No description available.

No description available.

Världens befolkning ökar och i takt med den ökar efterfrågan av textila fibrer. I en tid där vi uppnått Peak cotton kan inte längre bomullsfibrer tillgodose den höga efterfrågan därför måste nya cellulosabaserade regenatfibrer utvecklas. Idag dominerar de syntetiska fibrerna den textila marknaden. De nyutvecklade cellulosabaserade regenatfibrerna kombineras med syntetiska fibrer i syfte att tillverka blandgarn som erhåller bra mekaniska- och komfortegenskaper. Genom att mäta friktionskoefficienten kan en förutsägelse ges för garnernas mekaniska egenskaper. Detta uppnås genom tvista två fibrer mot varandra enligt en tvistmetod därefter kan friktionskoefficienten beräknas. Det finns ett behov av att bestämma den faktiska friktionskoefficienten för nya cellulosabaserade regenatfibrer; mot sig själv och mot möjliga blandfiberkandidater. Anledningen är att rapporterade värden i litteraturen har väldigt stor spridning, samtidigt finns många förslag hur man lämpligast mäter friktionskoefficienten mellan två fibrer. Enligt studier under 1900-talet har den linjekontakt som uppnås när två fibrer eller filament tvistas ihop utgåtts från, kallad tvistmetoden. Det är när två släta ytor glider mot varandra friktionen blir mest entydig. Det är därför skillnad om två monofilament, ett mono- mot ett multifilament, två multifilament eller om spunna stapelfibergarner glider mot varandra. Beroende på konstruktionens komplexitet kan skillnader i kontakttryck och mekaniska låsningar ändras mellan de två trådarna. Denna studie utgår från geometrier som beskrivits i litteraturen tillsammans med tvistmetoden för att mäta friktionskoefficienten mellan två fibrer. De multifilament som använts i studien var; polyester, polyamid 6.6 och viskos. Studien visar att tvistmetoden samt utformad konstruktion erhöll trovärdiga värden jämfört med de värden som påträffats i litteraturen. Vidare har det konstaterats att tvistantalet har effekt på resultatet dock inte i samma omfattning som pålagd last. Enligt en tvåvägs-ANOVA kunde en samverkanseffekt uteslutas gällande de två faktorerna, tvist och pålagd last. Studien visar att försök testade med 3,5 och 4,5 tvistantal och pålagd last på 50 gram till 150 gram erhåller minsta skillnad mellan resultateten och därmed en jämn spridning.

Del A: Polyetylentereftalat fibrer I detta arbete presenteras olika metoder för att framställa monofilament av polyetylentereftalat (PET) (diameter: 30-50 µm) med en radiell gradient. Nyutvecklad Raman-spektroskopiteknik har använts för att kartlägga dessa inducerade radiella gradienter i t.ex. kristallinitet. På liknande sätt har FTIR-ATR teknik modifierats och anpassats för att studera ytegenskaperna hos dessa filament. Industriella filamentprover och egna smältspunna PET-filament har framgångsrikt modifierats med användning av olika termiska och kemiska behandlingar för att erhålla fibrer med förbättrade mekaniska egenskaper och minskad fibrillering. De strukturella förändringar som uppträdde i filamenten på mikroskopisk nivå karakteriserades med bl a infraröd analys, termisk analys, Raman-mikroskopi och röntgenteknik (SAXS och WAXD). Tester av fibrilleringsegenskaper utfördes av industriella partners med egenutvecklad teknik följt av testning av masterbatch-fibrer på en vävningssimulator. Resultaten i laboratorieskala avslöjade fibrernas strukturella anisotropi och radiella gradienter, vilka visade en minskad fibrillering med en viss inverkan på de mekaniska egenskaperna.  