<p>Behörighetskrav inför</p><p>gymnasial yrkesutbildning -</p><p>vem innesluts och vem utesluts?</p><p>Kjell Lundberg</p><p>Sammanfattning</p><p>Bakgrunden till mitt valda ämne är att jag arbetar på ett fordonstekniskt PRIV program. Elever</p><p>som går detta program har inte blivit antagna till ett nationellt program på grund av behörighetskraven</p><p>i Lpf-94. Flera av dessa elever skulle klara karaktärsämnena på ett nationellt program,</p><p>men skulle ha stora svårigheter i kärnämnena, även med extra hjälp.</p><p>De läroplansutredningar och behörighetskrav som jag har studerat är för: 1955 års yrkesskolreform,</p><p>Lgy-70, Lpf-94 och SOU 2008:27 Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola (förslag</p><p>till gymnasiereform GY-10).</p><p>Syftet med studien:</p><p>• Hur ser behörighetskraven till yrkesutbildning ut i de olika läroplanerna?</p><p>• Vad är tankarna bakom läroplanerna?</p><p>• Hur kan kraven i utredningarna till läroplanerna ses i ljuset av perspektiv på kunskap?</p><p>Metoden jag har använt mig av är en dokumentstudie och kunskapsbegreppet används som</p><p>teoretiskt perspektiv.</p><p>Studien börjar med en historisk utblick på yrkesutbildningar. Den fortsätter sedan med en</p><p>förklaring av syftet med läroplaner och framarbetningsstrategier av läroplaner.</p><p>Resultaten av min studie är: Med 1955 års yrkesskolreform flyttades yrkesutbildningen in i</p><p>skolmiljö. De två huvudargumenten till detta var att statsmakten ville göra det möjligt att fostra</p><p>ungdomar till demokratiska medborgare och man såg inte hur arbetsmarknaden skulle hinna</p><p>med att utbilda lärlingar.</p><p>Lgy-70 har de generösaste antagningsvillkoren. I denna läroplan blev nästan alla ungdomar</p><p>antagna till yrkesutbildning förutom att det fanns chans att bli antagen under fri kvot. Den fria</p><p>kvoten öppnade dörren för bl.a. ungdomar med utländskt utbildning och sökande som på grund</p><p>av handikapp inte kunnat uppnå full behörighet.</p><p>Lpf-94 är unik på det sättet, att det var första gången kärnämnesbetyg från grundskolan användes</p><p>som behörighetskrav till yrkeslinjerna. Samtliga program blev treåriga och gemensamma</p><p>kärnämnen infördes.</p><p>Gymnasieutredningen SOU 2008:27 (GY-10) föreslår en tydlig skärpning av behörighetskraven</p><p>för yrkesprogrammen. Utredaren föreslår minst godkänt i åtta kärnämnen, i jämförelse</p><p>med dagens tre. Nu är cirkeln sluten vad gäller yrkeskunskaperna. Utredaren föreslår vidare en</p><p>yrkesexamen, som ger en erkänd kompetens i yrket och med en komplimenterande lärlingsutbildning</p><p>till yrkesprogrammen. Nu hoppas utredarna att arbetsmarknaden skall ha kapacitet att</p><p>utbilda lärlingar, som man inte var övertygad om arbetsmarknaden hade på 50-talet.</p><p>Vidare resultat av min studie ger vid handen följande: Det källmaterial till läroplanerna jag</p><p>har analyserat har använt i stort sett samma argument till att ändra läroplanerna. Näringslivet</p><p>vill ha förändring t.ex. bättre yrkeskunskaper och statsmakten vill försäkra sig om en bred medborgarfostran</p><p>tillsammans med en möjlighet för individen att senare i livet genomgå kompetensutveckling</p><p>och högskolestudier.</p><p>Abstract</p><p>The decision to select this particular content of my thesis was due to my present occupation as a</p><p>teacher attached to a vehicle mechanics “PRIV” programme (reduced national program). Students</p><p>who participate in this programme have been excluded from the national programme due</p><p>to the criteria of admittance in Lpf-94. Several of these students would pass the trade subjects at</p><p>the national programme, but encounter difficulties with the basic subjects, in spite of added</p><p>support.</p><p>I have scrutinized the following curriculum proposals and admittance rules for: 1955 Trade</p><p>School Reform, Lgy-70, Lpf-94 and SOU 2008:27 Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola</p><p>(the current proposal to a new Upper Secondary School Reform, GY-10). The hypothesis</p><p>of my study is to find answers to the following questions:</p><p>• What rules of admittance applies to Vocational Schools in the different Curriculums?