• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 8
  • Tagged with
  • 8
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Näringsintag och måltidsmiljö på ett kommunalt äldreboende i Dorotea kommun : En studie baserad på mixed methods / Nutrition intake and mealtime environment at a municipality nursing home in Dorotea county : A study based on mixed methods

Nordlund, Lena, Angenberg, Anneli, Olsson, Frida January 2015 (has links)
Sammanfattning  Bakgrund Malnutrition är vanligt förekommande bland äldre och speciellt hos sjuka äldre. Rekommendationerna kring hälsosamt kroppsmasseindex (BMI) är högre för äldre personer. Faktorer som påverkar matintaget hos äldre är aptit, sjukdom och måltidssituation.  Syfte Att studera olika aspekter av måltidssituationen på ett kommunalt äldreboende Dorotea kommun.  Metod En vägd kostregistrering på gruppnivå genomfördes under en femdagarsperiod. Maten som intogs energi- och näringsberäknades med hjälp av Dietist XP, jämförande statistik analyserades i SPSS. Halvstrukturerade intervjuer utfördes med personal. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Även måltidshantering och måltidssituation observerades.  Resultat Maten som vägdes intogs av 26 boende i den kvantitativa undersökningen. Intaget av protein, kostfiber och vitamin D låg signifikant lägre än rekommendationerna. Intaget av energi, kolhydrater, fett och kalcium nådde rekommendationerna. Personalen uppgav att utseende, smak och mängd på tallriken påverkade matintaget. Fokus låg på trivseln för de boende. För förbättrad måltidssituation föreslog intervjuad personal större avdelningsmatsal, förändrad måltidsordning för minskad nattfasta, fler tillfällen för önskemåltider samt mer matlagning från grunden.  Slutsats Intaget av protein, kostfiber och vitamin D var betydligt lägre än rekommenderat samtidigt som det totala intaget av energi, kolhydrater, fett och kalcium nådde rekommendationerna. Ett kostdataprogram skulle därför vara ett behjälpligt verktyg för att bättre kunna anpassa energi- och näringsinnehållet till de boendes behov. Utifrån personalens erfarenheter uppskattades måltiderna av äldreboendets bofasta. Måltidsmiljön på de undersökta avdelningarna kan förbättras med exempelvis en utbyggnad av matsal samt genom förbättrad belysning.
2

Valet av kostundersökningsmetod påverkar resultatet : En jämförelse mellan frekvensenkäter och kostregistreringar där barns intag av energi och vitamin D studerats / The choice of dietary assessment method affects the result : A comparison between food frequency questionnaires and food records where children's intakes of energy and vitamin D were studied

Björk, Amanda, Lindblom, Linnea January 2013 (has links)
Bakgrund Frekvensenkät (FFQ) och kostregistrering är två vanliga kostundersökningsmetoder. För varje metod finns det felkällor och idag finns ingen fulländad kostundersökningsmetod. Genom att undersöka skillnader mellan kostundersökningsmetoder ökar förståelsen för att metoderna kan ge olika resultat. Vid kostundersökningar då näringsintag som t.ex. intag av vitamin D studeras, är det viktigt att ta hänsyn till energiintag. Detta för att ett missvisande energiintag kan ge ett felaktigt näringsintag. Syfte Syftet med studien var att jämföra eventuella skillnader mellan FFQ’s och kostregistreringar där barns intag av energi och vitamin D studerats. Metod FFQ där intaget av livsmedel uppskattades per månad, vecka eller dag och en vägd kostregistrering under tre dagar användes för att undersöka barns intag av energi och vitamin D. Barnen var mellan 5-8 år. Resultaten från de två metoderna jämfördes med varandra. Data analyserades i SPSS 22.0. Wilcoxon signed-rank test och correlate bivariate Spearman användes för att hitta skillnader respektive samband mellan resultaten från metoderna. Resultat Tjugosju FFQ’s jämfördes med 27 kostregistreringar. Medelåldern för barnen var 6 år och fyra månader. Det fanns en skillnad från uppskattningen av det totala intaget av vitamin D mellan de olika metoderna (p=0,001). Medelvärdet av intaget vitamin D från FFQ’s var 7,4 μg och 5,2 μg från kostregistreringarna. Enligt FFQ’s nådde sex barn det rekommenderade intaget (10 μg) av vitamin D. Inget barn nådde rekommendationen enligt kostregistreringarna. Intaget av fet fisk respektive intaget av mjölk 3% uppskattades i två fall lika mellan båda metoderna. Hos övriga deltagare skiljde sig intaget av alla livsmedel mellan kostundersökningsmetoderna. Slutsats Undersökningen visade signifikanta skillnader i resultaten av barns intag av vitamin D mellan FFQ’s och kostregistreringarna. Av den anledningen konkluderar vi att valet av kostundersökningsmetod påverkar resultatet. Eftersom FFQ´s visar ett medelintag över en längre tid kunde FFQ´s i den här studien med fördel använts som enda undersökningsmetod.
3