Del B: Poly(3-hydroxybutyrat) fibrer Detta arbete presenterar studier av poly(3-hydroxybutyrat) (P3HB) fibrer med reversibla strukturförändringar. Tidigare studier har visat att kristallisationen hos P3HB fibrer i huvudsakligen sker i ortorombisk α-kristallform. Stress-anlöpning resulterar dock i en förändring i beteendet hos P3HB-materialet. Strukturen hos P3HB fibrer består av amorfa och kristallina regioner samt en mesofas. Mesofasen antas vara belägen mellan α-kristallerna och uppträder som starkt orienterade bindningskedjor, s k “tie-chains”. Denna studie syftar till att observera effekten av stress-anlöpning på mesofasen och dess beroende av anlöpningsförhållandena. Förändringarna i mesofasen observeras med en anpassad och polariserad Attenuated Total Reflection Fourier Transform Infrared Spectroscopy (ATR-FTIR) samt med Differential Scanning Calorimetry (DSC). Resultaten från ATR-FTIR visar att mesofasen är närvarande i spunna och högt stress-anlöpta fibrer, medan den är frånvarande i fibrer som är lågt stress-anlöpta. Mesofasen kan emellertid återupptas i lågt stress-anlöpta fibrer genom dragning. In situ ATR-FTIR användes för att studera förändringarna i materialbeteendet under en dragningsprocess för att observera periodiciteten i förekomsten av mesofasen. Det visade sig att förekomsten av mesofasen är en starkt reversibel process som observeras som en funktion av topparnas intensitet i ATR-FTIR. / Part A: Poly(ethylene terephthalate) fibres In this work, various methods to produce Poly(ethylene terephthalate) (PET) monofilaments (diameter: 30-50µm) with a radial gradient are presented along with a newly developed Raman spectroscopy technique to map these induced radial gradients in e.g. crystallinity. On similar lines, FTIR-ATR technique has been modified and adapted to study the surface properties of these fine filaments. Industrial filament samples and in-house melt-spun PET filaments have been successfully modified using various thermal and chemical treatments to obtain fibres with improved mechanical properties and reduced fibrillation. The structural changes occurring in the filaments on the microscopic level were characterized using infrared analysis, thermal analysis, Raman microscopy and X-ray techniques (SAXS and WAXD) among others. The fibrillation properties were tested by the industrial partners using a technique developed in-house followed by testing of masterbatch fibres on a weaving simulator. Lab-scale results revealed the structural anisotropy and radial gradient maps of the fibres which also demonstrated reduced fibrillation with some impact on mechanical properties also being observed. Part B: Poly(3-hydroxybutyrate) fibres This work presents studies on poly(3-hydroxybutyrate) (P3HB) fibres with reversible structural changes. Previously reported literature shows that crystallization of P3HB fibres takes place majorly in the orthorhombic α-crystal form. However, the stress-annealing results in a change of the material behaviour of P3HB. P3HB fibres compose of amorphous regions, crystalline regions and mesophase in their structure. The mesophase is supposed to be located in between the α-crystals of the material as highly oriented tie-chains. This study targets to observe the effect of stress-annealing of the mesophase present in the P3HB fibres and its dependence on the annealing conditions. The changes in the mesophase content are observed with the help of a highly adapted polarized Attenuated Total Reflection Fourier Transform Infrared spectroscopy (ATR-FTIR) and Differential Scanning Calorimetry (DSC). The presented results from polarized ATR-FTIR show that the mesophase is present in as-spun and high stress annealed fibres while it is absent in fibres annealed with low stress. However, the mesophase can be re-obtained in low stress annealed fibres through tensile drawing. In-situ ATR-FTIR was utilized to study the changes in the material behaviour during a tensile drawing process to observe the cyclicity in the occurrence of the mesophase. It was found that the existence of mesophase is a highly reversible process observed as a function of the peak intensities of the polarized ATR-FTIR spectroscopy.

