10 years ago the School Library Forum´s core activity started; the development of model libraries. Since then, no comprehensive study of the School Library Forum has been made. How does the organization actually work and how do professionals perceive the changes of the organization? Against this background, the purpose of my essay is to examine the activity of the organization School Library Forum with a focus on organization and learning from the viewpoint of the learning organization. The following issues have been helpful to meet the purpose of the study:  How do the business developer, the principals and the school librarians experience the collaboration on the school-libraries model-library activity?  How does the collaboration contribute to learning within the organization according to the business developer, the principals and the school librarians?  How do the business developer, the principals and the school librarians perceive the changes in the School Library Forum´s organization, seen from the perspective of the learning organization? By conducting five interviews with stakeholders in various positions within the organization, such as business developer, principals and school librarians, a deeper insight into how respondents perceive the business from the perspective of the learning organization is obtained. When the study is qualitative and the interview respondents are of a limited number there is no claim to generalize the perceptions to all workers involved in the organization. Results obtained in this study are that the organizational changes that have occurred are perceived as positive by principals and school librarians, while the business developer´s experience is more negative.

Markskador,så kallade allvarliga körskador,i samband med skogsåtgärdersomgallring, slutavverkning och markberedningär ett allmänt och känt problem.Allvarliga körskador kan innebära grav påverkan på miljön, exempelvis urlakning av giftiga ämnen som kvicksilver i vattendragdär de utgör stor risk för människors hälsa. Arbetet motkörskador är reglerat via lagstiftning (Sveriges Miljömål, u.å.; SVL1979:429; FSC, 2019& PEFC, 2019)och trotsatt arbetet går åt rätt håll har allvarliga körskador ökat i olika delar av landet. I Mälardalen exempelvishar andelen allvarliga körskador i anslutning till bäcköverfarter ökat från 4 till 18 procent under åren 1999-2007. Allvarliga körskador är en utmaning för skogsbruket i stort. Svenska kyrkansom en av landets största skogsägarearbetaraktivt med att minskamiljöpåverkan tillföljd avallvarliga körskador. Svenska kyrkans skogscertifiering(SKSC)förvaltar ca 400000 hektar produktiv skogsmark och har som mål att minska andelen trakter med allvarliga körskador med 75 procent. En intern undersökning om arbetet motallvarliga körskador visade på att det finns behov av förbättring i kommunikationen med entreprenörer. För atthitta förbättringsåtgärder för att minska andelen allvarliga körskadorutfördes två kvalitativa gruppintervjuermed fokus på arbetssätt i planering, gallring, slutavverkning och markberedning inom SKSC. Engruppintervju genomfördes med fem personerfrån SKSCsomplanläggerskogsbruksåtgärderoch en med tre av de entreprenörersom anlitas av SKSCför att utföra åtgärderna. Studien relaterar även till utmaningar som finns i det dagliga arbetet motallvarliga körskador och kommunikationen mellan planerarna från SKSCoch entreprenörerna i syfte att förebygga allvarliga körskador. Det teoretiska ramverket var lärande organisationprimärt ur systemtänkandeperspektiv enligt Peter M. Senge och sekundärt ur organisationsstruktur, det vill säga SKSC:s strukturi enlighet med Anders Örtenblad. Undersökningen demonstrerade på en stor medvetenhet hosbåde SKSC:splanerare och anlitade entreprenörer om hur deras egna insatser kommer att påverka senare steg i skogsåtgärdsprocessen. Planeringen som utförs dels av personal hos SKSC och dels av entreprenörer i fält ansågs som fundamentdär dialog, kontakt, självgranskning och feedback visade sig vara de viktigaste verktygen i skadeförebyggande syfte. Resultatet påvisade att SKSC:sstruktur försvårar för arbetet med att minska andelen trakter med allvarliga körskador. I syfte att förbättra arbetssätten föreslås ett tillvaratagandeav kompetensen hosalla delaktiga, utvecklingav dialog mellan SKSC, bolagen och entreprenörerna. Dialogen ska tjänatill att kartläggaSKSC:s, bolagens och entreprenörens mål, att ge stöd vid nya rutiner och lämnafeedback. För att skapa större delaktighet bland entreprenörer, förebygga att instruktioner misstolkas samt att de nårut i hela utförandekedjan föreslås en standardiseradinformationsplattform,åtgärdsanpassade instruktioner i traktdirektivet samt ett förtydligande om vad entreprenören skallansvara för. / Soil damage, so-called serious driving injuries in connection with forestry activities such as forest thinning, finishing and land preparation is a common and well-known problem. Serious driving injuries can have a serious impact on the environment, such as leaching of toxic substances,for examplemercury, into waterways wherethey pose a great risk to human health. Work on driving injuries is regulated by legislation (Sweden’s Environmental Goals, n.d.; SVL 1979:429; FSC & PEFC) but despite the processgoing into the right direction, serious driving injuries have increased in variousparts of the country. In the valley of Lake Mälaren, for example, the proportion of serious driving injuries in connection with stream crossings has increased from 4 to 18 percent during the years 1999-2007. Serious driving injuries are a challenge toforestry in general. The Swedish Church as one of the country’s largest forest owners is actively working to reduce the environmental impact due to serious driving injuries. The Swedish Church’s Forest Certification (Swedish abbreviation SKSC) managesabout 400,000 hectares of productive forest land and aims to reduce the proportion of areas with serious driving damages by 75 percent. An internal study of the work against serious driving injuries showed that there is a need for improvement in communication with contractors. In order to find improvement measures to reduce the proportion of serious driving injuries, two qualitative group interviews were conducted, focusing on working methods in planning, thinning, final harvesting and soil preparation within SKSC. A group interview was conducted with five persons from SKSC planning forestry measures and another interview with three of the contractors hired by SKSC to carry out the measures. The study also relates to challenges that exist in the daily work against serious driving injuries and the communication between the planners from SKSC and the contractors, aiming to prevent serious driving injuries.The theoretical framework was the learning organization primarily from a systems thinking perspective according toPeter M. Senge and secondarily from organizational structure, i. e. SKSC’s structure according toAnders Örtenblad. The survey demonstrated a great awareness among both SKSC’s planners and contractors on how their own efforts will affect later steps in the forestrymeasure process.The planning carried out partly by SKSC staff and partly by contractors in the field was considered the basis for dialogue, contact, self-examination and feedback which proved to be the most important tools for injury prevention. The result showed that SKSC’s structure makes it difficult for the work to reduce the proportion of areas with serious driving injuries. In order to improve working methods, it is proposed to utilize the competence of all persons involved, developing a dialogue between SKSC, the companies and the contractors. This dialogue will serve to identify the goals of SKSC, the companies and the contractors, support new routines and provide feedback. In order to create more efficient participation among contractors, preventinstructions from being misinterpreted and reach them throughout the performing chain, a standardized information platform is proposed, action-adapted instructions in the treaty directive and a clarification of the responsibilities of the contractor.

