Studiens syfte var att undersöka vilka lösningsstrategier som finns vid division, vilka som används vid av eleverna samt vilka lösningsstrategier som lärarna undervisar om i årskurs 5. För att ta reda på detta samlades data in genom enkäter där 77 elever deltog samt intervjuer med tre lärare och sju elever. Resultatet visar på att lärarnas lösningsstrategier inte stämmer helt överens med elevernas val av metod. Vid intervjuer med lärarna framkom det att lång division var den metod som användes mest frekvent. Multiplikation var det enda räknesätt som var inblandat vid utlärningen av division. Studien visar dock på att eleverna gärna använder subtraktion eller addition som lösningsstrategi istället för att använda någon form av divisionsalgoritm.

Syftet med studien var att undersöka elevers användande av subtraktionsmetoder och vilka svårigheter som uppstod vid tillämpningen av dessa i årskurs 5 och årskurs 8. Studien baserades på en kvantitativ metod och utfördes genom en enkätundersökning. Resultatet visade att en subtraktionsmetod var mer förekommande i båda årskurserna än andra subtraktionsmetoder, varav hälften av eleverna som använde metoden uppvisade svårigheter. Dessa svårigheter var räknefel, ”växling över noll” och ”växlingsfel”. Resultatet visade också att många elever i årskurs 5 och årskurs 8 inte använde fler än två subtraktionsmetoder.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar elever i årskurs 5 har om lärarens och sin egen högläsning i skolan, det vill säga hur de uppfattar högläsning och de villkor som omger högläsningsaktiviteten samt vad de lär sig. I studien medverkade tolv elever från två olika skolor, där sex elever från varje klass intervjuades, tre flickor och tre pojkar. Studiens resultat visar att elever har olika uppfattningar om lärarens och sin egen högläsning i skolan. Många tycker att högläsning är roligt, men det är även förknippat med en oro för att läsa fel inför klasskamraterna. Eleverna i studien säger att de känner en nervositet i samband med högläsningen, vilken kan vara beroende av de villkor som omger högläsningstillfället, till exempel gruppen, texten och vanan de har av att själva läsa högt. Flera uttrycker att de inte lär sig något av att läsa högt utöver att bli bättre högläsare, men kan däremot berätta vad de tycker att de lär sig genom att lyssna till lärarens högläsning. Eleverna uppfattar läraren som en modell, samt att denna ger dem stöttning i deras eget läsande och lärande.

Utifrån elevperspektivet syftade denna studie att skapa förståelse om psykosocial skolmiljö, som elever i årskurs fem upplevde som positiv. Fyra frågeställningar ställdes: Vad är viktigt för trivsel i skolan? Hur vill eleven bli bemött? Vilka relationer gör att eleven mår bra i skolmiljön? Vad kan skolan lära av eleven för att forma en så positiv psykosocial skolmiljö som möjligt? Den metod som användes var av en kvalitativt och induktiv karaktär och inspirerad av ett fenomenologiskt förhållningssätt. Sex elever i årskurs fem intervjuades genom en halvstrukturerad livsvärldsintervju. Resultatet av studien visade att det viktigaste, för att elevens ska må bra och uppleva trygghet i skolan, var kompisar och vänner. Elever mådde bra och trivdes i skolan då de fick hjälp, lärde sig, fick lyckas och då de var i mindre grupper. Det bästa var att blanda grupperna. Demokratiska processer som skedde i skolan var positivt och då upplevde eleverna att de hade inflytande och blev lyssnade på. För skoltrivsel ansåg eleverna att andra skulle lyssna på riktigt, ögonkontakten var det väsentligaste för att respondenterna skulle uppleva att de blev lyssnad på. Gällande vuxna i skolan menar eleverna att vuxna lyssnade på dem, eleverna ville ha vuxennärvaro på rasterna för att de skulle uppleva trygghet. Vad gäller bemötanden i skolan menade eleverna att hen sak vara mot andra så som hen vill bli bemött. Framgång upplevs av eleven individuellt.

No description available.

