Studiens syfte var att undersöka psykisk hälsa och välbefinnande i en grupp som äter LCHF (Low Carb High Fat). I studien deltog 246 personer, rekryterade från intressegrupper om LCHF på Facebook. Deltagarna delades in i två grupper efter hur strikt och hur länge de ätit LCHF. Studien genomfördes som en enkätundersökning. Psykiskt välbefinnande och nedsatt psykiskt välbefinnande undersöktes med GHQ-12. Psykiskt hälsotillstånd undersöktes med en självskattad retrospektiv före- och eftermätning. Resultaten av nedsatt psykiskt välbefinnande jämfördes med Folkhälsomyndighetens nationella populationsvärde. Resultaten visade att båda LCHF-grupperna skattade sitt psykiska hälsotillstånd signifikant bättre efter LCHF diet än före. Hela LCHF gruppen skattade nedsatt psykiskt välbefinnande signifikant bättre än den svenska populationen. Resultaten tyder på att LCHF diet har en positiv inverkan på den psykiska hälsan och välbefinnandet. / The purpose of the study was to investigate mental health and mental well-being in a group eating LCHF (Low Carb High Fat). In the study, 246 people recruited from interest groups about LCHF on Facebook participated. The participants were divided into two groups by how strictly and how long they had eaten LCHF. The study was conducted as a questionnaire survey. Mental well-being and impaired mental well-being were investigated with GHQ-12. Mental health status was investigated with self-assessed retrospective pre- and post-measurement. The results of impaired mental well-being were compared with the The Public Health Agency of Swedens national population value. The results showed that both LCHF groups estimated their mental health status significantly better after LCHF diet than before. The entire LCHF group estimated its impaired mental well-being significantly better than the Swedish population. The results indicate that LCHF diet has a positive impact on mental health and well-being.

In the year 2019 the virus Covid-19 began to spread all over the world. in conjunction with the start of the spreading of Covid-19 in the world in 2019, a collaboration between the Swedish government and The public Health Agency of Sweden was established. They took action to minimize the impact of the virus in Sweden. This process to reduce the spread of infection among the Swedish populatino with the help of restirections and guidelines is studied here from the perspective of Crisis Management theory and the implementation theory. The spread of the infection started to escalate, and the Swedish government delegated the Public Health Agency the tash to secure and increase the safety with stricter restrictions for reducing the spread of this infection. in a short time, the restrictions and guidelines came at short notice which resulted in the time fot follow-ups om the results being excluded. The Swedish government and the public health authority came together and started the corona commission, which would evaluate how operations had used the submitted restrictions.

In Sweden during the COVID-19 pandemic the Public Health Agency of Sweden assumed the major responsibility for communication and information dissemination about the contagion, and made efforts on preventive work and the risk mitigation. To successfully mitigate the risks it is important for the Public Health Agency to be transparent in their risk communication, in order to gain and strenghten the public’s trust towards their institution, which is a prerequisite for them to be able to work efficiently in changing public behaviour in the population. This study examines what strategies the Public Health Agency of Sweden has used to create transparency within their risk communication, with the theoretical perspective of scholarly communication and information making. The study was conducted by analysing texts in the form of news articles published on the agency’s own website. The study identified eleven different strategies the agency has used in their risk communication, from referring to expert knowledge, to using a language that is accessible to the whole public.