</p><p>• What is the basic content of thoughts behind the different Curriculums?</p><p>• How do the demands for in the proposals of the curriculums meet the conceptions of</p><p>knowledge in perspective?</p><p>The method used is a literature study and conception of knowledge is used as the theoretical</p><p>perspective.</p><p>The literature study commences with a historical retrospection of vocational training. From</p><p>there it elaborates on the purpose of curriculums and the design strategies of same.</p><p>The conclusion of my thesis is: The 1955 Reform of the trade school established the vocational</p><p>training within the existing educational training system, due to the desire from the government</p><p>to avail the possibilities in bringing up young people as responsible and democraticly</p><p>aware citizens. There was also a fear that the market did not have the capacity to train enough</p><p>trainees.</p><p>Lgy-70 has got the most generous admittance conditions. The authorities at that time realised</p><p>the importance of that education above elementary school level was availed to everybody. Even</p><p>in the case of not being born in Sweden or being a handicapped student.</p><p>Lpf-94 is unique in the following way: It introduced restrictions to enrol to the Upper Secondary</p><p>School (vocational school). All programmes became three years and all students studied</p><p>the same basic subjects.</p><p>The proposal which forms GY-10 reinforces the trend of restrictions to enrol to the Upper</p><p>Secondary School. At the same time this proposal is back to the 1955 Trade School ambition of</p><p>acquiring final trade skill. An apprenticeship as a complement to the in-house training is proposed</p><p>and further, now, the researchers are hopeful that the market shall have the capacity to</p><p>train trainees, contrary to what the researchers believed in the fifties.</p><p>Finally, all the proposals to curriculums have used the same argument to the content of the</p><p>curriculums. The business environment demands a change and the authorities will ensure a</p><p>broad civil obedience, together with a possibility for the citizen to study at the next level.</p>

Behörighetskrav inför gymnasial yrkesutbildning - vem innesluts och vem utesluts? Kjell Lundberg Sammanfattning Bakgrunden till mitt valda ämne är att jag arbetar på ett fordonstekniskt PRIV program. Elever som går detta program har inte blivit antagna till ett nationellt program på grund av behörighetskraven i Lpf-94. Flera av dessa elever skulle klara karaktärsämnena på ett nationellt program, men skulle ha stora svårigheter i kärnämnena, även med extra hjälp. De läroplansutredningar och behörighetskrav som jag har studerat är för: 1955 års yrkesskolreform, Lgy-70, Lpf-94 och SOU 2008:27 Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola (förslag till gymnasiereform GY-10). Syftet med studien: • Hur ser behörighetskraven till yrkesutbildning ut i de olika läroplanerna? • Vad är tankarna bakom läroplanerna? • Hur kan kraven i utredningarna till läroplanerna ses i ljuset av perspektiv på kunskap? Metoden jag har använt mig av är en dokumentstudie och kunskapsbegreppet används som teoretiskt perspektiv. Studien börjar med en historisk utblick på yrkesutbildningar. Den fortsätter sedan med en förklaring av syftet med läroplaner och framarbetningsstrategier av läroplaner. Resultaten av min studie är: Med 1955 års yrkesskolreform flyttades yrkesutbildningen in i skolmiljö. De två huvudargumenten till detta var att statsmakten ville göra det möjligt att fostra ungdomar till demokratiska medborgare och man såg inte hur arbetsmarknaden skulle hinna med att utbilda lärlingar. Lgy-70 har de generösaste antagningsvillkoren. I denna läroplan blev nästan alla ungdomar antagna till yrkesutbildning förutom att det fanns chans att bli antagen under fri kvot. Den fria kvoten öppnade dörren för bl.a. ungdomar med utländskt utbildning och sökande som på grund av handikapp inte kunnat uppnå full