Studiens syfte var att undersöka de samspelssituationer som råder mellan allmänheten och handläggarna på försäkringskassan, men även att undersöka hur handläggarna upplever sin egen arbetssituation. Mellan handläggarna och allmänheten indikerar studien att allmänheten för det mesta är nöjd med handläggarna på försäkringskassan. Men studien visar även att allmänheten finner det oacceptabelt med en väntetid på två månader för utbetalning av ersättning. Något som båda grupperna har gemensamt är att bemötande är viktigt. Iden till studien växte fram ur de debatterna som förekom i media och om hur försäkringskassan har förändrat sitt arbetssätt genom att granska först och betala ut sedan mot tidigare att betala först och granska sedan. Datainsamlingen genomfördes med två enkäter. Totalt deltog 135 från allmänheten och 43 handläggare från lokalkontoret i Borlänge respektive länskontoret i Falun.

The purpose of this study is to study the Swedish Tax information campaigns in 2010-2012. Questions about what worked better than others, and what impact this has had has been set up. The study shows that work has essentially divorced by 2011,worked with a significant amount of local material. This work had an impact on mass media published locally in newspapers. This work fits well with research in the area showing that messages should be tailored to the target audience and capture the target group's interest. This study also shows that a large number of citizens in Sweden have access to and take part in local newspapers.Research shows that if a trademark is used in the mass media contacts, it helps strengthen the image of the sender and creates / increases the confidence of the recipient.Conclusion is that structured communication work with the tax declaration number one (forindividuals and sole traders) should occur simultaneously and in parallel at different levels in Sweden. Timing is of utmost importance. Good planning and preparation time is crucial to getting some of the mass media space. The work that has been conducted over the three years studied are consistent with research in the area and may therefore be a good basis for futurecampaigns. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

Krisberedskapssystemet i Sverige har gått från att vara en statligt samordnad institution som svar på yttre geografiskt hotfulla situationer, till att vara en fredstida angelägenhet för alla risker, vilandes på principerna ansvar, närhet och likhet. Den svenska krisberedskapen har prövats de senaste åren, och närsamhället genomlevt ett antal kriser har systemet visat utmaningar vid leverans. Löpande hantering i form av system och strukturförändringar för att kunna svara på hot som inte bara är lokala, utan också regionala, globala och digitala har inte inkluderat allmänheten. I det fortsatta krisberedskapsarbetet behövs perspektiv på krisberedskap som bottnar i deras erfarenheter. Denna uppsats visar på allmänhetens erfarenheter, samt undersöker dessa med hjälp av samhällsvetenskapliga teorier om livsvärld och systemvärld, kommunikativt handlande samt dialogiskt lärande och kommer fram till att en bred, inkluderande, rättvis beredskap är vad som förväntas frånallmänheten. Vidare finns anledningar att fortsätta studera användandet av kompetenser och metoderhämtade från det sociala arbetets fält för att finna en rimlig väg framåt för att hålla balans och samförstånd mellan förutsättningar i livsvärlden där allmänheten befinner sig och systemvärld där krisberedskapen styrs genom medel som makt och pengar.

The aim of this study is to examine how and in what way users of the public participate and affect the archival information that is to be preserved for the future through the examination of three archival projects involving public participation. The study seeks to examine if participation of the public could lead to increased democracy and diversity of information in the archives. The study will be performed through the examination of three participatory archives all tied to traditional archival institutions. The study is based on the theoretical framework of Benn and Gaus and their notions of public and private which they discuss using the key words access, agency and interest. The study also takes into consideration Laura Millar’s theories of social memory as a means for the public good. Through a user perspective web resources tied to the projects are analyzed as well as defining documents of the archival institutions responsible of the projects. The findings are then discussed in a broader perspective using the three keywords access, agency and interest. The aim is to examine to what degree the projects allow participation through a comparative analysis of the chosen projects.  The study suggests that whereas the projects aims to create access to all members of society, the chosen structures of the projects make up limitations for participation for some groups of society, affecting their opportunity to participate. Limitations of the projects, such as language, make up barriers for participation creating private spheres inside the public of the projects studied. The thesis stresses the need for the existence of a multitude of different participation projects with different forms of participation in order to properly fulfill the needs and interests of the public in the archives. This is a two years master’s thesis in archival science.