Bakgrund Intaget av mättat fett är högt hos Sveriges befolkning och intaget av fibrer, järn och D-vitamin har minskat på senare tid. Kostvanor och livsstil påverkar hälsan och risken att drabbas av folkhälsosjukdomarna; hjärtkärlsjukdom, diabetes, benskörhet, metabola syndromet och cancer. För att minska risken att drabbas av folkhälsosjukdomar är det även viktigt att minska stillasittande. Civilekonomstudenter är en grupp som traditionellt sett har ett stillasittande arbete. Det är därför viktigt att belysa hur närings- och energiintaget ser ut för denna grupp för att kunna motverka ohälsa i ett tidigt stadie. Syfte Syftet med studien var att undersöka om civilekonomstudenter vid Umeå universitet uppnår det genomsnittliga behovet (AR) och Nordiska näringsrekommendationer (NNR) gällande närings- och energiintag. Metod Metoden som användes var en tredagars kostregistrering. I studien deltog tio civilekonomstudenter. För att analysera rapporterat energi- och näringsintag användes Dietist XP och vid analys jämfördes de framtagna värdena mot NNR och för skillnader mellan kvinnor och män användes Mann- Whitney U test i SPSS med p≤0,05. Resultat Männen och kvinnorna hade ett lägre rapporterat energiintag i jämförelse med det beräknade energibehovet. Det totala fettintaget var inom NNR medan intaget av protein översteg NNR. Det rapporterade intaget av fibrer, frukt och grönsaker, enkel- och fleromättade fettsyror understeg NNR medan intaget av mättat fett var högre än NNR. AR för D-vitamin uppnåddes varken av männen eller kvinnorna, medan AR för folat uppnåddes av båda grupper. Järnbehovet uppnåddes av männen men inte av kvinnorna. Slutsats: Intaget av mikronäringsämnen var lågt i förhållande till NNR. D- vitaminintaget för samtliga deltagare var under AR. Kvinnorna i studien kan behöva öka intaget av järn då det finns ett ökat behov inom denna åldersgrupp.

Det här examensarbetet utfördes på Innventia på uppdrag av Bioisolator. Bioisolator är ett SME-företag, (SME = små och medelstora företag) som saluför ett cellulosabaserat material för beklädnad av väggar och tak. Bioisolator har utvecklat ett nytt och unikt byggnadsmaterial för ljudisolering, Acustica Spackel. Materialet acustica kan appliceras och monteras på alla ytor och har en rad andra egenskaper såsom att vara värmeisolerande, fukt- och mögelresistent med mera. Appliceringen sker för hand, med hjälp av spackel, vilket är en tidskrävande och slitsam process. För att hitta olika metoder som kan vara mer tidseffektivare och med mindre ansträngning, utvecklades det här examensarbetet. För att undersöka olika metoder och se vilka som är tillgängliga, har en litteraturstudie tagits fram där olika alternativa metoder presenterades och beskrivits närmare, se avsnitt om litteraturstudien s.10. Två olika huvudmetoder upphittades inför granskning och jämförelse, dessa är tapetmetod och sprejningsmetod. För var och respektive metod upphittades ett antal olika procedurer som samlades i en tabell i avsnitt om litteraturstudien. Av sprejningsmetoden valdes skruvpumpen och elmyggan och av tapetmetoden valdes StratEx att prövas inför det praktiska försöket i detta examensarbete. Resultatet blev att skruvpumpen inte funkade för ändamålet, medan elmyggan funkar, dock med lite justeringar i acustica massa såsom bortföring av flakesen, som är små runda plastikliknande former som kan täppa till i slangen vid sprutningen. StratEx försöket är inte färdigt än eftersom de försök som utfördes i detta projekt anses vara otillräckliga för att kunna fastställa något med säkerhet. Bioisolator, som medverkade under vissa moment, blev nöjda med det erhållna resultatet, de testade elmygga metoden med godkända resultat. / This thesis was done at Innventia and commissioned by Bioisolator. Bioisolator is an SME, small and medium sized company which markets cellulose-based materials for covering walls and ceilings. Bioisolator has developed a new and unique building material, Acustica Spackel, for sound insulation. The material acustica can be applied and mounted on any surface and has other characteristics as well, such as being heat-insulating and being resistant to moisture, mold, etc. This application is done by hand using a spatula, which is both time-consuming and exhausting. The aim of this method is to compare different methods and find the one that is more time efficient and requires less effort. To investigate different methods and see what's on the market, a literature study was done in which various alternative methods were presented and described in more detail. Two main methods were used for examination and comparison; these are the wallpaper method and the spraying method. For each respective method, different procedures were given and gathered in a table. From the spraying method, screw pump and elmyggan were chosen and from the wallpaper method, Stratex was chosen, to be tested for the practical attempt in this thesis. The result was that the screw pump was not suitable for this purpose. A few adjustments such as: in acustica pulp such as removal of flakesen, which are small circular plastic-like shapes which can clog the tubing, for the elmyggan was deemed more suitable. The StratEx trial is not finished yet because the experiments which were carried out in this project are considered to be insufficient to establish with certainty. Bioisolator, participated in certain moments, was satisfied with the result obtained; they tested the method elmygga then at home with approved results.

