<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med uppsatsen var att göra en undersökning av attityder till och uppfattningar kring kost, träning och hälsa hos personer i åldern 55-70 år. Ser de sambandet mellan sin livsstil och upplevda hälsa idag och i framtiden? Det var även av intresse att undersöka vad de vet om aktuella rön om kost och träning, om de agerar på det de läser, vilka rön de tar till sig och inte. Vidare studerades också deras attityder till motion, hur de upplever den och vilka effekter de tycker att den har, samt vad de upplever som hinder för att de skulle motionera mer. De tillfrågades även om kostvanor, då dessa är relevanta i sammanhanget.</p><p>Metod</p><p>En kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning befanns lämplig. Att genomföra den via Internet var mest praktiskt och smidigt. Respondenterna söktes via föräldrar, svärföräldrar, vänner och bekanta som i sin tur frågade sina föräldrar, vänner och så vidare.</p><p>Resultat</p><p>Det stora flertalet av respondenterna uppgav att de rörde en del på sig, huvudsakliga aktiviteter var promenader och/eller cykling. De sade sig också i stor utsträckning vara medvetna om idag vanliga hälsorön som förekommer i media och många uppgav att de följde en del av dem. Dock visade de på en viss försiktighet, alternativt hade vissa svårigheter med att ta till sig dem eftersom de ansåg att det kom ut för mycket råd som ofta var motstridiga - de hade helt enkelt inte tid och ork att sätta sig in i alla frågor. De var positiva till motion och dess effekter, men många angav att de skulle behöva någon form av hjälp för att komma igång eller för att öka deras aktivitetsnivå. De flesta hade gjort vissa anpassningar av sina kostvanor p.g.a. hälsoråd. Det finns en positiv korrelation mellan ett intresse för hälsokunskap och mera motion, och dessutom med bättre upplevd hälsa.</p><p>Slutsats</p><p>Den äldre generationen är någorlunda villig att ta till sig råd och förändra sin livsstil för att förbättra sin hälsa på sikt. De flesta upplever dock att de behöver hjälp med att komma över ofta praktiska hinder för att motionera mer regelbundet, och dessutom med att få en klarare bild av vad de faktiskt borde göra. Men med intresse och kunskap följer handling. Det finns således en utmärkt möjlighet för en hälsopedagog att göra en insats för denna generation.</p> / <p>Aim</p><p>The aim of this study has been to examine the attitudes towards nutrition, exercise and health in persons aged 55 to 70. Do they see the connection between the lifestyles they lead and their perceived health today and in the future? Moreover, what do they know about current research about nutrition and exercise? Do they act upon what they read? What advice do they apply in their lives? Their attitudes towards exercise, their experiences of exercise, what effect they have experienced, and what obstacles to increasing their exercising they experienced were also charted. Questions about nutrition were also brought up since these are relevant in this context.</p><p>Method</p><p>The investigation was conducted as a quantitative study in the form of a survey. It was done via the Internet as this was the most practical way. The respondents were chosen and contacted through parents, in-laws, and friends who in turn spread the word further.</p><p>Results</p><p>The majority of the respondents took part in regular physical activity, most commonly walking and/or cycling. Most respondents were aware of most health related advice and results of scientific studies common in the media today, claiming to follow some of them. They showed a certain hesitation and inability to fully get grips on them as it was their opinion that such results were overly abundant - they simply didn’t have the time or energy to form their own opinion. They were generally positive on exercise but many deemed they need help to get going or to increase their activity level. Most had made modifications to their diet in response to nutritional advice. There is a positive correlation between an interest in health and exercise, and also with better perceived health.</p><p>Conclusions</p><p>The generation of older adults are reasonably willing to accept and apply advice and change their lifestyle in order to improve their long term health. Most feel they need some help to get over obstacles of a practical nature preventing them from exercising more, and in order to get a clearer view of what they should do. But with interest and knowledge comes action. Thus it can be conclude that this is an excellent opportunity for a health advisor to have a positive impact on people of this generation.</p>