behörighet. Lpf-94 är unik på det sättet, att det var första gången kärnämnesbetyg från grundskolan användes som behörighetskrav till yrkeslinjerna. Samtliga program blev treåriga och gemensamma kärnämnen infördes. Gymnasieutredningen SOU 2008:27 (GY-10) föreslår en tydlig skärpning av behörighetskraven för yrkesprogrammen. Utredaren föreslår minst godkänt i åtta kärnämnen, i jämförelse med dagens tre. Nu är cirkeln sluten vad gäller yrkeskunskaperna. Utredaren föreslår vidare en yrkesexamen, som ger en erkänd kompetens i yrket och med en komplimenterande lärlingsutbildning till yrkesprogrammen. Nu hoppas utredarna att arbetsmarknaden skall ha kapacitet att utbilda lärlingar, som man inte var övertygad om arbetsmarknaden hade på 50-talet. Vidare resultat av min studie ger vid handen följande: Det källmaterial till läroplanerna jag har analyserat har använt i stort sett samma argument till att ändra läroplanerna. Näringslivet vill ha förändring t.ex. bättre yrkeskunskaper och statsmakten vill försäkra sig om en bred medborgarfostran tillsammans med en möjlighet för individen att senare i livet genomgå kompetensutveckling och högskolestudier. Abstract The decision to select this particular content of my thesis was due to my present occupation as a teacher attached to a vehicle mechanics “PRIV” programme (reduced national program). Students who participate in this programme have been excluded from the national programme due to the criteria of admittance in Lpf-94. Several of these students would pass the trade subjects at the national programme, but encounter difficulties with the basic subjects, in spite of added support. I have scrutinized the following curriculum proposals and admittance rules for: 1955 Trade School Reform, Lgy-70, Lpf-94 and SOU 2008:27 Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola (the current proposal to a new Upper Secondary School Reform, GY-10). The hypothesis of my study is to find answers to the following questions: • What rules of admittance applies to Vocational Schools in the different Curriculums? • What is the basic content of thoughts behind the different Curriculums? • How do the demands for in the proposals of the curriculums meet the conceptions of knowledge in perspective? The method used is a literature study and conception of knowledge is used as the theoretical perspective. The literature study commences with a historical retrospection of vocational training. From there it elaborates on the purpose of curriculums and the design strategies of same. The conclusion of my thesis is: The 1955 Reform of the trade school established the vocational training within the existing educational training system, due to the desire from the government to avail the possibilities in bringing up young people as responsible and democraticly aware citizens. There was also a fear that the market did not have the capacity to train enough trainees. Lgy-70 has got the most generous admittance conditions. The authorities at that time realised the importance of that education above elementary school level was availed to everybody. Even in the case of not being born in Sweden or being a handicapped student. Lpf-94 is unique in the following way: It introduced restrictions to enrol to the Upper Secondary School (vocational school). All programmes became three years and all students studied the same basic subjects. The proposal which forms GY-10 reinforces the trend of restrictions to enrol to the Upper Secondary School. At the same time this proposal is back to the 1955 Trade School ambition of acquiring final trade skill. An apprenticeship as a complement to the in-house training is proposed and further, now, the researchers are hopeful that the market shall have the capacity to train trainees, contrary to what the researchers believed in the fifties. Finally, all the proposals to curriculums have used the same argument to the content of the curriculums. The business environment demands a change and the authorities will ensure a broad civil obedience, together with a possibility for the citizen to study at the next level.