Tissue-pappersmarknaden växer fort och är konkurrenskraftig, det finns i dagsläget intresse att producera ett papper med hög mjukhet till ett lägre pris. Vid tissue-papper produktionen står fibrerna för en stor andel av den totala kostnaden, därför finns det en efterfrågan att kunna minska materialkostnaderna. Barrveden ger främst styrka till tissue-pappret och lövveden bidrar med mjukhet till pappret. Tissue-papper tillverkas vid låga ytvikter, därför fokuserade studien på de mekaniska egenskaperna vid lägre ytvikter. Tidigare forskning har påvisat att mekaniska egenskaperna minskar kraftig vid lägre ytvikter [5]. Att jämföra löv-och barrvedsmassor för att erhålla information om fiberegenskaper och mekaniska egenskaper är därför intressant, speciellt vid lägre ytvikter. I denna studie har de mekaniska egenskaperna testats på ark som tillverkats i Innventias massaprovningslabb, för att se hur egenskaperna ändras med ändrad ytvikt och hur olika massatyper skiljer sig. Relationer mellan barr-och lövvedsmassorna kommer uppmärksammas och trender åskådliggöras. Studien delades upp i tre tester. Första testet var utvärdering av finmaterialretentionen med slutet bakvatten vid arkning, vilket utfördes för att veta när finmaterialhalten i bakvattnet nått jämvikt. Andra testet var utvärdering av massor och mekaniska egenskaper. Ark tillverkades av 3 barrvedsmassor och 3 lövvedsmassor med olika ursprung och fiberegenskaper. De mekaniska egenskaperna testades i dragprovare, Ball Burst Strength och fibrerna karaktäriserades i fibertester. Tester för att erhålla avvattningsegenskaper och fibersvällningsgrad utfördes även i massaprovningslabbet. Det tredje testet var utvärdering av björkmassa vid olika malningsnivåer. Testet utfördes på en björkmassa som malts vid 3 olika malningsnivåer (50, 100, 150 kWh/ton), för att undersöka malningens inverkan och om malningen kunde optimeras. Testerna på massorna var precis som i det andra testet. Finmaterialretentionen i första testet nådde en jämvikt vid ungefär 4 – 6 tillverkade ark och då visade de mekaniska egenskaperna stabila värden. Finmaterialuppbyggnaden fortsattes därför med 10 labark i resterande försök för att säkerställa att finmaterialjämvikt nås. De mekaniska egenskaperna i test 2 var högst för barrvedsarken och de relativa skillnaderna mellan olika råvaror var tydliga för barrvedsarken, även vid lägre ytvikter. Lövvedarkens relativa skillnader var svåra att tyda vid lägre ytvikter, över 30 g/m2 kunde skillnader ses. Lövvedarkens mekaniska egenskaper nådde ett maximum vid 30 g/m2 därefter nådde alla mekaniska egenskaper en platå, medan ingen platå kunde identifieras hos barrveden. Barrvedsarken når förmodligen ett maximum efter 60 g/m2. De massor som erhöll högst mekaniska egenskaper var de med långa och flexibla fibrer, medan de med korta och styva fibrer fick lägre mekaniska egenskaper. Ball Burst-styrkorna var generellt sett högre hos barrvedsarken, vilket berodde på barrvedens längre fibrer. De malda björkmassorna erhöll högre mekaniska egenskaper än både barr-och lövvedsarken, vilket berodde på den ökade bindningsgraden som uppstått. Malda massornas egenskaper ökade kraftigt vid den första malningsgraden (50 kWh/ton) för att sedan avta. Ju längre malningen fortgår desto sämre blir bulken och mjukheten hos pappret [1]. En högre malning än 100 kWh/ton ansågs därför onödig eftersom avvattningsegenskaperna försämrades och ingen markant skillnad i mekaniska egenskaper erhölls. Ett optimum för malningen verkade finnas mellan 0 – 100 kWh/ton. / The tissue paper market is growing fast and is very competitive. The interest right now is to produce a paper with high softness at a lower cost. During the