Överviktiga barn och tonåringars uppfattning om energibalansmätning

Viksten, Naomi, Jenkin, AnnSofie January 2012 (has links)
Syfte Syftet med studien var att undersöka hur energibalansmätning och aktivitetsregistrering med indirekt respiratorisk kalorimetri, accelerometer, kostdagbok och aktivitetsdagbok, uppfattades av överviktiga barn och tonåringar och att jämföra uppfattningarna mellan barn i olika åldrar och av olika kön.   Metod 129 överviktiga barn valdes ut med ett konsekutivt urval då de kom för energibalansmätning på Energimetaboliska laboratoriet vid Uppsala Universitet mellan 2008 och mars 2012. En enkät fylldes i av barnen efter att de genomgått en mätdag på laboratoriet samt fyra mätdagar självständigt i hemmet. Enkäten innehöll elva frågor varav tio frågar handlade om de olika mätmetoderna som barnen genomgått. Författarna koncentrerade sig på fyra av dessa mätmetoder. Frågorna besvarades med hjälp av femgradiga skalor, varav resultaten sammanställdes för en statistisk analys.   Resultat Huvudresultatet visade att alla fyra mätmetoder uppfattades någorlunda likvärdigt av barnen, oavsett kön. Dock kunde det påvisas att den yngre åldersgruppen (4-9 år) överlag hade tendenser till en positivare uppfattning av mätmetoderna än barnen i åldrarna 10-13 och 14-17 år. Ingen signifikans kunde påvisas från de olika resultaten.   Slutsats Sammanfattningsvis framkom att ett behov av förbättring för vissa av mätinstrumenten fanns. Resultatet visade också att det fanns ett behov för effektivisering av vissa mätmetoder, ny design för instrumenten samt hjälpmedel för att uppnå bra registrering av kost och aktiviteter.
4

Energi och näringsintag hos studenter på handelshögskolan vid Umeå universitet : En tredagars kostregistrering / Intake of energy and nutrition among students at Umeå School of Business and Economics : A three-day food recording

Enström, Sara, Lundell, Therese January 2015 (has links)
Bakgrund Intaget av mättat fett är högt hos Sveriges befolkning och intaget av fibrer, järn och D-vitamin har minskat på senare tid. Kostvanor och livsstil påverkar hälsan och risken att drabbas av folkhälsosjukdomarna; hjärtkärlsjukdom, diabetes, benskörhet, metabola syndromet och cancer. För att minska risken att drabbas av folkhälsosjukdomar är det även viktigt att minska stillasittande. Civilekonomstudenter är en grupp som traditionellt sett har ett stillasittande arbete. Det är därför viktigt att belysa hur närings- och energiintaget ser ut för denna grupp för att kunna motverka ohälsa i ett tidigt stadie. Syfte Syftet med studien var att undersöka om civilekonomstudenter vid Umeå universitet uppnår det genomsnittliga behovet (AR) och Nordiska näringsrekommendationer (NNR) gällande närings- och energiintag. Metod Metoden som användes var en tredagars kostregistrering. I studien deltog tio civilekonomstudenter. För att analysera rapporterat energi- och näringsintag användes Dietist XP och vid analys jämfördes de framtagna värdena mot NNR och för skillnader mellan kvinnor och män användes Mann- Whitney U test i SPSS med p≤0,05. Resultat Männen och kvinnorna hade ett lägre rapporterat energiintag i jämförelse med det beräknade energibehovet. Det totala fettintaget var inom NNR medan intaget av protein översteg NNR. Det rapporterade intaget av fibrer, frukt och grönsaker, enkel- och fleromättade fettsyror understeg NNR medan intaget av mättat fett var högre än NNR. AR för D-vitamin uppnåddes varken av männen eller kvinnorna, medan AR för folat uppnåddes av båda grupper. Järnbehovet uppnåddes av männen men inte av kvinnorna. Slutsats: Intaget av mikronäringsämnen var lågt i förhållande till NNR. D- vitaminintaget för samtliga deltagare var under AR. Kvinnorna i studien kan behöva öka intaget av järn då det finns ett ökat behov inom denna åldersgrupp.
5

