Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur journalister utnyttjar de interaktiva möjligheterna med Twitter, och hur journalisters användning av Twitter förhåller sig till deras förhållningssätt till publiken. Med hjälp av både en kvantitativ innehållsanalys och kvalitativa intervjuer undersöks nio journalisters användande av Twitter, och samma nio journalisters förhållningssätt till sin publik. Resultatet analyseras sedan främst med hjälp av Anderssons (2009) teorier om svenska journalisters förhållningssätt till publiken och Karlssons (2007) teorier om interaktion i journalistiken. Resultatet från intervjuerna visar att journalisterna har en positiv syn på publiken och att de även är positiva till interaktion med publiken. I intervjuerna är publik och interaktion två nyckelord och journalisternas svar pekar på att de fokuserar både på uppdraget och på publiken. Däremot visar den kvantitativa undersökningen av journalisternas Twitter-inlägg att journalisterna inte i speciellt hög grad använder den interaktiva möjligheten som Twitter ger till att skapa kontakt med publiken. Endast tio procent av journalisternas inlägg är interaktion med publiken. Twitter används i stället främst för att hålla koll på vad som skrivs i andra medier och för att länka till egna och andra journalisters texter. Journalisternas interaktion sker vanligtvis med andra journalister och personer yrkesverksamma inom media och PR. Slutsatsen i studien är att journalisternas inte ”lever som de lär”. Journalisternas användning av Twitter ger inte en ökad interaktion mellan journalister och publik trots att journalisterna i intervjuerna ger uttryck för en positiv syn på publiken och interaktion.

<p><strong>Title</strong>:      Kriskommunikation på 140 tecken; En kvantitativ innehållsanalys om media och myndigheters traditionella roller vid pandemikrisen A(H1N1) via SVT Rapport och Krisinformation.se:s twitterflöden.</p><p><strong>Author</strong>:                         Arne Wetterholm & Petter Westlund</p><p><strong>Tutor</strong>:                         Mats Eriksson</p><p><strong>Course</strong>:                         Medie- & Kommunikationsvetenskap C, inriktning PR</p><p><strong>Semester</strong>:                         Autumn 2009</p><p><strong>Purpose</strong>:      The purpose of this study is to analyse how twitter-feeds has been reporting the A(H1N1) pandemics. Do authorities and media keep their classical approach towards new crisis in a new media channel like Twitter.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method & material</strong>:      The analysis is conducted through a quantitative research method where two Twitter feeds will be used as the main source of the material. The 50 latest messages of the feeds in both Twitter microblogs Krisinformation.se and SVT PlayRapport will be represented in the material.</p><p> </p><p><strong>Theories</strong>:      The theoretical background consists of Jan van Dijk and Manuel Castells theories of the network society. The theories of classical approach on authorities and media are also a part of the theoretical background along with theories about the modern web.</p><p> </p><p><strong>Main results</strong>:      The main results of this study points towards a continuous approach of both authorities and media in the Twitter feeds. That means that new opportunities of crisis information don’t mean new approaches for authorities and media when reporting a crisis.</p><p> </p><p><strong>Keywords</strong>:     crisis information, crisis communication,  Twitter, SVT, Rapport, Krisinformation.se, kriskommunikation, A(H1N1), nya influensan, svininfluensan, swine inluenza, microblog, mikroblogg, kvantitativ, quantitative, innehållsanalys, context analysis.</p>

Title:      Kriskommunikation på 140 tecken; En kvantitativ innehållsanalys om media och myndigheters traditionella roller vid pandemikrisen A(H1N1) via SVT Rapport och Krisinformation.se:s twitterflöden. Author:                         Arne Wetterholm &amp; Petter Westlund Tutor:                         Mats Eriksson Course:                         Medie- &amp; Kommunikationsvetenskap C, inriktning PR Semester:                         Autumn 2009 Purpose:      The purpose of this study is to analyse how twitter-feeds has been reporting the A(H1N1) pandemics. Do authorities and media keep their classical approach towards new crisis in a new media channel like Twitter.   Method &amp; material:      The analysis is conducted through a quantitative research method where two Twitter feeds will be used as the main source of the material. The 50 latest messages of the feeds in both Twitter microblogs Krisinformation.se and SVT PlayRapport will be represented in the material.   Theories:      The theoretical background consists of Jan van Dijk and Manuel Castells theories of the network society. The theories of classical approach on authorities and media are also a part of the theoretical background along with theories about the modern web.   Main results:      The main results of this study points towards a continuous approach of both authorities and media in the Twitter feeds. That means that new opportunities of crisis information don’t mean new approaches for authorities and media when reporting a crisis.   Keywords:     crisis information, crisis communication,  Twitter, SVT, Rapport, Krisinformation.se, kriskommunikation, A(H1N1), nya influensan, svininfluensan, swine inluenza, microblog, mikroblogg, kvantitativ, quantitative, innehållsanalys, context analysis.