production of tissue paper the fibers stands for a large portion of the total cost, therefore there is a demand to reduce the material costs. Softwood mainly provides with strength to the tissue paper whilst hardwood contributes with softness to the paper. Tissue paper is manufactured at a low grammage, therefore the study is focusing on the mechanical properties at lower grammages. Previous research has shown that the mechanical properties decrease rapidly at lower basis weight. To compare hardwood and softwood pulps to obtain information on the fiber properties and mechanical properties is therefore interesting, especially at lower basis weights. In this study the mechanical properties has been tested on sheets that was manufactured at Innventias pulp testing lab, to see how the properties change with modified basis weight and when pulp types differs. Relations between hardwood and softwood pulps were recognized and trends were illustrated. The study was divided into three tests. The first test was to evaluate the fines retention in a closed white water system with recirculation, whilst making sheets. The evaluation was performed in order to know when the fines reached equilibrium in the system. The second test was the evaluation of different pulps and mechanical properties. The sheets were made with 3 softwood pulps and 3 hardwood pulps, all the pulps had different origin and fiber properties. The mechanical properties were tested in a tensile tester, Ball Burst Strength and the fiber characterization was performed in a fibertester. There were also tests to obtain the dewatering and fiber swelling properties. The third test was the evaluation of birch pulp at different refining levels. The test was conducted on a birch pulp which had 3 different refining levels (50, 100, 150 kWh/ton), to investigate the effect of the refining and if the refining process could be optimized. The paper testing and characterization was exactly as the second test. The fines retention in the first test reached equilibrium at 4 – 6 sheets and the mechanical properties showed stable values after the equilibrium was reached. The fines retention process was therefore decided to be made with 10 laboratory sheets to ensure that the fines reached equilibrium. The mechanical properties in test 2 were highest for the softwood sheets and the relative changes between various pulps were clear, even at lower basis weight. The hardwoods relative changes were hard to decipher at lower basis weights, differences could be seen at grammages higher than 30 g/m2. The hardwood sheets mechanical properties reached a maximum at 30 g/m2, followed by a plateau, whilst no plateau was identified for the softwood sheets. The softwood sheets probably reach a maximum after 60 g/m2. The pulps that obtained highest mechanical properties were those with long and flexible fibers, whilst those with shorter and stiffer fibers had lower mechanical properties. Ball Burst Strength was generally higher for the softwood sheets, due to the long fibers that the softwood had. The refined birch pulps received higher mechanical properties than the unrefined hardwood and softwood pulps, due to the increased degree of bonding that has occurred in the sheets. The refined pulps properties increased vigorously at the first refining degree (50 kWh/ton) and then decreased. The longer the refining proceeds, the worse the paper bulk and softness become [2]. A higher refining than 100 kWh/ton was considered unnecessary as the dewatering properties became worse and no significant difference was received in mechanical properties. An optimum for the refining process seemed to be in the interval 0 – 100 kWh/ton.

