Studiens syfte är att undersöka hur barn som har en omsorgsgivande och ansvarstagande roll i förhållande till sina föräldrar skildras i svenska, statliga texter om barns utsatthet. Utgångspunkten är fenomenet och begreppet young carers/unga omsorgsgivare som har fått stor uppmärksamhet i bland annat England och Australien, men knappt belysts alls i Sverige. Med ett diskursanalytiskt angreppssätt genomförs en näranalys av fyra publikationer utgivna mellan år 1999 och 2013 av Socialstyrelsen. Teorin och metoden som används är en kombination av Faircloughs kritiska diskursanalys och diskursteori. Andra teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionism och teori om hur sociala problem konstrueras. Socialstyrelsen har som myndighet stor makt att påverka bilden av sociala problem bland professionella inom bland annat socialtjänst och sjukvård. Den diskursanalytiska genomgången av Socialstyrelsens publikationer fann två diskurser om barns omsorgsgivande och ansvarstagande; en aktörsdiskurs och en objektsdiskurs. Ordet omsorgsgivande återfinns knappt i materialet, men däremot är avsnitt om barns ansvarstagande mer vanligt förekommande. Även familjens och professionellas roll i förhållande till dessa barn och det de gör analyseras. I texterna framträder kärnfamiljen som utgångspunkt vilket problematiseras. Socialsekreterares självuttryckta brist på kompetens gällande barnsamtal diskuteras, samt vad det kan få för effekt för barnen i fråga och på konstruktionen av sociala problem. Unga omsorgsgivare dryftas i förhållande till den svenska välfärdsstaten, då man kan anta att det utbredda sociala skyddsnätet leder till att barn som omsorgsgivare är ett ovanligt fenomen i Sverige. Å andra sidan skulle socialpolitiken kunna osynliggöra unga omsorgsgivare då det blir förgivettaget att barn och föräldrar får det stöd de behöver. Uppsatsens bidrag är att diskutera ett ämne som relativt sällan åskådliggörs i Sverige, men som möjligtvis kommer att bli alltmer uppmärksammat då medvetenheten om barns rätt till delaktighet och aktörskap som omsorgsgivare ökar. / The object of this study is to investigate how Swedish official texts describe children who care for and take responsibility for their parents. The starting point is the term and phenomena young carers which has received a lot of attention in for instance England and Australia, but is yet relatively unknown in Sweden. Through discourse analysis four publications by the National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) are scrutinized. The theory and method used is a combination of Fairclough’s critical discourse analysis and discourse theory. Other theoretical points of departure are social constructionism and theory on construction of social problems. Socialstyrelsen has considerable power when it comes to exerting influence on professionals within the institutions of social care and medical services concerning how problems are to be understood and dealt with. The discourse analytical reading of Socialstyrelsen’s publications found two discourses when it comes to young carers: a discourse of agency and a discourse of objectification. The word caring (omsorgsgivande) is hardly to be found in the material, but paragraphs dealing with a taking of responsibility among children occur more frequently. Also the role of the family as well as the role of professionals in relationship to these children and what they do are analyzed. The texts show the conjugal family as a starting point and this fact is problematized. The social worker’s selfexpressed lack of competence in reference to talking to children is discussed, and also what kind of effect this might have on the children in question and in the construction of a social problem. Young carers are mentioned in relation to the Swedish welfare state, since one can assume that the prevailing social safety nets makes young carers an unusual phenomenon in Sweden. Social politics could, on the other hand, make young carers invisible as it becomes a given that children and parents receive all the support they need.  The contribution of the study at hand is to discuss a subject that does not get much visibility in Sweden, but that may attract more attention with greater awareness of children’s right to participate and agency as contributors.