This is a study about fairly ordinary situations in elder care: how staff deal with older people’s influence, how staff talk about older people’s complaints, how family members talk about elder mistreatment, and how older people act in order to exert influence in a nursing home. However ordinary, these are situations where relational power is accentuated, accomplished and able to be empirically explored. The aim here is to analyze power and influence as social phenomena in elder care. More specifically, the aims are 1) to analyze the political and bureaucratic frame in which older people have formal “voice” options; 2) to analyze staff members’ “folk logic” as they respond to residents’ complaints in Swedish nursing homes; 3) to analyze how family members of care recipients define and sustain claims of elder mistreatment; and 4) to ethnographically depict how older people’s attempts at influence unfold in everyday interactions in a nursing home and how these attempts can be understood in the context of a “local routine culture.” Several kinds of empirical material have been used: 100 structured telephone interviews with local municipal officials, 13 qualitative interviews with nursing home staff, 21 interviews with family members of care recipients, and ethnographic data comprised of field notes and field-based interviews from five months of observation in a nursing home. The findings demonstrate the difficulties of turning policies about older people’s influence into practice. Yet, the main finding is not the “policy–practice gap” per se, but rather an understanding of how this gap is situationally shaped and maintained. The dissertation shows how the subtleties of actions and talk have powerful implications, and can constitute barriers to older people’s influence. Two examples are the “rhetoric of trivialization” and a “local routine culture”; both can easily and quite inconspicuously restrict older people’s autonomy and influence. A routine culture is a locally and situationally generated action repertoire and as such provides an understanding of how routines shape power relations in a nursing home. The findings also show how a rhetoric of trivialization can function as a power resource, through which older people’s and family members’ views are “made trivial” by the ways they are described and rhetorically treated by staff and local officials. Through the use of trivializing accounts, staff members legitimized their neglect of complaints and restrictions of older people’s influence. The study argues that by recognizing how older people’s influence is “made trivial,” we gain an understanding of how to accomplish just the opposite. Local routines and accountability practices have a strong inertia, but the findings indicate that if actors reframe influence and complaints, they may substantially affect power relations in elder care.

Den här boken visar upp ett smakprov av den forskning som bedrivs vid det Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL), Linköpings Universitet. Boken utgör också ett försök att ge en mer varierad och pro-blematiserande bild av äldre och åldrande än den som vanligen förekommer i litteratur om ålderdomens biologiska och psykologiska förändringar, vård och omsorg om äldre. Vilken är då den dominerande bilden inom äldre-forskningen?

Detta kapitel handlar om olika former av åldersrelaterade kategoriseringar; en utförligare analys av dessa kommer att ingå i min avhandling som har arbetsnamnet Se lika ung ut som du känner dig. Om kulturella föreställningar om ålder och åldrande. Avhandlingen har som empirisk utgångspunkt intervjuer med människor verksamma inom reklam och marknadsföring, samt med personer som arbetar med tidningar som vänder sig till kvinnor i åldrarna 40 och uppåt, med just ålder som försäljningsargument. Vidare analyserar jag tidningens texter, med tonvikt också på det visuella. Som en tredje empirisk ingång har jag intervjuat ett antal kvinnor i medelåldern om att vara i denna del av livet, om deras syn på tidningarna, reklambilderna i dem och om konsumtion. Min forskningsfråga fokuserar den mening ålder och åldrande ges i de här sammanhangen. I detta kapitel kommer jag att rikta intresset mot åldersrelaterade kategoriseringar som de som arbetar med reklam respektive journalistik använder sig av under intervjuerna eller som figurerar på olika hemsidor som de refererar till, men också de som förekommer i tidningarnas artiklar och reportage. Vilka förhandlingar om ålder och åldrande kommer till uttryck i de kategoriseringar man använder sig av? Vilken mening tillskrivs ålder och åldrande i de här benämningarna? Till en del överlappar inifrånanvändningarna av begreppen med vetenskapliga. Artiklar och reportage i tidningarna hänvisar till forskning. De intervjuade marknadsförarna refererar till vetenskapliga undersökningar då de beskriver hur man inom branschen tänker kring målgrupper, värderingar m.m. Vetenskapliga definitioner av begreppen blir också en klangbotten då jag analyserar de uttryck som används i veckotidningarna respektive under intervjuerna. Av utrymmesskäl skriver jag i denna artikel inte om de åldersbegrepp de intervjuade kvinnorna använder. Med utgångspunkt i en analys av kategoriseringar som cirkulerar i reklam, marknadsföring och veckotidningarnas texter, kommer jag nedan att diskutera några begrepp som kan vara värda att reflektera över.