Energi- och näringsinnehåll i det faktiska intaget av skollunch : en jämförelse mellan pojkar och flickor i årskurs 5 / Energy and nutrient content in the actual intake of school lunch : a comparison between boys and girls in 5th grade

Agerhäll, Britta, Söderqvist, Maja January 2014 (has links)
Bakgrund Det är viktigt att införa goda matvanor i tidig ålder då dessa lägger grunden för en god hälsa i framtiden. En balanserad och hälsosam kost är dessutom associerad med bättre inlärningsförmåga hos barn. Tidigare forskning visar att det finns skillnader i energi- samt näringsintag hos pojkar och flickor.   Syfte Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i intagen skollunch mellan pojkar och flickor samt att jämföra dem med Nordiska näringsrekommendationer (NNR) med fokus på energi- samt näringsinnehåll.  Metod Studien genomfördes via ett samarbete med forskningsprojektet ProMeal. Datainsamling pågick under fem dagar genom vägd och fotograferad kostregistrering av skollunch hos 29 barn i årskurs 5. Deltagarnas portioner näringsberäknades med hjälp av dataprogrammet DietistNet. Data analyserades statistiskt för att upptäcka eventuella skillnader i energi- och näringsintag mellan pojkar och flickor. En jämförelse genomfördes mellan deltagarnas energi- samt näringsintag och Nordiska näringsrekommendationers uppskattade behov och rekommendationer. Resultat Under femdagarsperioden fanns ingen statistisk signifikant skillnad gällande energiintag mellan pojkar och flickor (p=0,226). Oberoende av kön var deltagarnas medianvärde för energiintag lägre i förhållande till NNR:s uppskattade behov för åldersgruppen. Det förekom ingen statistisk signifikant skillnad mellan pojkar och flickor gällande intag av gram av respektive energigivare (protein, kolhydrater och fett). Andelen energi från energigivande näringsämnen var relativt jämn fördelad mellan kön. Vid jämförelse mellan kön fanns statistisk signifikant skillnad i intag av kostfibrer (p=0,008), järn (p=0,037) och C-vitamin (p=0,034), då pojkar intog mer av dessa näringsämnen.  Slutsats. Deltagarna hade generellt ett lågt intag av energi- och näringsämnen i förhållande till NNR:s uppskattade behov och rekommendationer, vilket bör uppmärksammas. Under studiens femdagarsperiod påvisades ingen statistisk signifikant skillnad av energiintag mellan pojkar och flickor. Fler studier inom området behövs. / Background Establishing good eating habits during childhood are important since these lay the foundation for the future. Having a balanced and healthy diet is associated with a better learning ability. Research shows differences in intake of energy and nutrients between boys and girls. Objective The purpose of this study was to investigate possible differences between boys and girls referring intake of school lunch and to compare them to Nordic Nutrition Recommendations (NNR) with a focus on content of energy and nutrients. Method This study was established through a partnership with ProMeal. Data was collected during five days through a weighed and photographed food record of school lunch among 29 children in the 5th grade. The participants’ portions of food were calculated concerning contents of energy and nutrients through the computer program DietistNet. Data was statistically analyzed in order to detect differences in intake of energy and nutrients between the sexes. A comparison between the participants’ energy and nutrient intake and the NNR was made. Results This research showed no statistical significant difference between boys’ and girls’ intake of energy (p=0,226). Regardless of sex the participants’ median intake of energy was lower than the estimated energy demand for the age group according to NNR. There was no statistical significant difference between boys and girls concerning the intake of energy from macronutrients. The share of energy from carbohydrates, protein and fat was relatively even distributed between the sexes. In comparison boys had a significantly higher intake of dietary fiber (p=0,008), iron (p=0,037) and vitamin C (p=0,034) than girls.  Conclusion Overall the participants had a noteworthy low intake of energy and micronutrients in relation to the estimated demands and recommendations of NNR. During five days there was no statistical significant difference between boys and girls concerning intake of energy. Further research is needed.
6