Denna rapport beskriver en produktutvecklingsprocess som behandlar utvecklandet av ett textilt material som isolerar och skyddar. Det textila materialet ska fungera till ett kylande fodral utan att förstöra dess funktion och behöver därför uppfylla en speciell kravspecifikation. Materialet ska isolera mot kroppsvärme, vara stabilt, skyddande och slitstarkt. Dubbelväv valdes tidigt i arbetet då det är ett enkelt sätt att kunna påverka det textila materialets egenskaper i form av material- och konstruktionsval, i en betydligt större utsträckning än i en enkelsidig väv. För att utveckla ett material med de efterfrågade egenskaperna har tester utförs och den metod som har använts är hypotesprövning. Med hjälp av fakta om fibrer och bindningar har kvalificerade antaganden gjorts som sedan testats för att se om dessa var korrekta. Resultatet av undersökningarna visar att fibern i materialet inte påverkar isoleringsförmågan något nämnvärt vilket var det som första antagandet påstod. Fibervalet i det material som togs fram var alltså inte den centrala frågan utan det var istället vilken konstruktion som fungerade bäst i syfte att isolera mot kroppsvärme. Ekonomiavsnittet i rapporten grundar sig i litteratursökning. En målkostnadskalkyl har lagt grunden till prissättning av produkten för att i slutändan ta reda på ett ungefärligt pris som det textila materialet i produkten får kosta. Detta för att se om materialet är ekonomiskt rimligt att i slutändan sätta i produktion. This report describes a product development process that addresses the development of a textile material that insulates and protects. The textile material is supposed work in a cooling case without destroying its function and therefore needs to meet a particular specification. The material should insulate against body heat, be stable, protective and durable. Double weave was chosen early in this report, it is a simple way to influence the textile properties of the material. This in a significantly greater extent than in a single-sided fabric. In order to develop a material with the required properties, tests have been performed and the methodology that was used is hypothesis testing. With the aid of facts about fiber and bonds, qualifying assumptions were made which then was tested to see if these were correct. The results of the surveys shows that the fiber of the material does not affect the insulation which was what the first hypothesis stated. The fiber choice of the material that was produced was not the central issue, instead it was the design that worked best in order to isolate against body heat. The economic part of the report is based on literature search. A target cost laid the foundation for the pricing of the product in order to ultimately determine an approximate price of what the textile material in the product will cost. This was made to see if the material is economically reasonable to ultimately bring into production. / Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning

Mikroskräp, vilket är partiklar mindre än 5 mm, kan exempelvis bestå av textilfibrer, plast-, gummi-, väg- och förbränningspartiklar. Partiklarna sprids i miljön på grund av mänskliga aktiviteter och problemet är internationellt uppmärksammat, speciellt för mikroplaster där många vetenskapliga studier har gjorts. Det är känt att mikroskräp kan vara problematiskt då partiklarna dels kan bestå av toxiska ämnen, de kan även föra med sig skadliga ämnen via adsorption till recipient vilket kan påverka växter och djur negativt. Slutligen kan djur missta partiklarna som föda vilket kan leda till kvävning och svält. Studier på mikroskräp utförs för att öka kunskapen om bland annat spridningen och hur omgivningen påverkas av de små skräppartiklarna. Hittills har få studier gjorts på mikroskräpförekomster i urbana områden. För att öka den kunskapen om förekomsten av mikroskräp i den urbana miljön har en studie genomförts i Luleå där syftet var att undersöka typ och kvantitet mikroskräp som förekommer i den urbana miljön. Olika områdestyper har granskats och dessa är; flerfamiljshusområde, villaområde, centrum/park, centrum/trafik, handelsområde, industriområde och ett icke-urbant område. Storleks- och färgvariationer samt skillnader mellan områdestypernas skräpförekomster skulle också studeras. Prover från alla områdestyper togs under våren 2018 från orörd snö där föroreningar ackumulerats under vinterhalvåret. Med orörd snö menas sådan snö som är opåverkad från yttre faktorer som exempelvis nedtrampning eller skottning. Den smälta snön filtrerades genom två filter som hade porstorlekarna 300 µm och 50 µm. Även analyser av pH, konduktivitet, suspenderat material och glödgningsförlust gjordes på prov från alla områden. Filtren analyserades i stereomikroskop med en förstoring på cirka 40 gånger. Antalet naturliga fibrer, plastfibrer, plastpartiklar och svarta partiklar analyserades från alla filter och färgen hos fibrerna och plastpartiklarna noterades. De svarta partiklarna delades upp i väg-, eller förbränningspartiklar, gummipartiklar och sfäriska förbränningspartiklar. Resultaten visade att det förekommer mikroskräppartiklar