Abstract Aim: The purpose of this study was to describe and compare education in swimming in grade six in two different schools. Another purpose was to investigate students’ perception of their swimming skills and their attitudes to education in swimming. The more précised questions were: (1) How is the education in swimming organized in each school? (2) How do the teachers control that the students reach the goals to attain in swimming in the 5: th grade? (3) How do the students judge their own swimming knowledge? And (4) What attitudes towards the education in swimming do the students have? Method: A quantitative method, a questionnaire, was used to answer the purpose and questions of the study. 88 students in grade six in two selected schools participated in the survey. The questionnaire consisted of both open and closed questions. The schools were selected through a purposeful sample. All four physical education teachers at the selected schools were interviewed. A curriculum-theoretical framework has been used to deepen the understanding of the study’s results. Results: All four physical education teachers believe that it is important to be able to swim. However the education in swimming is organized very differently in the two schools. One of the schools has swimming lessons 12 weeks per year, once a week (grade 1-6). The other school only offers classes in swimming in the second grade: one semester, in grade 3-6 the school let students show their skills once per school year. The students at both schools are satisfied with the swimming lessons however; they have suggestions of how to improve it. 50% of the students learned to swim in the swimming school outside of school, and could therefore swim before they started school. 13% of the students claim that they are not able to swim 200 meters. The teachers however indicated that all students reach the goals. All four physical education teachers think it is important to be able to swim but that it is the parent’s responsibility Conclusion: Swimming education differs a lot in the two schools, despite the fact that all four physical education teachers consider it important. The teachers’ focused on the formulation stage and the achievement of the objectives of the curriculum, rather than problematizing the transformation and realization of objectives. Students are aware of their swimming ability and limitations of this. They also want to learn more in the context swimming education. / Sammanfattning Studiens syfte: har varit att beskriva och jämföra simundervisning i skolår 6 på två skolor. Ytterligare ett syfte har varit att undersöka elevers uppfattning om sina simkunskaper och skolans simundervisning. Frågeställningar: Hur organiseras simundervisningen på respektive skola? Hur kontrollerar lärarna att eleverna når upp till målen inom simning i årskurs 5? Vilken uppfattning har eleverna om sin egen simkunskap? Vilken uppfattning har eleverna om skolans simundervisning? Metod: En kvantitativ metod i form av en enkät har använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar. 88 elever i årskurs 6 på två utvalda skolor deltog i enkätundersökning. Enkätundersökningen har vidare kompletterats med en kvalitativ intervjustudie, vars resultat också ligger till grund för studiens resultat. Enkäten har bestått av både öppna och slutna frågor. Studien har genomförts genom ett bekvämlighetsurval, vilket betyder att urvalet bestämdes av praktiska skäl. Motivet som ligger till grund för urvalet för den första skolan var att jag till största del har gjort min praktik på skolan dock aldrig varit med på simundervisning. Det öppnade för att undersöka denna skola närmare. Motivet till urvalet av den andra skolan var att jag hade kunskap och kännedom om skolan då jag själv en gång i tiden har gått på skolan, och var intresserad av att undersöka om simundervisningen hade förändrats. Ett läroplansteoretiskt ramverk har använts för att fördjupa förståelsen av studiens resultat. Resultat: Samtliga idrottslärare som har intervjuats tycker att det är viktigt att kunna simma. Dock organiseras simundervisningen väldigt olika på skolorna. Den ena skolan åker och simtränar 12 veckor per år, en gång i veckan (skolår 1-6). På den andra skolan har skolår 1 ingen simundervisning, för skolår 2 köper skolan in simundervisning under en termin. I årskurs 3-6 åker man gång per år till simhallen för att visa upp sin kunskap. Eleverna på båda skolorna är nöjda med den simundervisning de har, dock finns förslag på hur den kan förbättras. 50 % av eleverna har lärt sig simma på simskola utanför skolans ram och kunde därför simma innan de började skolan. 13 % av eleverna ansåg sig inte kunna simma 200 meter. Lärarna angav dock att alla elever når målet för simkunnighet. Vidare framkommer att idrottslärarna tycker att det är föräldrarnas ansvar att eleverna kan simma, Slutsats: Simundervisningen ser mycket olika ut på skolorna, trots att samtliga lärare anser det vara viktigt. Med hjälp av en läroplansteoretisk analys framträder att skolorna framförallt fokuserar på formuleringsarenan (styrdokumentsnivån) och på uppnåendemålen i kursplanen. Den transformering som lärarna gör av uppnående målet resulterar i att kontrollera simkunnighet. Eleverna är medvetna om sin simkunnighet och begränsningar i denna. De vill också lära sig mer inom ramen för simundervisningen.