Proteintillskott eller inte? : en studie om intag av protein och inställningen till proteintillskott hos styrketränande män / Dietary supplements or not? : a study on protein intake and attitudes towards protein supplements

Johansson, Simon, Dickson, Marcus January 2020 (has links)
Inledning: Den svenska träningstrenden fortsätter enligt stadiums årliga undersökning om svenskarnas träningsvanor. Enligt Livsmedelsverket är kosttillskott ett komplement som ska konsumeras utöver den vanliga kosten, och motiveringen till att idrottare använder kosttillskott är exempelvis för att skydda hälsa och prestation. Proteintillskott konsumeras för att öka proteinsyntesen och påverkar muskelfunktioner och träning positivt. Studier har tidigare undersökt atleters inställning till kosttillskott, men få studier har undersökt inställningen till proteintillskott hos människor som har styrketräning som ett fritidsintresse.       Syfte: Studien avser att undersöka inställningen till användandet av kosttillskott i form av protein (proteinpulver, bars). Studien ska också undersöka proteinintaget hos användare och icke-användare av proteintillskott.   Material och metod: Studien utgjordes av en webbaserad enkät och en kostregistrering. Inklusionskriterierna för att delta i studien var att träna minst tre gånger i veckan, vara man och minst 18 år gammal. Rekryteringen genomfördes via en Facebook grupp som riktar sig mot dom som har ett intresse för träning och hälsa.    Resultat: Totalt deltog tio personer i kostregistreringen. Det förekom underrapportering av energiintaget i samtliga kostregistreringar, vilket påverkar resultatets trovärdighet. Det fanns en viss skillnad i proteinintaget mellan användare och icke-användare av proteintillskott, och icke-användare av proteintillskott konsumerade mer animalieprodukter än användare. Det var 26 personer som besvarade enkäten, och var mellan 18–50 år gamla och tränade minst tre gånger i veckan på gym. Svarsfrekvensen på frågorna varierade eftersom det var öppna frågor. Anledningen för att använda proteintillskott är att få i sig extra protein, och anledningen för att inte använda proteintillskott är för att de får i sig tillräckligt med protein från den vardagliga kosten.   Slutsats: Trots osäkerheten i rapporterade data av energiintaget visar kostregistreringarna att användare av proteintillskott till stor del förlitar sig på att proteintillskott täcker proteinbehovet, och konsumtions skillnaden av olika typer av livsmedelsgrupper var framförallt animalieprodukter. Anledningen till att avstå från proteintillskott är huvudsakligen på grund av kostnaden och dess effekt. / Introduction: The Swedish training trend continues according to Stadiums annual survey of Swedes' training habits. Dietary supplements are a supplement that should be consumed in addition to the usual diet, and the motivation for athletes to use dietary supplements is, for example, to protect health and performance. Protein supplements are consumed to increase protein synthesis and positively affect muscle function and exercise. Studies have previously examined athletes' attitudes towards dietary supplements, but few studies have examined the attitude towards protein supplements in people who have weight training as a hobby.     Aim: The study aims to investigate the attitude to the use of dietary supplements in the form of protein (protein powder, bars). The study will also examine the protein intake of users and non-users of protein supplements.   Material and method: The study consisted of a web-based questionnaire and a diet registration. The recruitment was carried out via a Facebook group that focuses on exercise and health.   Results: A total of ten people participated in the diet registration. There was underreporting of energy intake in all diet registrations, which affects the credibility of the results. There was some difference in protein intake between users and non-users of protein supplements, and non-users of protein supplements consumed more animal products than users. A total of 26 people answered the web formula questionnaire from 18 years up to 50 years old and trained at least three times per week, the response rate varied as there were open ended questions. Intake of protein supplements is largely due to the fact that you need to get extra protein and for those who choose to abstain, it was more about they got enough from their everyday diet.     Conclusion: Despite the uncertainty in reported data on energy intake, dietary records show that users of protein supplements largely rely on protein supplements to cover protein requirements, and the difference in consumption of different types of food groups was primarily animal products. The reason for refraining from protein supplements is because of the cost and its effect.
7

Hur påverkar energi- och proteinrik kost intaget av energi och makronutrienter? / How does a energy- and protein enriched diet affect the intake of energy and macronutrients?