i den urbana miljön. Det var främst svarta partiklar som detekterades, antalet uppgick till hundratals upp mot tusentals partiklar per liter. Antalet detekterade fibrer från urbana områden varierade mellan ca 150-200 stycken per liter medan det detekterats ca 40 fibrer per liter från det rurala området. Förekomsten av plastpartiklar från de olika områdestyperna var mer sällsynt då det endast detekterades från tre av sju provtagningsområden, antalet uppgick till 5-11 partiklar per liter. Det detekterades fler partiklar i den mindre storleksfraktionen, 50–300 µm i jämförelse med den större >300 µm. Fibrernas färger varierade mycket från varje provtagningsplats men vanliga färger var svart, blå och transparant. Flest partiklar detekterades i prov från de urbana områdestyperna centrum park, centrum trafik och från handelsområdet. Minst antal partiklar detekterades i det icke-urbana området som hade minst urban påverkan. Slutsatser som drogs från studien var att det förekommer och sprids mikroskräp i den urbana miljön. Områden som har större exponering av människor och trafik har också ett högre antal mikroskräppartiklar per liter samt per kvadratmeter och dag. Genom att undersöka förekomsten av mikroskräp i fler städer samt att använda ytterligare karaktäriserande metoder för att bestämma vilken typ av partikel som detekterats så hade det bidragit till ökad kunskap om förekomsten och spridningen av mikroskräp i urbana miljöer. / Micro litter, which are particles less than 5 mm, can include, for example textile- and plastic fibres, plastic-, rubber-, road-, and combustion particles. The particles are present and widespread in the environment due to human activities and the problem is internationally noted. Especially for microplastics, which is a part of micro litter, where many scientific studies are made. It is known that micro litter particles could both consist of and bring harmful elements via adsorption to the recipient where animals and plants could be adversely affected. The micro litter could also be mistaken of being food by animals. Micro litter studies are made to increase the knowledge about the occurrence, effects and fate of the small particles. So far, only a few studies are made on the occurrence of micro litter in urban areas.To increase the knowledge of the occurrence of microliter in the urban environment, a study has been carried out in Luleå (north of Sweden) where the purpose was to investigate the type and quantity of micro litter that occurs in the urban environment. Different types of areas have been studied, these are; an apartment area, an area of villas, a park and an area with a lot of traffic in the city centre, commercial area, industrial area and a rural undeveloped area. Differences in particle sizes and colour, together with the variations between the studied areas was also determined. All different studied areas were sampled during spring 2018 of untouched snow, which means undisturbed snow (not e.g. shovelled snow). Meltwater from the snow was filtrated through two filters with mesh sizes of 300 µm and 50 µm. Analysis of pH, conductivity, suspended solids and loss of ignition was also made. The filters were analysed in a stereo microscope with a magnification of around 40 times. The number of fibres, both plastic and naturally occurring, plastic particles and black particles were counted from all filters. The colour of the fibres and plastic particles were also noted. The black particles were divided between road or combustion particles, rubber particles and spherical combustion particles.The results showed that micro litter particles occur in the urban environment. The most common type of discovered micro litter was black particles, hundred up to thousands of particles per litre was detected. The number of detected fibres from urban areas varied between 150-200 per litre, while in the rural area, 40 fibres per litre were detected. The occurrence of plastic particles were more rare in the different sampling locations, since it only was detected in three of seven sampling areas and varied between 5-11 particles per litre. In the smaller particle fraction, 50– 300 µm, a higher number of particles were detected in comparison with the larger fraction (>300 µm). A large variation was seen between colours of the fibres, the most common ones were black, blue and transparent. The largest amount of micro litter was detected in the urban areas, in the park and the area with traffic in the city centre and from the commercial area. Least particles were detected in the rural area which had the least urban impact. Conclusions drawn from the study were that micro litter occurs and are widespread in the urban environment. Areas with high exposure to humans and traffic also have higher amounts of micro litter particles per litre and per square meter and day.By investigating the presence of micro litter in more cities and using additional characterizing methods for determining the type of particles that have been detected, it would have contributed to increasing knowledge about the occurrence and spread of micro litter in urban environments.

