Många intressen har länge fått trängas innanför miljöpolitikens väggar och det är än idag svårt att avgöra vilka värden som ska få mest plats.Skogspolitiken i Sverige har sedan 1800-talets början förändrats kraftigt från hårt statligt styrd till frivilligt ansvarstagande. I samband med dessaförändringar kom det på 70-talet en kraftfull våg av intressen från naturvårdens sida som ställde allt högre krav på produktionens hänsyn tillnaturen och dess betydelse för den biologiska mångfalden samt den lokala befolkningen. Trots en förbättrad hänsyn i skogsvårdslagen krävdes merav flertalet intressenter, något som tillslut mynnat ut i ett samarbete mellan ekonomiska, miljömässiga och sociala intressen. CertifieringsorganetForest Stewardship Council skapades och år 1998 godkändes den första FSC-standarden. Idag är mer än 11 miljoner hektar skogsmark certifierad.FSC var en idé att gemensamt komma fram till en kompromiss mellan särintressen och på så sätt uppnå ett hållbart skogsbruk nationellt såväl sominternationellt. Detta var på så vis menat som ett komplement till skogsvårdslagen. Trots den goda idé som FSC vilar mot, har standardiseringenlett till en rad konflikter. Denna studie har som syfte att lyfta problematiken och ge en förståelse över vad de olika intressena säger om standardenidag. Granskningen har genomförts utifrån ett antal dokument som på olika sätt tar sig an problematiken kring standarden samt genom kontakt medpersoner som har en tydlig anknytning till FSC. Tidigare forskning har pekat både mot förhoppningar om FSC som positiv utveckling förskogsbruket men menar att det finns flera utmaningar i processen framåt och som riskerar att ligga till grund för konflikter. Det finns även en tillittill att certifieringen möjliggör en starkare gemensamhet mellan olika värderingar än tidigare. I denna granskning kan ett antal bristmoment i FSC:sprocess identifieras, där vikten av att tydliggöra kriterier och ansvarsroller ska betonas. Ursprungsidén tycks idag, utifrån de granskade texterna,inte hålla måttet, och har enligt flera av de berörda i texterna tappat en betydelsefull del av sin trovärdighet. Det innebär en risk att FSC:sorganisation förlorar den gemenskap som gör den trovärdig och på så sätt legitim. FSC är i grunden en god plattform för dialog kring viktigapolitiska frågor angående både miljö och socialt ansvar.