Lindberg, Ellinor, Andersson, Louise January 2015 (has links)
Today 70 percent of the people residing in nursing homes are undernourished. One way to avoid that an individual is affected by malnutrition it is a necessity that the meals is customized after special needs current among other things as energy and protein. Food record is a method that can be used to examine and evaluate if an individual is getting sufficient nutrition and energy to cover the daily needs. For those suffering from malnutrition it is recommended to eat energy and protein enriched diet. Aims The aim is to compare the intake of energy and macronutrients in a group of elderly people living in a nursing home in southern Sweden before and after the introduction of an energy and protein enriched diet based on newly developed recipes. Methods Food record was made during four days. Food record means that everything that is consumed by an individual is noted precisely. The food records were performed during four days and were then nutritionally calculated in DietistNet. In our analysis we used a paired t-test and a significance level of 5 percent were used in all hypothesis tests. Results The intake of energy, fat and protein significantly increased when the energy and protein enriched diet was introduced. The amount of finished portions that by size corresponded with a reference portion increased from 22 to 75 percent. Conclusion When the energy and protein enriched diet was introduced the intake of energy, protein and fat was significantly increased and the mean amongst the participants reached the nutrition recommendations from NNR. / Idag är cirka 70 procent av de som är bosatta på särskilda boende konstaterat undernärda eller i riskzonen för undernäring. En metod för att undvika att en individ drabbas av undernäring är att måltiderna anpassas efter särskilda behov med avseende på bland annat energi och protein. Kostregistrering är en metod som kan användas för att undersöka och värdera om en individ får i sig tillräckligt med makronutrienter och energi för att täcka dagsbehovet. För de som lider av undernäring kan en energi- och proteinrik kost (EPR-kost) rekommenderas. Syfte Syftet är att jämföra intag av energi och makronutrienter bland äldre på ett särskilt boende i södra Sverige före och efter införande av EPR-kost baserad på nyutvecklade recept. Material och metod Kostregistrering innebär att allt som konsumeras av en individ noteras med exakthet. Kostregistreringarna genomfördes under fyra dygn och näringsvärdesberäknades i DietistNet. I analysen användes ett parat t-test och en felrisk på 5 procent användes vid alla hypotestest. Resultat Intaget av energi, fett och protein ökade signifikant då EPR-kost infördes. Antalet uppätna portioner som storleksmässigt motsvarade en referensportion ökade från 22 till 75 procent. Slutsatser Då EPR-kost infördes ökade intaget av energi, protein och fett signifikant och medelvärdet bland deltagarna uppnådde näringsrekommendationerna enligt NNR.
8

Näringsproblematik på ett äldreboende : ur ett gastronomiskt perspektiv / Nutrition and Culinary Arts. An interdisciplinary study of nutritional intake and meal context in a senior citizens home :

Larsson, Ylva, Vestin, Marie January 2011 (has links)
När människan åldras medför det en förändrad fysiologi och metabolism vilket ökar risken att drabbas av undernäring. Mat är mer än bara näringsintag, det är även ett sätt att umgås, socialisera och njuta. Måltiderna på ett äldreboende styrs av många hygienregler, näringsrekommendationer och policydokument som bland annat berör måltidsmiljö, måltidsordning samt matens innehåll av näringsämnen och energi.  Ett syfte med studien var att identifiera och beskriva vad som gynnar och hindrar ätandet hos äldre på ett äldreboende, ett ytterligare syfte var att studera, analysera och värdera måltidssituationen utifrån ett gastronomiskt perspektiv. I denna studie har vi beräknat näringsintag med hjälp av vägd kostregistrering under fem dygn hos åtta brukare på en enhet vid ett äldreboende och jämfört näringsintaget mot Livsmedelsverkets rekommendationer. Dessutom har vi undersökt och värderat måltidssituationen utifrån deltagande observation. Resultatet visar att det är problematiskt att leva upp till många delar av rekommendationerna och policyn då både tid och kunskap hittills saknats. Dessutom är det problematiskt att tillfredställa alla brukares individuella behov och önskemål. Brukarnas näringsintag var lägre än Livsmedelsverkets rekommendationer för de flesta näringsämnena. Antalet måltider och innehållet i framförallt mellanmålen motsvarade inte heller rekommendationerna. Dessutom var nattfastan för lång för de flesta av brukarna.

Page generated in 0.1201 seconds