Jönsson, Josefine (2021). Specialpedagogens roll i skolutveckling. Specialpedagogprogrammet, Instutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syftet med arbetet är att undersöka hur två grundskolor arbetar med skolutveckling och hur specialpedagogens kompetens tas tillvara i detta arbete. Mina frågeställningar är följande: Vem och vad avgör vad som blir en del av en skolas skolutveckling? Hur organiseras och bedrivs arbetet med skolutveckling? Vilka är de viktigaste aktörerna i arbetet med skolutveckling? Vilken roll får specialpedagogen och hur tas denned kompetens tillvara i arbetet med skolutveckling? Studiens teoretiska utgångspunkt är Senges teroi om den lärande organistaionen. Metoden som användes för att få svar på mina frågeställningar genomfördes genom fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer. En intervjuguide används som stöd för både intervjuaren och informanterna. Resultatet visar skillander på skolorna när det gäller styrningen av skolutveckling. På en av skolorna var det rektorn och huvudmannen som styrde. På den andra skolan var det rektorn, huvudmannen och ledningsgruppen som bestämde vad som skulle utvecklas. När det gäller organsiering och hur arbetet ska bedrivas framkom det att ingen av skolorna utgick från någon empirisk grund. Specialpedagogen hade ingen självklar roll i att planera, genomföra och utvärdera skolutveckling. De specialpedagogiska implikationerna studien kan bidra med är att medevetandegöra vad och hur specialpedagogens kompetens kan tas tillvara i arbetet med skolutveckling, liksom vikten av att skolor arbetar strukturerat och systematiskt med skolutveckling utifrån vetenskapliga metoder.