Konsumtionen av textilier är direkt kopplad till utsläpp av växthusgaser och att producera ett kilo ny textil bidrar till ett utsläpp av cirka 15 kg koldioxid. Den ökande konsumtionen av ny textil är därför inte hållbar. Studier visar att genom att fördubbla ett plaggs användning kan miljöpåverkan minska med 49%. Den här rapporten undersöker vilka möjligheter det finns för fast fashion företag att genom simulerad användning utvärdera plaggs fysiska livslängd och hitta förbättringar som kan öka den fysiska livslängden. Ett företag har använts som fallstudie och fem olika t-shirtar har studerats. En kvalitativ och kvantitativ undersökning ledde fram till vilka tester som kunde användas för att simulera användningen och utvärdera den fysiska livslängden på t-shirtarna. Nötningningshärdighet, motstånd mot noppor och upprepad tvätt användes för att representera slitaget som t-shirtarna kan utsättas för under användning. Vidare har dimensionsstabilitet och färghärdighet varit viktiga kvalitetesbrister att undersöka. Resultatet från den simulerade användningen visade att långa fibrer, hög areavikt och tygets täthet hade en positiv påverkan på resultatet för ett flertal tester. Rapporten visade att den vanligaste orsaken till att konsumenter slutar använda sina t-shirtar är dimensionsförändringar. Två av t-shirtarna hade lägst procentuell dimensionsförändring och har därav bäst förutsättningar för att få en lång livslängd hos konsumenten. Slutsatsen för denna rapport blev att simulerad användning är en bra metod för att jämföra t-shirtar men går inte att använda som ett verktyg för att ta fram förbättringar som ökar den fysiska livslängden. För att kunna ge förslag på förbättringar uppmärksammas tyngden av utförliga plagg- och garnspecifikationer. Kravspecifikationer som används för en större produktgrupp kan inte användas för att säkerställa att alla plagg som klarar kraven faktiskt får en lång fysisk livslängd. Kravspecifikationer bör därav utformas för enskilda plagg eller mindre produktgrupper, i detta fall t-shirtar. / The textile consumption is directly related to greenhouse gas emissions. The production of one-kilogram new textile contributes to an emission of approximately 15 kg of carbon dioxide. The increasing consumption of new textile is therefore not tenable. A study showed that by doubling the use of a garment, the environmental impact can be reduced by 49%. This study examines what opportunities there are for fast fashion companies to evaluate the physical lifespan of garments through simulated wear and tear and find improvements that can increase the physical lifespan. A company has been used as a case study and five different t-shirts have been analysed .A qualitative and quantitative study was performed to identify which tests that could be used to simulate the wear and tear and evaluate the physical lifespan of the t-shirts. Abrasion resistance, resistance to pilling and repeated washing have been used to represent the wear and tear during the use phase. Further, dimensional stability and colour fastness have been important factors to investigate. The simulated wear and tear showed that long staple fibres, higher mass per square inch and higher stitch density had a positive effect on the result for several tests. The report showed that the most common reason for consumers to discard their t-shirts are dimensional changes. Two of the t-shirts had the lowest percentage dimensional change and therefore have the best conditions for a long term use by the consumers. The conclusion is that simulated wear and tear are a good method for comparing garments but cannot be used as a tool to make improvements that increase the physical lifespan. For that to be done, more specified tech packs and yarn specifications are essential. Quality requirements specifications used for a larger product group cannot be used to ensure that all garments that meet the requirements actually have a long physical lifespan. Quality requirements specifications should therefore be designed for individual garments or smaller product groups, in this case t-shirts.