No description available.

<p>Vid Högskolan i Halmstad producerades våren 2008 en informations-/dokumentärfilm om</p><p>rattonykterhet, ”Farväl Lillebror – två olyckor, två livsöden”. Syftet med denna studie är att ta reda på hur filmen tas emot av dess huvudsakliga målgrupp: ungdomar i gymnasieåldern. Studiens frågeställningar är: 1) Vilka reaktioner skapar filmen Farväl Lillebror hos våra informanter?, 2) Hur resonerar våra informanter kring alkohol och bilkörning, med utgångspunkt i filmen Farväl Lillebror? och 3) Vad tycker våra informanter om att använda film som ett redskap för att nå ut med information om rattfylleri? Studiens empiriska material har genererats genom kvalitativa fokusgruppsintervjuer med 15 ungdomar, uppdelade i fyra könshomogena grupper, från två gymnasieskolor i Halmstad. Resultatet visar att samtliga ungdomar blev berörda och kunde relatera filmens innehåll till sin egen livsvärld, och de uppgav att filmen</p><p>gav dem insikt om rattfylleri som samhällsproblem. Studien visar även att det är individuella faktorer och egenskaper som påverkar avkodningen av filmen. Sammantaget tyckte ungdomarna att film var en lämplig kommunikationskanal för att sprida information om rattfylleri.</p>

Vid Högskolan i Halmstad producerades våren 2008 en informations-/dokumentärfilm om rattonykterhet, ”Farväl Lillebror – två olyckor, två livsöden”. Syftet med denna studie är att ta reda på hur filmen tas emot av dess huvudsakliga målgrupp: ungdomar i gymnasieåldern. Studiens frågeställningar är: 1) Vilka reaktioner skapar filmen Farväl Lillebror hos våra informanter?, 2) Hur resonerar våra informanter kring alkohol och bilkörning, med utgångspunkt i filmen Farväl Lillebror? och 3) Vad tycker våra informanter om att använda film som ett redskap för att nå ut med information om rattfylleri? Studiens empiriska material har genererats genom kvalitativa fokusgruppsintervjuer med 15 ungdomar, uppdelade i fyra könshomogena grupper, från två gymnasieskolor i Halmstad. Resultatet visar att samtliga ungdomar blev berörda och kunde relatera filmens innehåll till sin egen livsvärld, och de uppgav att filmen gav dem insikt om rattfylleri som samhällsproblem. Studien visar även att det är individuella faktorer och egenskaper som påverkar avkodningen av filmen. Sammantaget tyckte ungdomarna att film var en lämplig kommunikationskanal för att sprida information om rattfylleri.

En informationsfilm om IVbf och ett skriftligt arbete om IV och om hur man kan gå tillväga för att göra en informationsfilm / Information about the individual program through practical and writing work

I den här uppsatsen undersöks röstkvalitén betydelse för att förmedla information från utvalda filmerfrån Youtube-kanalen Crash Course för att se i vilken mån informationen förtydligas. Syftet meduppsatsen är att skapa en medvetenhet hos medieproducenter om att rösten har betydelse för hur deutformar informationen, och genom att tillämpa en modell för röstkvalité kan de jobba systematisktmed detta. Uppsatsen analyserar tre olika filmer med tre skilda ämnen från Youtube-kanalen.Materialet undersöks genom en kvalitativ analys enligt van Leeuweens struktur till anknytningsteorinsfyra maximer och designteori från multimedia principer. Resultatet tydde på att kategorierna styrka,mörkt och ljust i rösten var viktigast i röstkvalitén. När det gäller de fyra maximerna var begriplighetoch kvantitet de variabler som behövdes för att skapa ett socialt band mellan informant ochpresentatör. Det krävs vidare empirisk forskning för att ge en kompletterande bild av mönster som kanunderlätta en social koppling till informanten.