This essay maps and analyze the dynamic interaction between the regional and municipal levels. This is based on the case of Region Jönköpings län. The thesis is a qualitative document study that will focus on he municipalities and the region as unitary public actors and their public policy in the development area. The study material is public documents of the municipalities and the region that relates to municipl/regional development.  The essay is based on previous research dealing with New regionalism, Rescaling, Re-territorialization, the Competition state (konkurrensstaten) and New Public Governance. In addition, previous research also handles unity as a factor for regional development and local/regional conditions. Based on these, the study's theoretical approaches and frameworks have constructed and formed the basis of the interpretations for the study's issues.  The conclusions of the study are that the dynamics, attitudes and interactions between the region and its municipalities takes place in a complex system where ach actor's conditions, objectivies and ambitions determine how they view themselves, each other and the region as a whole. The conditions can include anything from the geographical situation, demographics, business composition and communications with the rest of the region. In addition, the municipalities' efforts to be competitive, attractive and distinctive can be linked to the societal developments of the past decades. It is about the impact explained by New regionalism, New Public Governance and the Competition state on the local/regional landscape within which the municipalities and the region reside, as well as creating a landscape where several actors, on several levels, share the same commitments, responsibilities and powers. Which gives us a complex game between regional unity and leadership, and a municipal effort to be singular.

Studiens syfte är att undersöka hur förarbeten gällande tvångsvård för personer med missbruksproblematik konstruerat dessa personer över tid och vad som framställs som viktigt i tvångsvården av individer med denna problematik, samt hur tvångsvård har rättfärdigats i dessa förarbeten. Studien är en dokumentstudie med en kvalitativ innehållsanalys, och materialet består av proposition till 1913 års Alkoholistlag, SOU till 1988 års LVM och Samsjuklighetsutredningen från 2023. Bearbetningen av materialet resulterade i tre teman: Medikalisering av missbruk, Missbruk som samhällelig och social avvikelse samt Rättfärdigandet av tvångsvård och dess syfte. Resultat och analys visar att konstruktionen av personer med missbruksproblematik har förändrats. I proposition till Alkoholistlagen framhålls moralism och bristande karaktär som ett kännetecken för personer med missbruksproblematik. LVM-utredningen konstruerar att personer med missbruksproblematik inte vet sitt eget bästa i relation till vårdbehov. Samsjuklighetsutredningen konstruerar personerna som självständiga aktörer med inflytande över sitt liv och sitt vårdbehov. Den sociala och medicinska vårdens roll skiljer sig också mellan förarbetena. Propositionen till Alkoholistlagen framställer missbruksproblematik som en sjukdom som behöver botas, LVM-utredningen framställer ett helhetsperspektiv på missbruk med sociala skadeverkningar och Samsjuklighetsutredning påvisar en medikalisering av missbruk där det benämns vara en beroendesjukdom. Samtliga förarbeten framställer missbruk som ett samhälleligt problem. Propositionen till Alkoholistlagen benämner även missbruk som en samhällsfara. LVM-utredningen benämner missbruk som ett socialt problem, och Samsjuklighetsutredningen benämner det vara främst ett medicinskt problem. Tvångsvård rättfärdigas av samtliga förarbeten som en nödvändig och livsuppehållande åtgärd.