Syftet med den här studien är att undersöka hur Folkhälsomyndigheten (FHM) kommunicerar om och uppmuntrar till vaccinering mot covid-19 i sina inlägg på Facebook. Målet är att se i vilken talarroll de framträder i inläggen, om den är givande eller krävande samt på vilket sätt de använder sig av modala resurser. Jag undersöker även förstärkande adjektiv och adverb samt deras funktion i texterna. Utöver det granskar jag hur läsaren tilltalas och omtalas för att se vilken relation som uppstår mellan avsändare och mottagare och om den präglas av närhet eller distans. För att besvara dessa frågor utgår jag från den interpersonella metafunktionen i systemisk-funktionell grammatik (SFG). Jag analyserar språkhandlingar, val av modalitet, tilltal och omtal samt förstärkande adjektiv och adverb. I min analys utgår jag även från den kritiska diskursanalysen, med syfte att se om det finns ”dolda budskap” i inläggen. Till exempel att de använder sig av många inkongruenta språkhandlingar, vilket jag redogör för i resultatdelen. Resultatet visar att texterna präglas av närhet. De använder många påståenden i inläggen, vilket ger en givande talarroll. FHM uppmuntrar till vaccinering både direkt och indirekt. De använder till exempel kongruenta uppmaningar och inkongruenta påståendesatser med funktionen att vara uppmanande. Andra språkliga strategier som de nyttjar är modalitet samt förstärkande adjektiv och adverb. Dessa används för att modifiera och stärka budskap i inläggen. Vaccineringen mot covid-19 är frivillig i Sverige men den framställs mer som ett måste.

Den här uppsatsen undersöker hur Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) konstruerar identiteter och gemenskaper med de inledande anförandena under de myndighetsgemensamma pressträffarna om covid-19. Materialet utgörs av 40 transkriberade anföranden från perioden mars 2020 till januari 2021 som analyseras i tre steg. I det första identifieras samtliga personliga pronomen i subjektsposition, och VI- och MAN-omtalens klusivitet kategoriseras. I det andra bestäms vilka processtyper som talarna realiserar med omtalen utifrån systemisk-funktionell grammatik. Därefter grupperas omtalen i tre gemenskaper: Myndigheten, Situationen och Allmänheten. I det sista steget analyseras graden av dialogicitet i gemenskaperna utifrån appraisalteorin. Därtill identifieras ett urval samhörighetsmarkörer. Resultatet visar att de tre myndigheterna använder sex typer av VI och fyra typer av MAN. De föredrar att tala om Myndigheten och framställa den som handlingskraftig och kunnig, en karakterisering de också förutsätter att lyssnaren delar. Situationen som gemenskap präglas av beskrivningar och tolkningar, medan Allmänheten formas med uppmaningar och instruktioner. På vilket sätt myndigheterna omtalar gemenskaperna, och i vilken utsträckning de öppnar för andra perspektiv, varierar. Skillnaderna i de språkliga valen kan till viss del förklaras av myndigheternas skilda uppdrag och målgrupper. Men det utbredda användandet av mottagarinkluderande VI bör studeras vidare för att fastställa om inkluderandet är ett uttryck för en tillfällig närhetsskapande kriskommunikationsstrategi eller en indikation på en ytterligare informalisering av myndighetsspråket. / This thesis investigates how three Swedish public authorities – the Public Health Agency of Sweden, the National Board of Health and Welfare, and the Swedish Civil Contingencies Agency – establish identities and alliances in their initial statements during the joint press conferences on covid-19. The material consists of 40 statements made between March 2020 and January 2021. The transcribed statements are analysed in three steps. First, each personal pronoun in the subject position is identified, and the clusivity of first-person plural VI (we) and generic MAN (one) are categorized. Second, the process associated with these pronouns is determined using the systemic functional grammar framework. The categories are then grouped into three speaker-included alliances: The Authority, The Situation, and The General public. In the third step, based on the Appraisal framework these alliances are analysed by the level of engagement stated by the speaker. A selection of lexical indicators of belongingness is also identified. The result shows that the three authorities use six types of first-person plural VI and four types of generic pronoun MAN. They prefer to talk about The Authority and portray it as vigorous and knowledgeable, a characterization they expect the listener to share. The Situation is characterized by descriptions and interpretations, while The General public is established with exhortations and instructions. How the authorities define the alliances and to what extent they are open to other perspectives varies. The differences in linguistic choices can, to a certain degree, be explained by the authorities’ different responsibilities and target audiences. However, the wide dispersive use of a first-person plural VI which includes the public should be further studied to determine if it expresses a crisis communications strategy to temporarily achieve proximity to the citizens or indicates a continuing informalization of the official language.