Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar elever i årskurs 5 har om lärarens och sin egen högläsning i skolan, det vill säga hur de uppfattar högläsning och de villkor som omger högläsningsaktiviteten samt vad de lär sig. I studien medverkade tolv elever från två olika skolor, där sex elever från varje klass intervjuades, tre flickor och tre pojkar. Studiens resultat visar att elever har olika uppfattningar om lärarens och sin egen högläsning i skolan. Många tycker att högläsning är roligt, men det är även förknippat med en oro för att läsa fel inför klasskamraterna. Eleverna i studien säger att de känner en nervositet i samband med högläsningen, vilken kan vara beroende av de villkor som omger högläsningstillfället, till exempel gruppen, texten och vanan de har av att själva läsa högt. Flera uttrycker att de inte lär sig något av att läsa högt utöver att bli bättre högläsare, men kan däremot berätta vad de tycker att de lär sig genom att lyssna till lärarens högläsning. Eleverna uppfattar läraren som en modell, samt att denna ger dem stöttning i deras eget läsande och lärande.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar för att utveckla elevers resonemangsförmåga inom det matematiska området geometri. För att kunna uppfylla syftet gjordes en observation och två intervjuer med två olika lärare. Vid analys av resultatet användes de två teorierna, ett sociokulturellt perspektiv på lärande och variationsteorin. Utifrån resultatet kan det konstateras att de båda lärarna både definierar resonemangsförmågan och arbetar med denna på liknande sätt. Lärarna kopplar denna förmåga till samtal och diskussion mellan elever. För att främja diskussioner låter de eleverna arbeta i mindre grupper och resonera kring olika uppgifter. Studien kan bidra till fördjupade kunskaper om hur lärare kan arbeta för att utveckla förmågan att resonera.

Våra tre månader i Indien har resulterat i en studie av olika perspektiv på lärande, inom ämnet matematik. De synsätt på lärande som vi observerade hos de indiska lärarna har kopplats till studiens fyra valda perspektiv; det behavioristiska perspektivet, det kognitiva perspektivet, det pragmatiska perspektivet och det sociokulturella perspektivet. Fältstudien genomfördes i en skola i den södra delstaten Kerala. Elever och lärare på skolan deltog under våra observationer, intervjuer och undervisningsförsök. Vår slutsats är att undervisningen innehöll influenser från alla fyra valda perspektiv, och att somliga perspektiv förekom mer än andra. / Our three months in India included a field study of different perspectives on learning the subject of mathematics. The chosen perspectives were; the behaviouristic perspective, the cognitive perspective, the pragmatic perspective and the socio-cultural perspective. The study was implemented with teachers and students at a public school in the state of Kerala, which is situated in the southernmost part of the country. They participated in our observations, interviews and teaching experiments. We sought to ascertain which of the four chosen learning perspectives the faculty and students at the host school use for educating. Our conclusion is that the observed teaching methods had influences from all four chosen perspectives, some more than others.

Recent studies show that the knowledge in and understanding of science, technology andmathematics of Swedish junior high school and high school students is decreasing. As a resultof this the Swedish government has initialized several studies, research and reforms. One ofthe theories for teaching that today is seen as effective is the socio-cultural perspective and itsdescendants, including scientific inquiry. Using the pedagogy of the socio-cultural perspectivefour assignments regarding the human body was constructed for junior high school studentsattending summer research school in the summer of 2008, hosted by AstraZeneca. Theassignments follow a structure (goal of assignment, preparations, experiment and follow-up)inspired by the concept of NTA – Naturvetenskap och Teknik för Alla (Science andTechnology for everyone). The assignments can be found (in Swedish) as an appendix to thispaper. The assignments were evaluated and assessed through the observations made by theteacher and two questionnaires separated by six months. Results showed that three of the fourassignments had fulfilled the aim of making the students interested and engaged in scientificquestions. The forth had only partially achieved this, mostly due to a silent, built-in structureexpecting to generate certain knowledge in the students. This contradicts the socio-culturalperspective where new knowledge should be derived from what students already know.Seeing as the socio-cultural perspective was effective when using the other three assignmentsthis study shows that assignments constructed with a socio-cultural perspective are usefulwhen teaching science in junior high school.Nyckelord