Nowadays many people get together in social networks, which is also a place where you seek information about current events. It’s possible to ask questions and communicate in real time which can be useful in case of crisis. Content in social network is generated by users which also could make it a place for spreading of rumors. The purpose of this work was to investigate the use of social networks and its importance and limitations during the different phases of a crisis. The research was a case study where The use of social networks during the wildfires in Pålgård in the summer of 2018 was investigated. Data collection was performed by interviews, documentary research of social networks and background information. The interviewees’ respondents have been appointed through exploratory selection. Four respondents represent different actors who collaborated during the forest fire in Pålgård 2018. One of the respondents administers a Facebook group that was frequently used during the event. The last respondent is a private person who is also the station manager’s siblings. This respondent initially helped the sibling to coordinate volunteer efforts in the abovementioned Facebook group. Social media has a great potential when it comes to reaching out to many in a short time. Regarding the forest fire in Pålgård, Facebook has primarily been used to share information, coordinate efforts, offer help and questions. Even traditional media uses their Facebook channels to share their news. In order to avoid speculation and misunderstanding, which can lead to rumor spread, it is of great importance that there is accurate and reliable information available to the public, and that their questions are answered. This is something social media can be used for. / Sociala medier är idag en mötesplats för många människor, och även en plats där information söks om aktuella händelser. Det är möjligt att ställa frågor och kommunicera i realtid vilket kan vara värdefullt vid en krissituation. Men innehåll i sociala medier är också användargenererat vilket kan göra det till en plats för ryktesspridning. Syftet med föreliggande arbete var att undersöka sociala mediers användning, betydelse och begränsningar för kommunikation och informationsdelning under en kris olika faser. Forskningen har bedrivits i form av en fallstudie där sociala mediers användning vid skogsbranden i Pålgård 2018 belysts. Datainsamling har skett genom intervjuer, dokumentär forskning av sociala medier och bakgrundsinformation. Intervjuernas respondenter har utsetts genom explorativt val. Fyra respondenter representerar olika aktörer som samverkade under skogsbranden i Pålgård 2018. En respondent administrerar en Facebookgrupp som användes flitigt under händelsen. Den sista respondenten är en privatperson som också är stationschefens syskon. Denna respondent hjälpte i början sitt syskon att samordna frivilliginsatser i ovannämnda Facebookgrupp. Sociala medier har en stor potential när det gäller att nå ut till många på kort tid. Beträffande skogsbranden vid Pålgård har framförallt Facebook använts till att dela med sig av information, samordna insatser, erbjuda hjälp samt ställa och besvara frågor. Även traditionell media använder sina Facebookkanaler till att dela sina nyheter. För att undvika spekulationer och missförstånd vilket i förlängningen kan leda till ryktesspridning är det av stor vikt att det finns korrekt och pålitlig information tillgänglig för allmänheten, och att frågor blir besvarade. Detta är något sociala medier med fördel kan användas till.

Allmänheten har ett uttalat ansvar vid krishantering, men är sällan medverkande i myndigheters arbete med krisberedskap och krisövning. Allmänheten är oftast den som är på plats där en kris händer och det kan finnas värden i att låta den bli mer inkluderad i arbetet att förbättra samhällets resiliens och minska dess sårbarhet vid en kris. Det här arbetet undersöker vad krishanterare i Värmland i Sverige och Hedmark i Norge anser om att inkludera allmänheten och hur det skulle kunna gå till för att på bästa sätt ta tillvara allmänhetens förmågor till fördel för samhället. Studien är kvalitativ med intervjuer som metod och resultatet analyserades med kvalitativ textanalys. Resultatet har diskuterats utifrån teorin om empowerment som handlar om att stärka den enskildes självförtroende att agera i en kris. Medan myndigheter ser behovet av empowerment så finns det en klyfta att överbrygga som handlar om att myndigheter inte ser allmänheten som en självklar deltagare i krisberedskapsarbetet. Resultatet indikerar att krishanterare ser övning med allmänheten som mestadels positivt, men att de begränsas av resursbrist och föreställningar om allmänhetens reaktioner samt en oro för vad insynen i myndigheternas krisberedskapsarbete kan leda till för negativa konsekvenser. Det viktigaste för att stärka individer och allmänhet sågs vara riktad information och kommunikation som kunde stärka personer att agera på ett bra sätt i en kris, stärka medmänskligheten samt stärka allmänhetens förmåga att ta kloka val samt öka deras tillit till myndigheterna. / The public has a pronounced responsibility for crisis management in Sweden and Norway, but is not a common part of the work on crisis preparedness and crisis training. The public is usually the first responder when a crisis occurs and there may be values ​​in allowing the public to be more included to improve societies’ resilience and reduce its vulnerability. This paper examines what crisis managers in Värmland in Sweden and Hedmark in Norway consider about including the public more and how the public could be included to best utilize the public's abilities for the benefit of society. The study has a qualitative design, with interviews as the main method. The result is analyzed by means of qualitative text analysis. The result indicates that crisis managers see crisis training with the public as mostly positive with clearly beneficial values, but they see themselves as limited by lack of resources and worry about public responses and concerns about how the transparency of government emergency preparedness work can lead to negative consequences such as lack of trust. The most important finding was the importance to strengthen individuals and the public through targeted information and communication. Information and education could strengthen people to act wisely in a situation, strengthen humanity, and strengthen the publics ability to make good choices as well as increase public trust in the authorities. The result has been discussed based on theories of empowerment, to strengthen the individual's self-confidence to act in a crisis. While authorities see the need for empowerment, there is a gap to bridge that is about authorities not viewing the public as an obvious participant in emergency preparedness work. / CriseIT