In 1999, Sweden was the first country in the world to criminalize the buying, but not the selling, of sexual services. This law is based on the ideological stance that transactional sex is to be understood as men’s violence against women. Since 1999, however, various studies have shown that not only women sell sex, but that a large number of sex workers are men and transgender. The aim of this study is to investigate how Sweden’s national board of health and welfare (Socialstyrelsen) constructs and presents the gender and sexuality of individuals who are engaged in transactional sex. Educational materials on transactional sex, created by Socialstyrelsen and aimed at health care professionals who work with said individuals, have been processed using critical discourse analysis as elaborated by Fairclough. In this educational material, individuals who engage in transactional sex are portrayed primarily as victims; as such, they lack agency to represent themselves and their situation to the various authorities. Furthermore, professionals who work in this field have asked for methods to talk about transactional sex with their clients, but the material does not supply any such methods or vocabulary. Instead, it is mainly focused on the clients’ need for therapy.

I problemdiskussionen lyfts att litteraturen och forskningen utgår från att en controller är en ekonom som arbetar med ekonomistyrning. Enligt min erfarenhet stämmer inte detta för verksamhetscontrollers i statliga myndigheter. Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om rollen som verksamhetscontroller i statliga myndigheter. Forskningsfrågorna är vilka krav ställer myndigheterna vid rekrytering av verksamhetscontrollers och hur beskriver de arbetsuppgifterna? Vad innehåller tertialuppföljningarna? Metoden har varit att genom en diskursanalys studera innehållet i tertialuppföljning på Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse och Tullverket. Dessutom har myndigheternas rekryteringsannonser som avser verksamhetscontroller analyserats. Slutsatsen är att arbetsuppgifterna för verksamhetcontrollers på myndighetsnivå är likartade och det ingår inte ekonomiska arbetsuppgifter. De förefaller dock ha olika mandat. Arbetsuppgifterna på avdelnings-/ kompetenscenternivå skiljer sig mellan och inom myndigheterna och inte heller dessa verksamhetscontrollers har ekonomiska arbetsuppgifter. Kraven som ställs på utbildning och erfarenhet har stor spännvidd och ibland har man krav på att den sökande ska ha ekonomisk bakgrund. Min slutsats är att rollen som verksamhetscontroller på avdelnings-/ kompetenscenternivå är under utveckling och att rollen på myndighetsnivå är tydligare. / In literature and research the definition of a controller is an economist working with financial control. According to my knowledge this is not correct for controllers focused on operations management in government agencies The purpose of this thesis is to increase the knowledge of the role as a controller focused on operations management in state agencies. The questions to be answered are what demands does government agencies have when they recruit operations management controllers and how do they describe the  assignments? What is included in the four month follow ups? The method has been by discourse analysis study the content in the four month follow ups at the National Board of Health and Welfare, the National Board of Institutional Care and the Swedish Customs. In the thesis the agencies recruitment ads for controllers focused on operations management is also analyzed. The conclusion is that the assignments for controllers focused on operational management on the agency-wide level is similar between the agencies and few financial assignments are included. The assignments for the lower levels differ within and between the agencies and financial assignment are not included. The controllers at the agency-wide level seem to have different mandates between the agencies. The agencies demands for education and experience varies widely and some of the ads have demands for a background in  finances. My conclusion is that the controller at the department level is under development and the role at the agency-wide level is more distinct.