Syftet med denna uppsats är att undersöka genrepedagogikens påverkan på elevers språkutveckling i svenskämnet på gymnasiet. Genrepedagogiken vilar på tre ben: det sociokulturella perspektivet på lärande, den systemisk funktionella grammatiken samt cykeln för undervisning och lärande. Det dessa har gemensamt är att de utgår ifrån att alla elever har olika förutsättningar och att undervisningen på grund av detta måste utformas på olika sätt för olika individer. Språk- och kunskapsutveckling anses också gå hand i hand. Metoden som används är av kvalitativ karaktär och innefattar semistrukturerade intervjuer med fem gymnasielärare om hur de arbetar med genrepedagogik i undervisningen. Studien ger en bild av hur de intervjuade lärarna arbetar med genrepedagogik i praktiken och resultatet jämförs sedan i diskussionen med tidigare forskning inom ämnet. Resultatet visar att genrepedagogik har en positiv inverkan på elevers språkutveckling då både de intervjuade lärarnas utsagor samt den tidigare forskningen går hand i hand. Slutsatsen kan dras att genrepedagogik är en undervisningsmetod som verkar språkutvecklande för alla elever oavsett nivå och bakgrund. / <p>Svenska</p>

Denna studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Syftet med studien är att beskriva och förklara muntliga naturvetenskapliga prestationer mot bakgrunden av provsituationens kommunikativa karaktär samt jämföra dessa prestationer med de som framkommer i en skriftlig provsituation, TIMSS. För att uppfylla dessa syften har jag intervjuat en liten grupp elever. Intervjuerna har byggt på skriftliga frågor från TIMSS, men har kompletterats med artefakter och en samarbetsorienterad samtalspartner. De flesta av de intervjuade eleverna lyckades prestera, utifrån TIMSS, rätt svar i tre av de fyra situationerna som presenterades. Detta trots att de inte visade sig besitta de naturvetenskapliga kunskaper som förväntades. Dessutom använde eleverna främst ett vardagligt språk i sina förklaringar och motiveringar, inte ett naturvetenskapligt. Utan tillgång till en aktiv samtalspartner hade de intervjuade elevernas möjlighet att svara rätt på frågorna minskat avsevärt.

<p>Denna studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Syftet med studien är att beskriva och förklara muntliga naturvetenskapliga prestationer mot bakgrunden av provsituationens kommunikativa karaktär samt jämföra dessa prestationer med de som framkommer i en skriftlig provsituation, TIMSS. För att uppfylla dessa syften har jag intervjuat en liten grupp elever. Intervjuerna har byggt på skriftliga frågor från TIMSS, men har kompletterats med artefakter och en samarbetsorienterad samtalspartner. De flesta av de intervjuade eleverna lyckades prestera, utifrån TIMSS, rätt svar i tre av de fyra situationerna som presenterades. Detta trots att de inte visade sig besitta de naturvetenskapliga kunskaper som förväntades. Dessutom använde eleverna främst ett vardagligt språk i sina förklaringar och motiveringar, inte ett naturvetenskapligt. Utan tillgång till en aktiv samtalspartner hade de intervjuade elevernas möjlighet att svara rätt på frågorna minskat avsevärt.</p>

