfattning av Lilla Krisinfos webbplats har studien kunnat nå ökad kunskap för att besvara syftet. De huvudsakliga resultaten innefattar att myndigheter bör betona krisers relevans för barn, skapa trygghet men samtidigt inte undanhålla information, anpassa sitt språk efter olika nivåer och sträva efter att vara och upplevas trovärdiga. / This study has aimed to reach further knowledge about how authorities can develop their crisis communication with children aged 12-13, based on a children's rights perspective. The website Lilla Krisinfo has been an example for the study. The study's theoretical perspective has consisted of the encoding and decoding model, the uses and gratification theory, the expectation-confirmation theory and rhetoric, which were brought together in a theoretical model. The methods used were rhetorical analysis of the website and focus group interviews with children. By investigating children's needs of information and strategies for searching information regarding crises as well as their perception of Lilla Krisinfo's website, the study has been able to achieve further knowledge to answer to the study’s purpose. The main results include that authorities should accentuate the relevance of a crisis for children, create a feeling of security but at the same time not withhold information, adapt the language to different levels and strive to be perceived as credible.

Denna studie undersöker hur svenska myndigheter bör tänka för att uppnå en stabil driftlösning vid distribuering av webbaserad krisinformation med hjälp av molntjänster. Resultatet är fyra faktorer som myndigheter kan använda sig av och ta hänsyn till för att uppnå detta. Resultatet uppnås genom intervjuer med yrkesverksamma personer inom området, både från myndigheter och privata företag, för bringa flera perspektiv på forskningsfrågan. Faktorerna härleds därefter från intervjuerna med en induktiv ansats för att sedan testas med en deduktiv ansats mot tidigare forskning som lyfter upp tio utmaningar vid införande av molntjänster hos myndigheter. För att bekräfta sin relevans och funktion testas sedan faktorerna i en historisk fallstudie av ett fall där ett falskt VMA-larm utlösts i Stockholm sommaren 2017. / This study examines what Swedish authorities should consider in order to achieve a stable operational solution when distributing web-based crisis information using Cloud Computing. The study results in four factors that authorities can use and take into account in order to achieve this. The result is achieved through interviews with professionals, both from private and public sectors, to bring multiple perspectives on the topic. The factors derive from the interviews with an inductive approach and then tested with a deductive approach to a previous research that highlights ten major challenges facing governments in implementing Cloud Computing. To confirm their relevance and function, the factors are then tested in a historical case study of a case where a false important notice to the public (VMA) was sent in Stockholm in the summer of 2017.