Studien syftar till att undersöka om, och i så fall hur, Sametingets egna myndighetskommunikation bidrar till att konstruera ojämlika maktrelationer mellan samer och den svenska staten. Remissvar och pressmeddelanden med Sametinget som avsändare studeras genom en kritisk diskursanalys med fokus på hur kunskap, handlingsmöjligheter och handlingsbegränsningar framställs för de båda aktörerna. Studien görs med ett teoretiskt ramverk som inbegriper diskursteori, representationsteori och postkolonial teori. Resultatet visar att det i Sametingets diskurs framkommer fyra teman: Distans till en passiv stat och närhet till ett aktivt Sameting; Samer har en särställd kultur och unik kunskap som inte iakttas av staten; Statens handling och makt är inte legitim och Rovdjurspolitiken är ett problem som behöver åtgärdas. Genom dessa teman framkommer att kunskap som samer besitter inte framställs på samma sätt som kunskap som svenska staten besitter. Samernas unika kunskap framställs som något som borde ligga till grund för politiska beslut och myndighetsutövning medan statens kunskap framställs vara ogrundad och otillräcklig. Detsamma gäller för framställningen av handlingsutrymme, aktörernas handlingsmöjligheter framställs olika. Samernas och Sametingets handlingsmöjligheter framställs ofta som begränsade medan staten framställs ha för stora handlingsmöjligheter särskilt mot bakgrund av att staten varken själva har tillräcklig kunskap eller tar samernas kunskap i beaktande. Slutligen visar studien att Sametinget ifrågasätter den rådande maktrelationen mellan samer och staten och således i stora drag inte bidrar till att bibehålla rådande maktrelation. / This thesis aims to study if communication from Sametinget contribute to the construction of unequal power relations between Sámi people and the Swedish government. In a critical discourse analysis comment letters and press releases from Sametinget where analysed with a focus on how both of the actors’ knowledge and scope of action is depicted. The thesis’ theoretical framework consists of discourse theory, theory of representation and postcolonial theory.  The results show four main themes in Sametinget’s discourse: Distance from a passive government and proximity to the active Sametinget; The Sámi people has a specific culture and unique knowledge that is not sufficiently observed by the government; The government’s actions and power are not legitimate and The current politics of predatory animals is a problem that needs to be solved. Furthermore, the themes show that knowledge of the Sámi people is depicted differently from the government’s knowledge. The Sámi people’s unique knowledge is depicted as something that should, make up the foundation for political decisions and legislation. Meanwhile, the government’s knowledge is depicted to be unfounded and insufficient. The same goes for the depiction of scope of action, where the actors scope of action is depicted differently. The Sámi people’s and Sametinget’s scope of action is often depicted as limited while the government’s scope of action is depicted as being to large. Lastly, the thesis concludes that Sametinget questions the current power relation between the Sámi people and the government and is therefore generally not contributing to the maintaining of current power relations.

Syftet med den här studien är att undersöka hur Folkhälsomyndigheten (FHM) kommunicerar om och uppmuntrar till vaccinering mot covid-19 i sina inlägg på Facebook. Målet är att se i vilken talarroll de framträder i inläggen, om den är givande eller krävande samt på vilket sätt de använder sig av modala resurser. Jag undersöker även förstärkande adjektiv och adverb samt deras funktion i texterna. Utöver det granskar jag hur läsaren tilltalas och omtalas för att se vilken relation som uppstår mellan avsändare och mottagare och om den präglas av närhet eller distans. För att besvara dessa frågor utgår jag från den interpersonella metafunktionen i systemisk-funktionell grammatik (SFG). Jag analyserar språkhandlingar, val av modalitet, tilltal och omtal samt förstärkande adjektiv och adverb. I min analys utgår jag även från den kritiska diskursanalysen, med syfte att se om det finns ”dolda budskap” i inläggen. Till exempel att de använder sig av många inkongruenta språkhandlingar, vilket jag redogör för i resultatdelen. Resultatet visar att texterna präglas av närhet. De använder många påståenden i inläggen, vilket ger en givande talarroll. FHM uppmuntrar till vaccinering både direkt och indirekt. De använder till exempel kongruenta uppmaningar och inkongruenta påståendesatser med funktionen att vara uppmanande. Andra språkliga strategier som de nyttjar är modalitet samt förstärkande adjektiv och adverb. Dessa används för att modifiera och stärka budskap i inläggen. Vaccineringen mot covid-19 är frivillig i Sverige men den framställs mer som ett måste.