Choosing appropriate teaching materials is a central part of a teacher’s workday, However, this central aspect has been missing from my teacher education. It is partly against that background that this study has been conducted. Several studies and essays have been conducted on this general topic, but few of them have approached it from a perspective of civic and social studies, a research gap which this study aims to contribute to fil. The aim of this study has been to investigate how civic and social studies teachers’ reason about their choice of appropriate teaching materials.  This study has used a method of semi-structured quantitative interviews with a total of five civic and social studies teachers. Two of them worked with grades 7 – 9, and three of them at an upper secondary school. When analysing the teachers’ answers, four different theoretical aspects has been applied. The first is based on a – for this study specific – definition on teaching materials. The second aspect is based on Imsens understanding of frame factors and how they affect teachers. The third aspect is based on a sociocultural understanding of learning and the fourth was a general and a subject specific didactical analysis on the teachers’ choice of teaching materials.  The result of the study shows that teachers use a broad variety of teaching materials but that the physical textbook is the primary one. The textbook is complimented with secondary pedagogical materials, such as videos from Youtube and information from government agencies. Several frame factors affect teachers and their choice of teaching materials, but the two main ones are based on the schools’ economy and student related aspect, mainly their low reading comprehension and low subject specific knowledge. The school’s economy determents when the teachers are available to purchase new teaching materials, but factors related to students are more important when choosing new teaching materials. Based on a social cultural perspective on teaching the textbook is viewed as a secondary artefact for mediating cultural knowledge. The textbook is viewed as more important for teachers as students’ reading comprehension and subject specific knowledge is lower then expected. From a general and a subject specific didactical analysis the teachers focus on general didactical aspects when choosing a new textbook and subject specific didactical aspects when choosing complimentary teaching materials. / Läromedel, dess val och användning är en central del i ämneslärares yrkesdag, men trots det lyser det med sin frånvaro från lärarutbildningen. Mot bakgrund av min stundande lärarexamen och övergång till yrkesverksam samhällskunskap och historielärare har den här studien ämnat undersöka hur specifikt samhällskunskapslärare resonerar om läromedel eftersom samhällskunskapsämnet, av tradition, är ett mindre läromedelsstyrt skolämne än historieämnet. Det finns ett brett och väletablerat forskningsfält avseende läromedelsforskning generellt och i flera olika skolämnen. Frågan om hur lärare förhåller sig till läromedel har motiverat doktorsavhandlingar, lärarstudenters examensarbeten och forskningsartiklar under lång tid. Däremot har forskningsfältet avseende samhällskunskapslärarnas och samhällskunskapsämnets relation till läromedel varit tämligen outforskat.  Studien har därför, via kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersökt fem yrkesverksamma samhällskunskapslärare – två vid högstadiet och tre vid gymnasiet – och deras val och användning av läromedel utifrån en komparativ ansats. Studien har utgått från fyra teoretiska perspektiv: begreppet ”läromedel” har operationaliserats utifrån en bred förståelse av läromedel, en ramfaktorteoretisk utgångspunkt för att bättre förstå lärarnas yrkessituation, ett sociokulturellt perspektiv på lärande har även anlagts och en ämnesdidaktisk analys utifrån den (ämnes)didaktiska triangeln.  Resultatet från studien visar att lärarna använder en bred variation av läromedel i sin undervisning, där den fysiska läroboken utgör det primära läromedlet som kompletteras med olika sekundära läromedel – exempelvis Youtube-klipp och information från myndighetssidor. En rad olika ramfaktorer påverkar lärarnas läromedelsval, men särskilt två framstår som särskilt viktiga. Den ena är den ekonomiska faktorn och skolans ekonomi som utgör en tydlig ram för lärarna att förhålla sig till och det finns en ekonomisk medvetenhet bland lärarna i relation till läromedel och läromedelsinköp. Den andra är elevfaktor och då särskilt elevernas bristande läsförmåga och bristande förkunskaper som påverkar urvalet av lämpligt läromedel. Den ekonomiska faktorn kan beskrivas som viktas inför läromedelsinköpet och elevfaktorn som viktigast vid värderingen och valet av läromedel. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv ses läroboken som en sekundär artefakt för mediering och vars betydelse i undervisning blir allt tydligare i och med elevernas bristande läsförmåga och förkunskaper. Utifrån en ämnesdidaktisk analys framstår läroboksvalet präglas av allmändidaktiska överväganden medan kompletterande material väljs utifrån ämnesdidaktiska överväganden.

Föreliggande studie syftar till att belysa hur ungdomar i fängelse beskriver sin tidigare skolgång utifrån teorier om inkludering. För att fånga studiens syfte ställs följande frågeställningar:-Vilka händelser, upplevelser och känslor lyfter ungdomarna i studien fram när de beskriver sin tidigare skolgång? -Hur kan deras berättelser förstås utifrån teorier om inkludering?Den teoretiska grund som studien bygger på är hämtad ur den sociokulturella lärandeteorin.I studien har en narrativ metod med skrivna berättelser, utifrån en rubrikmall, använts. I studien deltar fyra män i åldrarna 18-21 år. De befinner sig vid studiens genomförande på en av kriminalvårdens ungdomsavdelningar. Studiens resultat visar på såväl brister som förtjänster avseende inkludering ur de tre aspekterna; rumslig, didaktisk och social inkludering. Utifrån den rumsliga aspekten finns sekvenser som vittnar om exkludering, men generellt ger deltagarna uttryck för att ha varit rumsligt inkluderade. När det gäller den didaktiska aspekten, som handlar om måluppfyllelse, så är en indikator på bristande inkludering, det faktum att ingen av deltagarna har fullständiga betyg från varken grundskola eller gymnasium. Även i deras berättelser ges uttryck för svårigheter att nå kunskapsmålen. Det handlar bland annat om koncentrationssvårigheter, och brist på stöd, men också om bristande motivation på grund av avsaknad av utmaningar. Den sociala aspekten visar sig svårast att belysa och även här finns sekvenser ur berättelserna som vittnar om såväl brister som förtjänster. Alla deltagare berättar om samhörighet med kompisar, men i flera av berättelserna finns även uttryck för utanförskap. Det blir också väldigt tydligt hur de tre aspekterna är tätt sammanflätade och att inkludering bör belysas utifrån samtliga aspekter. Studiens resultat är väsentligt ur ett specialpedagogiskt perspektiv utifrån, att i en skola där alla elever ska ges samma möjligheter till inkludering med hänsyn till de tre aspekterna, är specialpedagogens roll central. Arbete för att främja inkludering bör ske utifrån de tre nivåerna; individ, grupp och organisation. Vad gäller organisationsnivån, så är den inre kulturen huvudpunkten. För en inkluderande organisation är det väsentligt att verksamheten präglas av ett relationellt synsätt där elevers svårigheter ses som kontextburna, eleven befinner i svårigheter. Svårigheter som en inkluderande verksamhet kan minimera och förebygga. Nyckelord: Elevberättelser, fängelsedömda ungdomar, inkludering, narrativ, sociokulturellt perspektiv på lärande.