Detta examensarbete har syftat till att utforma ett informativt budskap om ITP 2 ålderspension. Målet har varit att lyfta fram specifik information om ITP 2 ålderspension för vår uppdragsgivares anställda. Budskapet har visualiserats genom en animerad informationsfilm och ska fungera som ett komplement till redan befintlig information. Baserat på tidigare forskning och resultat från intervjuer som vi genomfört har vi funnit riktlinjer som legat till grund för de designval och beslut vi tagit under processens gång. Resultatet blev en animerad informationsfilm med en avskalad och enkelt utformad design. / This project has aimed to design an informative message regarding ITP 2 retirement pension. The goal has been to highlight specific information regarding ITP 2 retirement pension for the employees of our client. The message has been visualized as an animated information video and will serve as a complement to existing information. Based on previous research and results from our conducted interviews, guidelines have been obtained which have formed the basis for the design choices and decisions we have taken during the process. The outcome of this project is an animated information video with a clean and simple design.

Syftet med den här studien var att utforska hur man på ett effektivt sätt kan ta fram en animerad informationsfilm för att ge barn i åldrarna sju till tio år förståelse för diabetes typ 1,  och att öka deras handlingsberedskap ifall en diabetesrelaterad krissituation skulle uppstå.  Studien inleddes med en förstudie för att ta reda på vad diabetes typ 1 år, om en animerad informationsvideo är ett lämpligt inlärningsformat för målgruppen barn i åldrarna sju till tio, samt vilka designprinciper man bör ha i åtanke vid utformandet av informativa artefakterna som ska vara med under filmen.   Arbetet fortgick med en designfas som bestod av utforskning av olika koncept med hjälp av storyboards. De här koncepten utvärderades i olika steg tills ett färdigt manus tog form.  Efter att manuset var färdigställt började animeringsfasen. Det här slutade med en stiliserad animerad kortfilm på ungefär fyra minuter som förklarade grunderna kring diabetes och vad som bör göras i en diabetes-relaterad krissituation.  Filmen värderades sen av en expert inom utbildning, med hjälp av hans nio-åriga son på grund av att COVID-19 pandemin förhindrade några verkliga möten med målgruppen. Hans åsikter kombinerades sen med vårt teoretiska ramverk för att ta fram studiens analys.  Studiens slutsats är att animerade kortfilmer lämpar sig för att informera barn i avsedd åldersgrupp om diabetes typ 1. Ett bra sätt att göra det här på att använda starka kontrasterande färger för att dra fokus till viktiga objekt och använda mediets rörelse för att hålla tittaren underhållen. Det är viktigt att inte tala ner till barn i målgruppen. / The purpose of this study was to explore an effective way to create an informative animatedshort film to give children aged seven to ten an understanding of type 1 diabetes, andincrease their readiness in the case of a diabetes-related emergency.The study began with a research study to find out what type 1 diabetes is, if an animatedinformation video is a suitable teaching tool for the target audience of children aged sevento ten, and what design principles one should keep in mind when designing illustrations forchildren.The work proceeded with the design phase, which consisted of exploration of conceptsthrough the use of storyboards. These concepts were evaluated and compared in stages,until a final script was finished. After the script had been finished the animation stageproceeded. This culminated in a stylized animated short film of about four minutes thatexplained the basics of diabetes and what should be done in the case of a diabetes-relatedemergency.The film was then evaluated by an expert in the field of education, with help from his9-year-old son due to the prevailing COVID-19 pandemic preventing any physical meetingswith our target audience. His opinions were then combined with the theoretical framework toform the study’s analysis.The conclusion of this thesis is that the medium of animated short films is suitable forinforming children in the targeted age about diabetes type 1. A good way to do this is tofocus on strong contrasting colours to highlight important objects on screen and focus onusing the strengths of the medium’s movements to keep the viewer entertained. It’simportant not to talk down to the target audience.1

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur visuell rytm används i Wes Andersons film The French Dispatch och hur det påverkar filmens narrativ. En fallstudie görs på en scen från filmen. Den rytmiska strukturen identifieras och teorier om visuell rytm, narrativ och begreppet mise-en-abyme appliceras på materialet och filmen som helhet. Slutsatsen är att användandet av visuell rytm påverkar narrativet på flera nivåer: Det kan förmedla spänning i narrativet, komplexa teman och ett metadiskursivt perspektiv genom mise-en-abyme. Medieproduktionen är en animerad informationsfilm som introducerar arbetsmarknadsanställningar. Produktionen är ett skarpt uppdrag i samarbete med Malmö stad.