Markskador,så kallade allvarliga körskador,i samband med skogsåtgärdersomgallring, slutavverkning och markberedningär ett allmänt och känt problem.Allvarliga körskador kan innebära grav påverkan på miljön, exempelvis urlakning av giftiga ämnen som kvicksilver i vattendragdär de utgör stor risk för människors hälsa. Arbetet motkörskador är reglerat via lagstiftning (Sveriges Miljömål, u.å.; SVL1979:429; FSC, 2019& PEFC, 2019)och trotsatt arbetet går åt rätt håll har allvarliga körskador ökat i olika delar av landet. I Mälardalen exempelvishar andelen allvarliga körskador i anslutning till bäcköverfarter ökat från 4 till 18 procent under åren 1999-2007. Allvarliga körskador är en utmaning för skogsbruket i stort. Svenska kyrkansom en av landets största skogsägarearbetaraktivt med att minskamiljöpåverkan tillföljd avallvarliga körskador. Svenska kyrkans skogscertifiering(SKSC)förvaltar ca 400000 hektar produktiv skogsmark och har som mål att minska andelen trakter med allvarliga körskador med 75 procent. En intern undersökning om arbetet motallvarliga körskador visade på att det finns behov av förbättring i kommunikationen med entreprenörer. För atthitta förbättringsåtgärder för att minska andelen allvarliga körskadorutfördes två kvalitativa gruppintervjuermed fokus på arbetssätt i planering, gallring, slutavverkning och markberedning inom SKSC. Engruppintervju genomfördes med fem personerfrån SKSCsomplanläggerskogsbruksåtgärderoch en med tre av de entreprenörersom anlitas av SKSCför att utföra åtgärderna. Studien relaterar även till utmaningar som finns i det dagliga arbetet motallvarliga körskador och kommunikationen mellan planerarna från SKSCoch entreprenörerna i syfte att förebygga allvarliga körskador. Det teoretiska ramverket var lärande organisationprimärt ur systemtänkandeperspektiv enligt Peter M. Senge och sekundärt ur organisationsstruktur, det vill säga SKSC:s strukturi enlighet med Anders Örtenblad. Undersökningen demonstrerade på en stor medvetenhet hosbåde SKSC:splanerare och anlitade entreprenörer om hur deras egna insatser kommer att påverka senare steg i skogsåtgärdsprocessen. Planeringen som utförs dels av personal hos SKSC och dels av entreprenörer i fält ansågs som fundamentdär dialog, kontakt, självgranskning och feedback visade sig vara de viktigaste verktygen i skadeförebyggande syfte. Resultatet påvisade att SKSC:sstruktur försvårar för arbetet med att minska andelen trakter med allvarliga körskador. I syfte att förbättra arbetssätten föreslås ett tillvaratagandeav kompetensen hosalla delaktiga, utvecklingav dialog mellan SKSC, bolagen och entreprenörerna. Dialogen ska tjänatill att kartläggaSKSC:s, bolagens och entreprenörens mål, att ge stöd vid nya rutiner och lämnafeedback. För att skapa större delaktighet bland entreprenörer, förebygga att instruktioner misstolkas samt att de nårut i hela utförandekedjan föreslås en standardiseradinformationsplattform,åtgärdsanpassade instruktioner i traktdirektivet samt ett förtydligande om vad entreprenören skallansvara för. / Soil damage, so-called serious driving injuries in connection with forestry activities such as forest thinning, finishing and land preparation is a common and well-known problem. Serious driving injuries can have a serious impact on the environment, such as leaching of toxic substances,for examplemercury, into waterways wherethey pose a great risk to human health. Work on driving injuries is regulated by legislation (Sweden’s Environmental Goals, n.d.; SVL 1979:429; FSC & PEFC) but despite the processgoing into the right direction, serious driving injuries have increased in variousparts of the country. In the valley of Lake Mälaren, for example, the proportion of serious driving injuries in connection with stream crossings has increased from 4 to 18 percent during the years 1999-2007. Serious driving injuries are a challenge toforestry in general. The Swedish Church as one of the country’s largest forest owners is actively working to reduce the environmental impact due to serious driving injuries. The Swedish Church’s Forest Certification (Swedish abbreviation SKSC) managesabout 400,000 hectares of productive forest land and aims to reduce the proportion of areas with serious driving damages by 75 percent. An internal study of the work against serious driving injuries showed that there is a need for improvement in communication with contractors. In order to find improvement measures to reduce the proportion of serious driving injuries, two qualitative group interviews were conducted, focusing on working methods in planning, thinning, final harvesting and soil preparation within SKSC. A group interview was conducted with five persons from SKSC planning forestry measures and another interview with three of the contractors hired by SKSC to carry out the measures. The study also relates to challenges that exist in the daily work against serious driving injuries and the communication between the planners from SKSC and the contractors, aiming to prevent serious driving injuries.The theoretical framework was the learning organization primarily from a systems thinking perspective according toPeter M. Senge and secondarily from organizational structure, i. e. SKSC’s structure according toAnders Örtenblad. The survey demonstrated a great awareness among both SKSC’s planners and contractors on how their own efforts will affect later steps in the forestrymeasure process.The planning carried out partly by SKSC staff and partly by contractors in the field was considered the basis for dialogue, contact, self-examination and feedback which proved to be the most important tools for injury prevention. The result showed that SKSC’s structure makes it difficult for the work to reduce the proportion of areas with serious driving injuries. In order to improve working methods, it is proposed to utilize the competence of all persons involved, developing a dialogue between SKSC, the companies and the contractors. This dialogue will serve to identify the goals of SKSC, the companies and the contractors, support new routines and provide feedback. In order to create more efficient participation among contractors, preventinstructions from being misinterpreted and reach them throughout the performing chain, a standardized information platform is proposed, action-adapted instructions in the treaty directive and a clarification of the responsibilities of the contractor.

Markkompaktering ökar risken för stress och skador på träden, såsom stormfällningar och rotröta. Idag spelar klimatfrågan en viktig roll, både i samhället och inom skogsbruket. Därför är det intressant att undersöka intresset för att använda alternativa skogsskötselmetoder. Syftet med denna studie var därför att undersöka skogsägares attityder till att använda hästar till drivning. Studien genomfördes som en enkätundersökning bland skogsägare i fem kommuner i Dalarna, med en svarsfrekvens på ca. 36%. Baserat på inkomna svar gick det inte att se några skillnader mellan certifierade och icke certifierade skogsägare. Däremot spelade inställningen till hyggesfritt skogsbruk och storleken på skogsinnehavet in. Slutsatserna var att det fanns ett intresse av att använda häst till drivningen av virket, speciellt vid uttag av vindfällen och fröträd. Skogsägarna bör ta ett större ansvar för sina kunskaper inom skogsskötsel och skogsbruk, medan hästentreprenörer och skogsbolag har ett stort ansvar i att visa på lämpliga alternativ till skogsmaskinerna.

A growing number of Swedish forest owners are choosing to certify their forestry. However, there appears to be a lack of field surveys which describe differences between certified and non-certified forests concerning the degree of completed environmental considerations. In order to know to what extent certified forests contribute towards improved environmental consideration, we need studies on how large the difference is in relation to non-certified forests. Differences between certified and non-certified forest clearings were quantified through an inventory of the number of retention trees, dead trees and snags. The result showed that the retained number of the investigated parameters varied greatly between individual clearings, regardless of certification status. However, the results suggested that the certified clearings had an average higher incidence ofthe investigated parameters. In comparison to statistics of southern Sweden's average, the results also suggested that the certified clearings (from the county “Blekinge”) most of the time had a higher incidence of the investigated parameters, while the non-certified clearings most of the time had a lower incidence of the investigated parameters. The environmental considerations on neither the certified nor the non-certified clearings were found to be near the highest amount that could be required by the Swedish forestry act. This observation is interesting, especially since the certified clearings would be expected to maintain a consistently high level in relation to the law requirement.