Bakgrund Det är viktigt att införa goda matvanor i tidig ålder då dessa lägger grunden för en god hälsa i framtiden. En balanserad och hälsosam kost är dessutom associerad med bättre inlärningsförmåga hos barn. Tidigare forskning visar att det finns skillnader i energi- samt näringsintag hos pojkar och flickor.   Syfte Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i intagen skollunch mellan pojkar och flickor samt att jämföra dem med Nordiska näringsrekommendationer (NNR) med fokus på energi- samt näringsinnehåll.  Metod Studien genomfördes via ett samarbete med forskningsprojektet ProMeal. Datainsamling pågick under fem dagar genom vägd och fotograferad kostregistrering av skollunch hos 29 barn i årskurs 5. Deltagarnas portioner näringsberäknades med hjälp av dataprogrammet DietistNet. Data analyserades statistiskt för att upptäcka eventuella skillnader i energi- och näringsintag mellan pojkar och flickor. En jämförelse genomfördes mellan deltagarnas energi- samt näringsintag och Nordiska näringsrekommendationers uppskattade behov och rekommendationer. Resultat Under femdagarsperioden fanns ingen statistisk signifikant skillnad gällande energiintag mellan pojkar och flickor (p=0,226). Oberoende av kön var deltagarnas medianvärde för energiintag lägre i förhållande till NNR:s uppskattade behov för åldersgruppen. Det förekom ingen statistisk signifikant skillnad mellan pojkar och flickor gällande intag av gram av respektive energigivare (protein, kolhydrater och fett). Andelen energi från energigivande näringsämnen var relativt jämn fördelad mellan kön. Vid jämförelse mellan kön fanns statistisk signifikant skillnad i intag av kostfibrer (p=0,008), järn (p=0,037) och C-vitamin (p=0,034), då pojkar intog mer av dessa näringsämnen.  Slutsats. Deltagarna hade generellt ett lågt intag av energi- och näringsämnen i förhållande till NNR:s uppskattade behov och rekommendationer, vilket bör uppmärksammas. Under studiens femdagarsperiod påvisades ingen statistisk signifikant skillnad av energiintag mellan pojkar och flickor. Fler studier inom området behövs. / Background Establishing good eating habits during childhood are important since these lay the foundation for the future. Having a balanced and healthy diet is associated with a better learning ability. Research shows differences in intake of energy and nutrients between boys and girls. Objective The purpose of this study was to investigate possible differences between boys and girls referring intake of school lunch and to compare them to Nordic Nutrition Recommendations (NNR) with a focus on content of energy and nutrients. Method This study was established through a partnership with ProMeal. Data was collected during five days through a weighed and photographed food record of school lunch among 29 children in the 5th grade. The participants’ portions of food were calculated concerning contents of energy and nutrients through the computer program DietistNet. Data was statistically analyzed in order to detect differences in intake of energy and nutrients between the sexes. A comparison between the participants’ energy and nutrient intake and the NNR was made. Results This research showed no statistical significant difference between boys’ and girls’ intake of energy (p=0,226). Regardless of sex the participants’ median intake of energy was lower than the estimated energy demand for the age group according to NNR. There was no statistical significant difference between boys and girls concerning the intake of energy from macronutrients. The share of energy from carbohydrates, protein and fat was relatively even distributed between the sexes. In comparison boys had a significantly higher intake of dietary fiber (p=0,008), iron (p=0,037) and vitamin C (p=0,034) than girls.  Conclusion Overall the participants had a noteworthy low intake of energy and micronutrients in relation to the estimated demands and recommendations of NNR. During five days there was no statistical significant difference between boys and girls concerning intake of energy. Further research is needed.

Denna studie består av en läromedelsgranskning där sambandet mellan bråk- och decimaltal är i fokus. Granskningen genomfördes med hjälp av en komparativ analys för att finna hur läromedlen hanterar samt behandlar området utifrån kända avgörande aspekter, även kallat svårigheter. Utifrån tidigare forskning och teoretisk utgångspunkt skapades studiens kartläggningsmaterial, i form av fyra analysscheman, som ligger till grund för resultatet i studien. Resultatet besvarade studiens tre forskningsfrågor; Hur hanterar läromedel de avgörande aspekterna inom bråktal? Hur hanterar läromedel de avgörande aspekterna inom decimaltal? Hur behandlas sambandet mellan bråk- och decimaltal i läromedel och i vilken utsträckning möjliggör behandlingen för eleverna att urskilja de avgörande aspekterna? Resultatet visar på att de båda läromedlen hanterar och behandlar det valda området genom variation, men då på olika sätt, såsom antal representationer, uppgifter och strukturer, vilket både kan leda till positiva och negativa fördelar. Detta resulterar även i att en lärare måste vara uppmärksam på hur läromedlens innehåll är uppbyggda och hur det specifika innehållet anpassas till en elevgrupp.

Denna studie har syftet att få kunskap om hur stor andel av uppgifterna som kan klassas som matematiska problem i två matematikböcker för årskurs fem. Tidigare forskning visar att det finns få matematiska problem i de matematiska läroböckerna i både grundskola och gymnasium. Resultaten grundar sig i analysfrågor som skapades utifrån vår tolkning av tidigare forskning av Brehmer, Ryve och Steenbrugge (2016) där de lyfter sina tankar och resonemang gällande matematiskt problem utifrån Lithners (2006) kreativa och imitativa resonemang. Genom en kvantitativ ansats av två läroböcker kom vi fram till att den ena boken totalt hade 474 uppgifter och 10 matematiska problem, medan den andra boken hade 759 uppgifter och 7 matematiska problem. Resultaten utifrån analysen visar att andelen matematiska problem är låg jämfört med antal uppgifter, vilket diskuteras utifrån hur viktig problemlösningsförmågan anses vara för elever att utveckla.

Detta examensarbete behandlar elevers olika uppfattningar om ordningrelationer och platsvärden för decimaltal.  Syftet var att studera de uppfattningar som elever i årskurs fem har om ordningsrelationer och platsvärde med fokus att förebygga eventuella missuppfattningar. Metoderna som har använts i detta examensarbete var både enkättest och fördjupande intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten i studien har varit Psykologisk konstruktivism. Undersökningen visar olika resultat som exempelvis svårigheter med värdet av de olika decimaldelarna, att omvandla decimaltal till bråkform i beräkningar med olika räknesätt, att där finns tal med flera decimaler i mellan 0,2 och 0,3 samt ju fler decimaler ett tal har, desto större är talet.