Kils slakteri är ett slakteri med stora anor i Värmland. De har sedan nystarten 2010 sakta men säkert vuxit sig större och levererar köttprodukter till olika butiker och inrättningar, men även till gemene man via deras egna charkuteri. Företaget har starka värderingar och arbetar för att skapa en lokal profil där de strävar efter en spårbarhet genom hela kedjan, från uppfödning till konsument vilket skiljer dem från de stora konkurrenterna.   Vi har fått i uppdrag av Kils slakteri att skapa en informationsfilm som ska uppfylla deras önskemål som innebär att öka medvetenheten hos konsumenterna, och att marknadsföra företagets värderingar och budskap till målgruppen på ett så tilltalande sätt som möjligt. Slutprodukten skall ligga uppe på Kils slakteris hemsida och kommer att vara ca 6 minuter lång.   Vi har gjort en kvantitativ enkätundersökning med 100 respondenter ur vår kunds egendefinerade målgrupp. Syftet med enkäten var inte att ta reda på målgrupp, utan snarare att ta reda på vad den existerande målgruppen trodde sig kunna om köttproduktion och konsumtion, samt vad de hade för åsikter och attityder gentemot köttindustrin. Detta gjordes för att vi skulle se vilka punkter som var viktigast att framhäva extra i infomationsfilmen.   Informationsfilmen är uppdelad i fyra olika scener som är sammankopplade i kronologisk ordning. Varje scen berör en av de fyra viktigaste huvudfrågorna för vår kund som är: Djuruppfödning, kötthantering, försäljning/kundkontakt och till sist tillagning av kött. Man får som betraktare följa med genom hela processen, som berättas med hjälp av en kvinnlig berättarröst. Denna röst har även en roll i att knyta ihop de olika scenerna i filmen. Två personer från slakteriet finns även med i filmen där de berättar närmare i detalj om de olika momenten. Den första scenen är på bondgården, den andra i styckeriet, den tredje i butiken och den fjärde och sista utspelar sig i en trädgård där tillagningen sker. / Kils slakteri is a slaughterhouse with great traditions in Värmland. They have grown slow and steady since the reopening in 2010 and they deliver meat products to an array of different supermarkets and institutions, as well as to regular households through their own charcuterie. The company possesses strong values and works towards maintaining a local profile, in which they strive to create transparency through the whole process from breeding of the animals to the finished product for the consumer, which differ from the competitors in the business.   We have been given the task to create an infomercial that will meet Kils slakteris wishes with the film, which is to increase the consumer’s awareness, promote the companies values and reach out with their message to their audiences in the most appealing way possible. The end product will be displayed on their homepage and will be approximately 6 minutes long.   We made a survey with 100 respondents from our clients target audience. The purpose with the survey was not to estimate which people who are a part of the target audience, but to gain knowledge about what the target audience thought they knew about meat production and consumption, as well as to get an insight to what attitudes they had towards the meat industry. We used the answers from the survey as an indicator to which factors that needed most attention in the film.   The infomercial is divided in to four different scenes that are linked together in a chronological order. Each scene concerns one of four main topics which are: breeding, tenderization of meat, sales/costumer contact and last the cooking of meat. As a viewer you get to tag along a journey through the whole process, which is narrated by a female voice who also fills the purpose of binding the scenes together. Two representatives from the slaughterhouse is also present in the film to act as themselves as they talk about the main topics in detail. The first scene takes place at the farm, the second in the slaughter house, the third in the charcuterie and the fourth and last is a cooking scene in a backyard.