Den polariserade debatten om hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige har karaktäriserats av å ena sidan en feministisk förklaringsmodell, å andra sidan en kulturspecifik förståelse av problemet. Debatten har sipprat ner till det sociala arbetet och orsakat osäkerhet hos socialarbetare i arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck. Socialstyrelsen, som utgör den primära kunskapskällan för socialtjänstensarbete, bidrar inte med tillräckligt stöd för professionella i denna fråga. Syftet med studien är att undersöka hur problemrepresentationer av hedersrelaterat våld och förtryck produceras genom diskurser i ett urval av Socialstyrelsens kunskapsstöd. Med hjälp av en postkolonial feministisk ansats och diskursanalytisk metod med utgångspunkt i Bacchis angreppssätt ”What’s the problem represented to be?” identifierades och analyserades tre olika diskurser. Vi fann att hedersrelaterat våld och förtryck och patriarkalt förtryck framställdes som ett ”osvenskt” problem, liksom motsägelser mellan problemframställningar och föreslagna insatser. Begreppet ”hederskontext” är centralt i Socialstyrelsens inramning av problemet, men begreppet definieras aldrig utan används snarare för att dölja Andrefiering av våldsutsatta. / The debate on honor-related violence and abuse in Sweden has been characterized by two polarized understandings of the issue, one being feminist and the other a culture-based understanding. This has affected social workers who work with these issues to a point of uncertainty. The National Board of Health and Welfare (NBHW), the Swedish authority responsible for producing guidelines for social workers, has not contributed with enough support in this matter. The aim of this study is to analyze how problem representations of honor-related violence and abuse are produced through discourses in a selection of guidelines published by NBHW. The study takes a postcolonial feminist approach and uses Bacchi’s “What’s the problem represented to be?” approach for analyzing policy. The discourses found seem to be contradicting one another and after reviewing the material, we found that NBHW uses the concept of "honor context" to frame the problem. However, this concept is never properly defined or explained, but is rather used to disguise an Othering of victims of honor-related violence and abuse.

Researchers agree that young transgender individuals are at higher risk of mental illness and suicide problems compared to the general population. Through a literature review, the purpose of this study has been to investigate how young transgender people's mental illness can be affected by the National Board of Health and Welfare's new recommendations to limit hormone treatments for transgender people under the age of eighteen.  Since the National Board of Health and Welfare first started to recommend hormone treatment the access to the medication has now been severely limited. The literature review has been conducted through an analysis of 26 scientific articles and the results has been analyzed on the basis of Goffman's theory of stigma and Meyer, minority stress model. The results of this analysis shows that young transgender people pay a high price of stigma and mental illness for living outside of societal norms. As a transgender person, it is important to be seen for who you are and to be able to freely express your gender identity. Being addressed with the right name and pronoun is part of this. The possibility to undergo hormone treatment is thus of great importance for many individuals. At the same time there are risks linked to this treatment. Good relations with and access to health care is therefore crucial. Nevertheless, according to the results in this study young transgender people’s relationship to health care is in fact both complicated and limited.  Based on the identified themes, the conclusion of this study is that the National Board of Health and Welfare's new recommendations increase the risk mental illness for young transgender people, which consequently also may risk costing the lives of these young people.

Den här studien utgår ifrån en dokumentanalys med syftet att undersöka på vilket sätt socialpedagogik tar sig uttryck i Socialstyrelsens rapport om utredningssystemet BBIC, Barns behov i centrum. Centrala begrepp för studien är socialisation och inklusion och det är även utifrån dessa vår frågeställning utgår ifrån. Undersökningen är gjord med hjälp av en riktad kvalitativ innehållsanalys med ett socialpedagogiskt perspektiv som tolkningsram. I vårt material fann vi två kategorier för inklusion och två för socialisation. Kategorierna för inklusion är Med barnet i fokus, där vikten av barnet som en central del i allt som rör barnet betonas, och Delaktighet, där innehållet tar upp vikten av människors deltagande i barnavårdsärenden och i samhällets olika system. Kategorierna för socialisation är Utveckling i interaktion, där man betonar vikten av barnet som ett aktivt subjekt, och Inträde till gemenskapen, vilken uttrycker att människor i socialisationsprocessen behöver ha vissa kunskaper och kompetenser för att uppnå en lyckad socialisation. Vår tolkning av materialet är att innehållet i våra kategorier uttrycker ett socialpedagogiskt förhållningssätt genom målet att arbeta inkluderande samt genom medvetenheten om barns utveckling och socialiseringsprocess.