Informations- och kommunikationstekniken (IKT) är en viktig del av vår vardag, då tekniken på olika sätt förenklar och effektiviserar vårt dagliga agerande på arbetet och i hemmet. Genom att interagera med tekniken kan vi kommunicera med andra människor, på en mängd olika sätt genom en mängd olika medier. Förskolan ska på ett lustfyllt och varierande sätt spegla samhällets utbredning av de digitala verktygen och lärplattan har blivit allt mer vanligt förekommande i förskoleverksamheten. Lärplattan har många egenskaper och möjligheter, exempelvis kan det möjliggöra tillfällen av språklig interaktion med olika samtalspartner, medier och genrer, vilket kan utveckla barns kommunikativa kompetenser. Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för och användandet av lärplattan som ett digitalt verktyg i barnets litteracitetsutveckling på förskolan. Studien baseras på en mindre enkätundersökning riktad till förskolechefer samt intervjuer med tre pedagoger som aktivt arbetar med lärplattan på förskolan. Denna metod tror jag på bästa möjliga sätt ska kunna uppfylla uppsatsens syfte. Resultatet visar att förutsättningarna på förskolorna är relativt lika. Förskolechefernas erfarenhet av lärplattor och deras synsätt till användandet av lärplattor i verksamheten är mestadels positivt. Samtliga förskolor som informanterna representerar har tillgång till lärplattor, i olika utsträckning. Det som skiljer förskolorna åt är hur den praktiska implementeringen genomförts. Resultatet visar även att praktiken är relativt lika varandra. De intervjuade pedagogerna talar om ett medvetet användande, en närvarande pedagog och ett meningsfullt lärandesammanhang. De olika situationerna där barnen använder lärplattan, har litteracitet som en gemensam nämnare. Pedagogerna använder inte begreppet litteracitet, men de beskriver situationer för språkande och kommunikation, ur ett sociokulturellt perspektiv. / Information and communication technology (ICT) is an essential part of our everyday life, as the technology in different ways simplifies and streamlines our daily behavior at work and at home. By interacting with the technology we are able to communicate with other people, in a variety of ways through a variety of media. Preschools should in an enjoyable and varied way reflect the propagation of digital tools in society and the learning tablet has become increasingly common in early childhood education. This tool has many features and capabilities, for example, it may allow for occasions of linguistic interaction with various interlocutors, media and genres, which can develop children's communication skills. The purpose of this paper is to examine the conditions for and use of the learning tablet as a digital tool in the child's development of literacy, in preschool. The study is based on a smaller survey of preschool managers and interviews with three teachers who are actively working with the learning tablet in preschool. I believe that this method is the best way to fulfill the thesis purpose. The result shows that the conditions in the preschools are relatively similar. Preschool managers' experience of learning tablets and there approach to the use of learning tablets in preschool, is mostly positive. Every preschool which the informants are representing have access to learning tablets, in different extents. What distinguishes the preschools apart is how the practical implementation is carried out. The results also show that the effect is relatively similar. The interviewed teachers talk about a conscious use, a present educator and a meaningful learning context. The different situations, in which children use the learning tablet, have literacy as a common denominator. The teachers don’t use the concept of literacy, but they describe situations for language and communication, from a sociocultural perspective.