In a fast-paced and knowledge driven IT industry companies are increasingly becoming interested in making use of acquired knowledge and becoming "learning organizations". To achieve that, some managers have taken an interest in incorporating communities of practice in their knowledge management strategy. However, these are often much more formal and structured than what the original concept entailed. This study looks at enabling factors for learning through formalized communities of practice, as well as prominent perspectives on knowledge and learning in a large IT organization. A qualitative case study using mixed methods was conducted at Scania IT. Three enabling factors for learning through formalized communities of practice were discovered. These were; having a clear and common objective, obtaining resources to achieve that objective, and being inclusive. Furthermore, some tensions that affect how a formalized community of practice can position their scope were discovered. Many perspectives on knowledge and learning could also be found in the studied organization. However, when it came to the knowledge a skilled developer should have, pragmatism became very prominent. / en snabb och kunskapsdriven IT-industri blir företag mer och mer intresserade av att återanvända förvärvad kunskap och bli "lärande organisationer". För att uppnå detta har en del chefer blivit intresserade av att inkorporera "communities of practice" (sv. nätverk) i företages kunskapsstyrningsstrategi. Dessa grupper blir dock ofta mycket mer formella och strukturerade än vad som avsågs i originalkonceptet. Denna studie tittar på främjande faktorer för formaliserade nätverk samt framträdande perspektiv för kunskap och lärande i en större IT-organisation. En kvalitativ fallstudie genomfördes genom blandade metoder på Scania IT. Tre främjande faktorer hittades för lärande genom formaliserade nätverk. Dessa var att ha ett tydligt och gemensamt mål, att få resurser för att kunna uppnå det målet och att vara inkluderande. Vidare hittades ett antal spänningsförhållanden som påverkar hur det formaliserade nätverket kan positionera sitt syfte. Många perspektiv på kunskap och lärande hittades också i den studerade organisationen, men när det gällde den kunskap en skicklig utvecklare förväntades ha blev pragmatismen mycket framträdande.

Syftet med studien är att undersöka chefers uppfattningar om organisatoriskt lärande. Detta görs genom en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie, där urvalet består av sju chefer från tre organisationer från två olika branscher. Resultatet visar att chefer anser att organisatoriskt lärande hör ihop med kunskapsspridning och lärande i vardagen. Resultatet visar också att de anser att de kan skapa förutsättningar för organisatoriskt lärande, eftersom deras roll innebär ett mandat att bestämma vad som ska läras och vilka arbetssätt och rutiner som införlivas i organisationen. Chefer menade att de skapar förutsättningar genom att ge medarbetare inflytande, genom att skapa strukturer för lärande och genom att skapa ett klimat som uppmuntrar lärande. De identifierar främst tid och ekonomiska aspekter som hinder för organisatoriskt lärande, men också faktorer som berör organisationsstrukturer och medarbetarens egen motivation. / The purpose of the study is to examine managers' own perceptions of organisational learning. This is done through a qualitative semi-structured interview study, where the sample consists of seven managers from three organisations in two different industries. The results show that managers believe that organisational learning is associated with knowledge dissemination and learning in everyday activities. It also shows that they believe they can create conditions for organisational learning, as their role involves the mandate to determine what should be learned and which work methods and routines should be incorporated into the organisation. Managers stated that they create conditions by giving employees influence, by creating structures for learning, and by fostering a climate that encourages learning. They primarily identify time and financial aspects as barriers to organisational learning, but also factors related to organisational structures and employees' own motivation.

De senaste decennierna har förutsättningarna på arbetsmarknaden förändrats till följd av bland annat den tekniska utvecklingen och ökade krav på stresstolerans och social kompetens. Vi har upptäckt ett forskningsgap gällande möjligheter för individer med autismspektrumtillstånd att delta på den svenska arbetsmarknaden genom anställning. Studiens syfte var att undersöka Stockholms stads styrdokuments beskrivning av krav och ideal på medarbetare samt vilka insatser som bedrivs. Detta för att undersöka möjligheterna för individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i allmänhet och autismspektrumtillstånd i synnerhet att delta genom arbete i kommunens verksamheter. Vi har genomfört en dokumentstudie och använt induktiv tematisk analys för att söka förståelse. Vår slutsats är att kraven på medarbetarna tenderar hindra deltagande i arbete för studiens fokusgrupp särskilt gällande krav på social kompetens och utveckling av kommunens verksamheter. Kravet på individanpassning kan tyda på ökade möjligheter till deltagande. Då insatserna på daglig verksamhet har bristande incitament att nå reguljär arbetsmarknad kan fokus på insatser i verksamheterna hindra möjligheterna till deltagande i arbete för fokusgruppen / The last decades, prerequisites on the labour market have changed due to technical development and elevated demands on stress-resistance and social skills. We have distinguished a research gap in terms of examining the possibilities to attend the competitive labour market for adults with autism spectrum disorder in Sweden. The aim of this study is to examine regulatory documents from Stockholm municipality and how they describe requirements and ideals on their employees and which efforts they conduct. This to examine the possibilities for individuals with neuropsychiatric disabilities in general and autism spectrum disorder specifically to participate through employment within the municipality’s various functions. Our conclusion is that the demands on the employees tend to hinder participation in work for the focus group because of demands on social competencies and constant development of the organisations various functions. The demand on personal adaption could contribute to increase participation. Since the efforts within daily activities tend to lack incentives to reach the competitive labour market, a large focus on these efforts might hinder further participation in work for the focus group.