Sammanfattning Bakgrund Fokus för studien är att uppmärksamma Socialstyrelsens vägledande information rörande könsstympning av flickor och kvinnor. Traditionen innebär total eller delvis borttagning av det kvinnliga yttre könsorganet, vilket innefattar avsiktliga skador som förändrar eller orsakar defekter på det kvinnliga könsorganet utan medicinska skäl eller grunder (WHO, 2008). Till följd av migration och befolkningsomflyttningar har traditionen kommit att uppmärksammas internationellt och även i Sverige. I Sverige har traditionen en tydlig relevans för socialt arbete eftersom könsstympning diskuteras och definieras som våld mot kvinnor/barn, förtryck, heder, brott mot mänskliga och barns rättigheter (Talle, 2008). Myndigheter i Sverige står inför en utmaning att informera, uppmärksamma, integrera och arbeta preventivt med denna målgrupp.   Syfte Syftet med studien är att beskriva och analysera hur socialstyrelsen via sin webbplattform förmedlar kunskap om könsstympning av flickor och kvinnor. Utifrån hemsidans tillgängliga texter granskas och analyseras vägledning och kunskapsstöd riktade till olika professioner, exempelvis socialtjänsten och hälso-och sjukvård. Vidare studeras hur kunskapsstöd vägleder professioner till att förstå och handla i frågor som rör könsstympning som ett arbete på samhälls-, grupp och individnivå. Utifrån det analyseras hur socialstyrelsen främja det sociala arbetet kring könsstympning.   Metod Studien bygger på en kvalitativ forskning baserad på systematisk litteraturstudie och induktiv ansats. Litteraturstudien grundades på analys och granskning av socialstyrelsen kunskapsstöd. Genom en webbaserad innehållsanalys granskades 53 publicerade dokument som direkt eller indirekt berör könsstympning av flickor och kvinnor.     Resultat I resultatdelen identifieras tilltänkta mottagare av det publicerade materialet som illustreras i form av ett diagram. Den allmängiltiga informationen representerar hälften av urvalet. De två mer framträdande grupper identifieras som Hälso-och sjukvård och den berörda målgruppen. I mindre omfattning riktas material till socialtjänst och samhälls-/hälsokommunikatörer. Resultat påvisar att Hälso-sjukvården i sitt arbete med könsstympning, har i större omfattning tillgång till praktiskt och teoretisk vägledning i jämförelse med de andra representerade mottagargrupperna.   Slutsatser Studien visar att socialstyrelsen förmedlar ett arbete mot traditionen på individ-, grupp- och samhällsnivå. Information kring könsstympning av flickor och kvinnor stämmer i stort sett överens med tidigare forskning gällande ursprung, förekomst, utformning och konsekvenser. Studien visar att Socialstyrelsen är en källa för kunskap och information kring ämnet. Det föreligger dock skillnader i den praktiska vägledningen som skapar grund för handling. Vid det konkreta arbetet på individnivå framträder skillnader beroende på om frågan aktualiseras inom hälso- och sjukvård eller socialtjänst. / Abstract Background The focus of the study is to draw attention to the National Board of Health and Welfare directory information concerning female genital mutilation (FMG). The tradition involving the total or partial removal of the female external genitalia, including intentional damage which alter or cause defects on the female genitalia without medical reasons or reasons (WHO, 2008). As a result of migration and population movements, the tradition came to be recognized internationally and in Sweden. In Sweden, the tradition has a clear relevance to social work because FGM is discussed and defined as violence against women/children, oppression, honour, violation of human and children's rights (Talle, 2008). Authorities in Sweden is facing a challenge to inform, alert, integrate and work preventively with this audience. Purpose The purpose of this study is to describe and analyse how the National Board of Health and Welfare by its web platform conveys knowledge of FGM. Based on the websites available texts examined and analysed guidance and knowledge subsidies to various professions, such as social and health care. Further studies show knowledge and support guides professionals to understand and act on issues related to FGM as a work of social, group and at a individual level. Based on the analysis of how the National Board of Health and Welfare promotes the social work of FGM. Method The study is based on a qualitative research based on a systematic literature review and inductive approach. The literature review was based on analysis and review by the National Board of Health and Welfare knowledge support. Through a web-based content analysis examined 53 published documents that directly or indirectly affects FGM. Results In the results section identified the receiver to think of the published material illustrated in the form of a diagram. The universal information represents half of the sample. The two prominent groups identified as Health and the touch target. In smaller scale material is directed to social and community -/health communicators. Results demonstrate that the health-care system in his work on FGM, has been more widely access to practical and theoretical guidance in comparison to the other receiver groups represented. Conclusions The study shows that the National Board of Health and Welfare conveys a work against the tradition of individual, group and societal level. Information about FGM are broadly in line with previous research on the origin, presence, design and impact. The study shows that the National Board of Health and Welfare is a source of knowledge and information on the subject. However, there are differences in the practical guide to creating a basis for action. In the concrete work at the individual level, disparities, depending on whether the issue arises in healthcare or social services.