Den här texten syftar till att diskutera det ökande intresset för äldres boendesituation utifrån kommunernas, bostadsföretagens samt de äldre individernas perspektiv. Detta görs genom att studera de förändringar som har ägt rum på bostadsmarknaden då nya former av boenden för äldre nu finns på marknaden. Dessa boenden riktar sig till aktiva äldre som närmar sig eller redan har uppnått pensionsåldern och som inte har hemmaboende barn. De förändringar som sker i den här fasen av livet kan antas påverka boendesituationen även om det är individer och hushåll som inte är beroende av insatser i form av vård och omsorg som endast kan lösas inom det särskilda boendet. Fokus här är på de förändringar som ägt rum på den ordinära bostadsmarknaden och inom bostadsföretagen men också på sociala frågor som kan ha med de äldres bostadssituation att göra. Studien utgår ifrån några forskningsfrågor kring tidpunkten för det ökade intresset för äldres boendesituation, de olika typer av boenden som diskuteras liksom de kvaliteter i boendet som poängteras i samband med marknadsföringen av seniorboenden. Texten är en sammanfattning dels av litteratur som berör äldre som aktörer på bostadsmarknaden, dels av möten med representanter för bostadsföretag och tjänstemän inom några olika kommuner kring de behov som finns och olika exempel på hur man försöker möta dessa behov. Ett antal studiebesök har också genomförts som visar på hur den här typen av boenden fungerar i praktiken och texten bygger också på preliminära resultat ifrån ett par pågående studier om äldres boendepreferenser i en medelstor svensk stad. Resultaten som presenteras är en sammanfattning av det som framkommit ur dessa olika källor. Det finns inga regler för vad som måste ingå för att ett boende ska räknas som en mellanboendeform, t.ex. seniorboende, även om en del riktlinjer och rekommendationer har presenterats (Wel Hops 2007). Oftast riktar sig boendet till individer som är 55 år eller äldre och som inte har några hemmavarande barn. Tillgängligheten är hög och det finns oftast gemensamhetsutrymmen och lokaler för hobbyverksamheter av olika slag. Mellanbo-endeformerna har en rad olika namn såsom seniorboende, plusboende, 55+, temaboende, boende för den tredje åldern, gemensamhetsboende etc. Här kommer termen seniorboende för enkelhetens skull att användas. / Staden och de äldres boende

Kapitlet inleds med en beskrivning av det forskningsprogram med rubriken Kommunikation i äldre människors livsmiljö, som bedrivits vid Tema Äldre och åldrande/NISAL sedan starten år 2000. Därefter ges ett exempel från vår forskning om behovsbedömning i äldreomsorgen där samtalsanalys är den metodologiska ansats som används. Vi visar här hur denna typ av forskning kan användas som verktyg för att studera situationer där samtalens deltagare – de äldre själva, deras närstående och handläggarna – har delvis olika åsikter om de äldre personernas hjälpbehov. Kapitlet avslutas med några tankar om vad samtalsanalytisk forskning kan bidra med för typ av kunskap och vad sådana studier i sin tur kan få för konsekvenser för utformningen av äldreomsorgen.

Det här kapitlet kommer att handla om vårt förhållande till livets förgänglighet och de populära råd och uppmaningar som förmedlas i vår nutid om hur vi ska "leva rätt nu så vi kan leva gott sedan". De frågor jag ställer mig är hur vårt förhållningssätt till tid och livets förgänglighet får konsekvenser för hur vi lever våra liv, samt hur man kan tolka behovet av att kontrollera tiden. Till grund för texten ligger det material som använts i mitt avhandlingsarbete samt dagsaktuella artiklar i tryckt press.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen var att göra en undersökning av attityder till och uppfattningar kring kost, träning och hälsa hos personer i åldern 55-70 år. Ser de sambandet mellan sin livsstil och upplevda hälsa idag och i framtiden? Det var även av intresse att undersöka vad de vet om aktuella rön om kost och träning, om de agerar på det de läser, vilka rön de tar till sig och inte. Vidare studerades också deras attityder till motion, hur de upplever den och vilka effekter de tycker att den har, samt vad de upplever som hinder för att de skulle motionera mer. De tillfrågades även om kostvanor, då dessa är relevanta i sammanhanget. Metod En kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning befanns lämplig. Att genomföra den via Internet var mest praktiskt och smidigt. Respondenterna söktes via föräldrar, svärföräldrar, vänner och bekanta som i sin tur frågade sina föräldrar, vänner och så vidare. Resultat Det stora flertalet av respondenterna uppgav att de rörde en del på sig, huvudsakliga aktiviteter var promenader och/eller cykling. De sade sig också i stor utsträckning vara medvetna om idag vanliga hälsorön som förekommer i media och många uppgav att de följde en del av dem. Dock visade de på en viss försiktighet, alternativt hade vissa svårigheter med att ta till sig dem eftersom de ansåg att det kom ut för mycket råd som ofta var motstridiga - de hade helt enkelt inte tid och ork att sätta sig in i alla frågor. De var positiva till motion och dess effekter, men många angav att de skulle behöva någon form av hjälp för att komma igång eller för att öka deras aktivitetsnivå. De flesta hade gjort vissa anpassningar av sina kostvanor p.g.a. hälsoråd. Det finns en positiv korrelation mellan ett intresse för hälsokunskap och mera motion, och dessutom med bättre upplevd hälsa. Slutsats Den äldre generationen är någorlunda villig att ta till sig råd och förändra sin livsstil för att förbättra sin hälsa på sikt. De flesta upplever dock att de behöver hjälp med att komma över ofta praktiska hinder för att motionera mer regelbundet, och dessutom med att få en klarare bild av vad de faktiskt borde göra. Men med intresse och kunskap följer handling. Det finns således en utmärkt möjlighet för en hälsopedagog att göra en insats för denna generation. / Aim The aim of this study has been to examine the attitudes towards nutrition, exercise and health in persons aged 55 to 70. Do they see the connection between the lifestyles they lead and their perceived health today and in the future? Moreover, what do they know about current research about nutrition and exercise? Do they act upon what they read? What advice do they apply in their lives? Their attitudes towards exercise, their experiences of exercise, what effect they have experienced, and what obstacles to increasing their exercising they experienced were also charted. Questions about nutrition were also brought up since these are relevant in this context. Method The investigation was conducted as a quantitative study in the form of a survey. It was done via the Internet as this was the most practical way. The respondents were chosen and contacted through parents, in-laws, and friends who in turn spread the word further. Results The majority of the respondents took part in regular physical activity, most commonly walking and/or cycling. Most respondents were aware of most health related advice and results of scientific studies common in the media today, claiming to follow some of them. They showed a certain hesitation and inability to fully get grips on them as it was their opinion that such results were overly abundant - they simply didn’t have the time or energy to form their own opinion. They were generally positive on exercise but many deemed they need help to get going or to increase their activity level. Most had made modifications to their diet in response to nutritional advice. There is a positive correlation between an interest in health and exercise, and also with better perceived health. Conclusions The generation of older adults are reasonably willing to accept and apply advice and change their lifestyle in order to improve their long term health. Most feel they need some help to get over obstacles of a practical nature preventing them from exercising more, and in order to get a clearer view of what they should do. But with interest and knowledge comes action. Thus it can be conclude that this is an excellent opportunity for a health advisor to have a positive impact on people of this generation.