Water is an essential but vulnerable resource. A shortage of good quality drinking water is a threat to human health and society as a whole. Abundance of water in the form of floods can also be a serious threat which can have consequences for the drinking water supply. To reduce these risks there is a need for systematic risk reduction. In the last decades a risk management approach has been developed in the management of both flood and drinking water risks. This means that a reactive, ad hoc management is being replaced by a more proactive and systematic approach where risks are analysed and evaluated as a basis for prioritising counter-measures. The complex nature of water issues has also made it evident that there is a need for a holistic view of the management, involving a variety of actors and sectors. An integrated management approach to floods and water resources has emerged. This thesis aims to examine how local level risk management, especially risk assessments, of floods and drinking water supply have been or can be performed in practice in Sweden. The existing practices have been characterised in relation to current risk management frameworks. Furthermore, the thesis aims to investigate how the effects of flood on drinking water supply have been considered in risk assessment methods and in flood risk management plans, as well as whether flood and drinking water risks have been considered in an integrated manner. The studies are based on interviews with flood risk managers in Swedish municipalities and Swedish water producers as well as on document studies of risk assessment methods and flood risk management plans. There are large variations between different municipalities and water producers in how, and to what extent, risk assessments have been performed. Some have performed very little, if any, risk assessment while others have worked systematically. The tools used are often those that are promoted by national agencies and are often less advanced than those described in the literature. The risk assessments do not always cover all relevant aspects of the risk and few actors have discussed an acceptable risk level. Flood risk assessments focus mostly on the exposure of objects to flood and investigate the consequences of such an exposure only to a limited extent. The incomplete risk assessments may result in a biased view of the risk which in turn can lead to poor decision-making. The theoretical knowledge about risk management is in many cases low and there is still often a practical approach. Strategic and holistic approaches are mostly lacking. The consequences of flood on drinking water supply are not known in detail and are not considered in detail in risk assessments commonly used in Sweden. There is an awareness of the need to coordinate the management of flood and water resources. However, despite the good intentions regarding integration, there are few signs in the risk assessments and risk management plans that integration is actually occurring. Both the risk management approach and integrated management have started to be implemented in Swedish flood and drinking water risk management. It is however on a basic level and it is still a long way to go. Further guidance and knowledge about risk management as well as commitment from and collaboration among all actors concerned is needed to make this development possible. / Vatten är en livsnödvändig men sårbar resurs. Brist på dricksvatten av god kvalitet är ett allvarligt hot mot människors hälsa och för hela samhället. Även överflöd av vatten i form av översvämningar kan vara ett allvarligt hot och kan bland annat får konsekvenser för dricksvattenförsörjningen. För att minska dessa risker finns det behov av systematiskt riskreducerande arbete. De senaste decennierna har systematisk riskhantering (risk management approach) utvecklats inom hanteringen av översvämningar och dricksvattenförsörjning. Detta innebär att en reaktiv och osystematisk hantering ersätts med en mer proaktiv och systematisk hantering baserad på analys och utvärdering av risker som stöd för beslutsfattande. Den komplexitet som vattenfrågor omfattar har också gjort det tydligt att det finns behov av en helhetsyn på hur vatten hanteras och att ett flertal aktörer och sektorer behöver involveras. Teorier om integrerad hantering (integrated management) har vuxit fram och börjat implementeras. Syftet med denna avhandling är att undersöka hur riskhantering, särskilt riskbedömningar, på lokal nivå utförs eller kan utföras i praktiken i Sverige. Praktiken har beskrivits och karakteriserats i förhållande till befintliga ramverk om riskhantering. Dessutom är syftet att undersöka hur konsekvenser av översvämningar på dricksvattenförsörjningen behandlas i metoder för riskbedömning och riskhanteringsplaner för översvämning liksom att studera om risker relaterade till översvämningar och dricksvatten har behandlats på ett integrerat sätt. Studierna är baserad på intervjuer med översvämningshanterare i svenska kommuner och svenska vattenproducenter samt dokumentstudier av metoder för riskbedömning och riskhanteringsplaner för översvämning. Det är stora skillnader mellan hur och i vilken omfattning olika kommuner och vattenproducenter har gjort riskbedömningar. Vissa har knappt gjort någon riskbedömning alls medan andra har arbetat mer systematiskt. De verktyg som används är ofta de som finns i handböcker från svenska myndigheter och är ofta mindre avancerade än vad som beskrivs i litteraturen. Riskbedömningarna täcker inte alltid all relevanta aspekter av risken och det är få som har diskuterat vad som är en acceptabel risknivå. Översvämningsbedömningarna har fokuserat på vilka objekt som exponeras vid en översvämning och möjliga konsekvenser på drabbade objekt har undersökts i mycket begränsad utsträckning. Ofullständiga riskbedömningar kan ge en felaktig bild av risken och därmed vara ett inkomplett underlag för beslutsfattande. Den teoretiska kunskapen om riskhantering är i många fall låg och många har en praktisk inställning till riskhanteringen. Det saknas oftast strategi och helhetstänkande. Kunskapen om konsekvenser av översvämning på dricksvattenförsörjningen är begränsad och behandlas inte heller i detalj i de metoder för riskbedömning som är mest vanligt förekommande i Sverige. Det finns en medvetenhet om behovet av att koordinera hanteringen av översvämning och vattenresurser. Trots de goda intentionerna om integrering visar riskbedömningar och riskhanteringsplaner få tecken på att integrering sker i praktiken. Både systematisk riskhantering och integrerad hantering är synsätt som har börjat utvecklas och implementeras inom svensk hantering av översvämningar och dricksvattenförsörjning. Det sker dock fortfarande på en relativt grundläggande nivå och det är en lång väg kvar. Det finns behov av ytterligare vägledning och mer kunskap om riskhantering liksom engagemang från och samarbete mellan alla berörda aktörer för att stödja vidare utveckling.