Den här uppsatsen undersöker hur Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) konstruerar identiteter och gemenskaper med de inledande anförandena under de myndighetsgemensamma pressträffarna om covid-19. Materialet utgörs av 40 transkriberade anföranden från perioden mars 2020 till januari 2021 som analyseras i tre steg. I det första identifieras samtliga personliga pronomen i subjektsposition, och VI- och MAN-omtalens klusivitet kategoriseras. I det andra bestäms vilka processtyper som talarna realiserar med omtalen utifrån systemisk-funktionell grammatik. Därefter grupperas omtalen i tre gemenskaper: Myndigheten, Situationen och Allmänheten. I det sista steget analyseras graden av dialogicitet i gemenskaperna utifrån appraisalteorin. Därtill identifieras ett urval samhörighetsmarkörer. Resultatet visar att de tre myndigheterna använder sex typer av VI och fyra typer av MAN. De föredrar att tala om Myndigheten och framställa den som handlingskraftig och kunnig, en karakterisering de också förutsätter att lyssnaren delar. Situationen som gemenskap präglas av beskrivningar och tolkningar, medan Allmänheten formas med uppmaningar och instruktioner. På vilket sätt myndigheterna omtalar gemenskaperna, och i vilken utsträckning de öppnar för andra perspektiv, varierar. Skillnaderna i de språkliga valen kan till viss del förklaras av myndigheternas skilda uppdrag och målgrupper. Men det utbredda användandet av mottagarinkluderande VI bör studeras vidare för att fastställa om inkluderandet är ett uttryck för en tillfällig närhetsskapande kriskommunikationsstrategi eller en indikation på en ytterligare informalisering av myndighetsspråket. / This thesis investigates how three Swedish public authorities – the Public Health Agency of Sweden, the National Board of Health and Welfare, and the Swedish Civil Contingencies Agency – establish identities and alliances in their initial statements during the joint press conferences on covid-19. The material consists of 40 statements made between March 2020 and January 2021. The transcribed statements are analysed in three steps. First, each personal pronoun in the subject position is identified, and the clusivity of first-person plural VI (we) and generic MAN (one) are categorized. Second, the process associated with these pronouns is determined using the systemic functional grammar framework. The categories are then grouped into three speaker-included alliances: The Authority, The Situation, and The General public. In the third step, based on the Appraisal framework these alliances are analysed by the level of engagement stated by the speaker. A selection of lexical indicators of belongingness is also identified. The result shows that the three authorities use six types of first-person plural VI and four types of generic pronoun MAN. They prefer to talk about The Authority and portray it as vigorous and knowledgeable, a characterization they expect the listener to share. The Situation is characterized by descriptions and interpretations, while The General public is established with exhortations and instructions. How the authorities define the alliances and to what extent they are open to other perspectives varies. The differences in linguistic choices can, to a certain degree, be explained by the authorities’ different responsibilities and target audiences. However, the wide dispersive use of a first-person plural VI which includes the public should be further studied to determine if it expresses a crisis communications strategy to temporarily achieve proximity to the citizens or indicates a continuing informalization of the official language.