I detta examensarbete fokuserar vi på lärarna som undervisar i religionskunskap. Målet med arbetet är att vi skall få en större förståelse för hur lärarna arbetar med inkludering samt att vi skall motivera fler lärare till att arbeta med inkludering i undervisningen. Anledningen till detta är att det finns flera fördelar, bland annat att eleverna känner sig delaktiga i sin skolgång vilket resulterar i god relation mellan lärare och elev samt elev och elev, på så vis kommer även ens skolresultat att öka. Följande examensarbete kommer att baseras på en kvalitativ studie, i form av intervjuer med fem ämneslärare. Studien har även sin grund i fenomenologi som vetenskapsteori som framför allt intresserar sig för upplevelser av mänskliga subjekt. Hur kan man arbeta med inkludering i religionskunskapsundervisningen och vilka effekter har det? Vad tycker lärarna om att arbeta i ett inkluderande klassrum och hur påverkar det eleverna? Hur kan man på bästa möjliga sätt få eleverna delaktiga i undervisningen? En metod vi kommer att synliggöra är bland annat elevberättelser som handlar om att stärka eleverna identitet men även skapa förståelse för andra berättelser. Vi vill undersöka fördelarna och nackdelarna med denna metod utifrån lärarnas erfarenheter. Att synliggöra andra metoder anser vi även vara väsentligt för att få en större förståelse i lärarnas arbete kring inkludering. Studien visar på att lärarna inledningsvis hade skilda tolkningar på begreppet inkludering. Däremot var det uppenbart att lärarna hade liknande tankar och tolkningar under intervjuernas gång. Alla lärare var inte bekanta med begreppet elevberättelser, däremot var lärarna som inte hade hört talas om metoden tidigare positivt inställda till att använda sig av elevberättelser i deras framtida undervisning. Å andra sidan poängterar samtliga vikten av att känna sina elever och ha en god relation för att använda denna metod eftersom religion anses vara känsligt ämne enligt lärarna. Att arbeta med inkludering är inget som prioriteras av ledningen på ens arbetsplats. Samtliga lärare önskade att detta skulle få ett större fokus, trots att man angav tidsbrist som det största hindret.

Föreliggande studie syftar till att belysa hur ungdomar i fängelse beskriver sin tidigare skolgång utifrån teorier om inkludering. För att fånga studiens syfte ställs följande frågeställningar:-Vilka händelser, upplevelser och känslor lyfter ungdomarna i studien fram när de beskriver sin tidigare skolgång? -Hur kan deras berättelser förstås utifrån teorier om inkludering?Den teoretiska grund som studien bygger på är hämtad ur den sociokulturella lärandeteorin.I studien har en narrativ metod med skrivna berättelser, utifrån en rubrikmall, använts. I studien deltar fyra män i åldrarna 18-21 år. De befinner sig vid studiens genomförande på en av kriminalvårdens ungdomsavdelningar. Studiens resultat visar på såväl brister som förtjänster avseende inkludering ur de tre aspekterna; rumslig, didaktisk och social inkludering. Utifrån den rumsliga aspekten finns sekvenser som vittnar om exkludering, men generellt ger deltagarna uttryck för att ha varit rumsligt inkluderade. När det gäller den didaktiska aspekten, som handlar om måluppfyllelse, så är en indikator på bristande inkludering, det faktum att ingen av deltagarna har fullständiga betyg från varken grundskola eller gymnasium. Även i deras berättelser ges uttryck för svårigheter att nå kunskapsmålen. Det handlar bland annat om koncentrationssvårigheter, och brist på stöd, men också om bristande motivation på grund av avsaknad av utmaningar. Den sociala aspekten visar sig svårast att belysa och även här finns sekvenser ur berättelserna som vittnar om såväl brister som förtjänster. Alla deltagare berättar om samhörighet med kompisar, men i flera av berättelserna finns även uttryck för utanförskap. Det blir också väldigt tydligt hur de tre aspekterna är tätt sammanflätade och att inkludering bör belysas utifrån samtliga aspekter. Studiens resultat är väsentligt ur ett specialpedagogiskt perspektiv utifrån, att i en skola där alla elever ska ges samma möjligheter till inkludering med hänsyn till de tre aspekterna, är specialpedagogens roll central. Arbete för att främja inkludering bör ske utifrån de tre nivåerna; individ, grupp och organisation. Vad gäller organisationsnivån, så är den inre kulturen huvudpunkten. För en inkluderande organisation är det väsentligt att verksamheten präglas av ett relationellt synsätt där elevers svårigheter ses som kontextburna, eleven befinner i svårigheter. Svårigheter som en inkluderande verksamhet kan minimera och förebygga. Nyckelord: Elevberättelser, fängelsedömda ungdomar, inkludering, narrativ, sociokulturellt perspektiv på lärande.