Den här studien utgår ifrån en dokumentanalys med syftet att undersöka på vilket sätt socialpedagogik tar sig uttryck i Socialstyrelsens rapport om utredningssystemet BBIC, Barns behov i centrum. Centrala begrepp för studien är socialisation och inklusion och det är även utifrån dessa vår frågeställning utgår ifrån. Undersökningen är gjord med hjälp av en riktad kvalitativ innehållsanalys med ett socialpedagogiskt perspektiv som tolkningsram. I vårt material fann vi två kategorier för inklusion och två för socialisation. Kategorierna för inklusion är Med barnet i fokus, där vikten av barnet som en central del i allt som rör barnet betonas, och Delaktighet, där innehållet tar upp vikten av människors deltagande i barnavårdsärenden och i samhällets olika system. Kategorierna för socialisation är Utveckling i interaktion, där man betonar vikten av barnet som ett aktivt subjekt, och Inträde till gemenskapen, vilken uttrycker att människor i socialisationsprocessen behöver ha vissa kunskaper och kompetenser för att uppnå en lyckad socialisation. Vår tolkning av materialet är att innehållet i våra kategorier uttrycker ett socialpedagogiskt förhållningssätt genom målet att arbeta inkluderande samt genom medvetenheten om barns utveckling och socialiseringsprocess.

De senaste decennierna har förutsättningarna på arbetsmarknaden förändrats till följd av bland annat den tekniska utvecklingen och ökade krav på stresstolerans och social kompetens. Vi har upptäckt ett forskningsgap gällande möjligheter för individer med autismspektrumtillstånd att delta på den svenska arbetsmarknaden genom anställning. Studiens syfte var att undersöka Stockholms stads styrdokuments beskrivning av krav och ideal på medarbetare samt vilka insatser som bedrivs. Detta för att undersöka möjligheterna för individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i allmänhet och autismspektrumtillstånd i synnerhet att delta genom arbete i kommunens verksamheter. Vi har genomfört en dokumentstudie och använt induktiv tematisk analys för att söka förståelse. Vår slutsats är att kraven på medarbetarna tenderar hindra deltagande i arbete för studiens fokusgrupp särskilt gällande krav på social kompetens och utveckling av kommunens verksamheter. Kravet på individanpassning kan tyda på ökade möjligheter till deltagande. Då insatserna på daglig verksamhet har bristande incitament att nå reguljär arbetsmarknad kan fokus på insatser i verksamheterna hindra möjligheterna till deltagande i arbete för fokusgruppen / The last decades, prerequisites on the labour market have changed due to technical development and elevated demands on stress-resistance and social skills. We have distinguished a research gap in terms of examining the possibilities to attend the competitive labour market for adults with autism spectrum disorder in Sweden. The aim of this study is to examine regulatory documents from Stockholm municipality and how they describe requirements and ideals on their employees and which efforts they conduct. This to examine the possibilities for individuals with neuropsychiatric disabilities in general and autism spectrum disorder specifically to participate through employment within the municipality’s various functions. Our conclusion is that the demands on the employees tend to hinder participation in work for the focus group because of demands on social competencies and constant development of the organisations various functions. The demand on personal adaption could contribute to increase participation. Since the efforts within daily activities tend to lack incentives to reach the competitive labour market, a large focus on these efforts might hinder further participation in work for the focus group.