Sammanfattning Bakgrund: I Halmstad har områdeschefer en mellanposition i den kommunala distributionen av hemtjänst. Studien undersöker hur dessa mellanchefer uppfattar krav eller önskemål från politikerna och från brukarna. Studiens fokusering är brukarnas efterfrågan och de politiska målen för den kommunala hemtjänsten. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur distributionen av den kommunala hemtjänstens insatser kan förstås utifrån områdeschefers perspektiv. Metod: Den metod vi har valt för att kunna få en förståelse för områdeschefernas uppfattningar har en kvalitativ ansats och utgörs av intervjuer med totalt 6 intervjupersoner. Resultat: Områdescheferna uppfattar att det finns en efterfrågan av de återkommande insatser som redan ges men att det dessutom finns en efterfrågan från brukarna på andra insatser som beror på t.ex. tillfälliga händelser eller önskemål. Det finns dessutom en efterfrågan på en större flexibilitet i insatserna och en högre personkontinuitet från brukarna. Områdescheferna uppfattar de politiska målen för den kommunala hemtjänsten som övergripande mål och flera områdeschefer anser att dessa mål behöver brytas ner till delmål för att kunna implementeras och användas i den praktiska verksamheten.

<p>Sammanfattning</p><p>Bakgrund: I Halmstad har områdeschefer en mellanposition i den kommunala distributionen av hemtjänst. Studien undersöker hur dessa mellanchefer uppfattar krav eller önskemål från politikerna och från brukarna. Studiens fokusering är brukarnas efterfrågan och de politiska målen för den kommunala hemtjänsten.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur distributionen av den kommunala hemtjänstens insatser kan förstås utifrån områdeschefers perspektiv.</p><p>Metod: Den metod vi har valt för att kunna få en förståelse för områdeschefernas uppfattningar har en kvalitativ ansats och utgörs av intervjuer med totalt 6 intervjupersoner.</p><p>Resultat: Områdescheferna uppfattar att det finns en efterfrågan av de återkommande insatser som redan ges men att det dessutom finns en efterfrågan från brukarna på andra insatser som beror på t.ex. tillfälliga händelser eller önskemål. Det finns dessutom en efterfrågan på en större flexibilitet i insatserna och en högre personkontinuitet från brukarna. Områdescheferna uppfattar de politiska målen för den kommunala hemtjänsten som övergripande mål och flera områdeschefer anser att dessa mål behöver brytas ner till delmål för att kunna implementeras och användas i den praktiska verksamheten.</p>