<p><strong>Bakgrund</strong>: Antalet äldre i världen ökar. Med ålderdomen minskar ofta det sociala nätverket och många äldre känner sig ofta ensamma. Detta påverkar den hälsorelaterade livskvalitén negativt. För att kunna upprätthålla en balans mellan hälsa och ohälsa är känslan av sammanhang (KASAM) en viktig faktor enligt Antonovsky. <strong>Syfte</strong>: Syftet är att beskriva faktorer i det sociala nätverket som påverkar upplevelser av hälsorelaterad livskvalité hos äldre. <strong>Metod</strong>: Metoden är systematisk litteraturstudie där artikelsökningen resulterade i tolv artiklar. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys där faktorer som påverkade det sociala nätverket hos äldre identifierades. <strong>Resultat: </strong>Ett flertal äldre ansåg att de viktigaste faktorerna för en god hälsorelaterad livskvalité var familj, vänner, aktivitet och miljö. <strong>Slutsats</strong>: De slutsatser som vi drar utifrån vårt resultat är att faktorerna familj, vänner, aktivitet och miljö påverkar de äldres sociala nätverk och därmed deras hälsorelaterade livskvalité. Genom att öka kunskapen hos vårdpersonal och andra som kommer i kontakt med äldre människor, om vad i det sociala nätverket som har betydelse för de äldres hälsorelaterade livskvalité, kan möjligheten att påverka de äldres sociala nätverk öka.</p>

<p>Vårt syfte med arbetet har varit att göra en undersökning om hur den dagliga dokumentationen genomförs inom äldreomsorgen i två olika kommuner. Avgränsningen vi valt är ett boende/avdelning per kommun. Vi trodde när vi påbörjade vår undersökning att det ena boendet skulle visa sig vara överlägset det andra vad gällde dokumentation. Tittat närmare har vi gjort på olika riktlinjer och arbetssätt de använder sig av i de olika kommunerna, hur rutinerna fungerar kring utförande av dokumentationen samt att senare ta del av densamme. I undersökningen ingick även att ta reda på om personal och chefer har samma syn på dokumentation, om de anser det vara svårt eller lätt att skilja på SoL- (Socialtjänstlager) och HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) dokumentationen samt vilka för- och nackdelar de kan se med att använda sig av dokumentation som arbetssätt. Huruvida för- eller nackdelarna får konsekvenser för de boende och den omsorg de går.</p><p>De intervjuer samt den enkätundersökning vi gjort har visat oss att de två boenden vi undersökt var mer nära varandra i rutiner och arbetssätt runt dokumentation än vi trodde när vi påbörjade undersökningen. Personalen såväl som de två enhetscheferna hade väldigt likartade upplevelser och tankar runt för- och nackdelar med dokumentation. De lagar som verksamhetens dokumentation grundar sig på är bland annat SoL, HSL och Sekretesslagen. När det handlar om dokumentation är det viktigt att kommunikationen är tillfredställande personalen emellan. För att åstadkomma detta är det elementärt att begreppen information, meddelande och förståelse fungerar tillsammans och bildar en enhet.</p>

<p>Syfte</p><p>Syftet är att utifrån målområde nio i de nationella folkhälsomålen som står för ökad fysisk aktivitet, där det står att äldre aktivt ska erbjudas möjligheter motion, ta reda på hur detta tillämpas i praktiken i Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar och om kommunen/ stadsdelsförvaltningen ansvarar för att målet uppfylls.</p><p>Metod</p><p>En studie genomfördes bland Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar med hjälp av telefonintervjuer med verksamhetschefer för äldreomsorgen. Svarsfrekvensen var 75 %, vilket motsvarar nio svarande kommuner/stadsdelsförvaltningar. Ett studiebesök på Friskvårds-centrum i Hässelby-Vällingby gjordes i syfte att erfara hur friskvård för äldre kan tillämpas i praktiken.</p><p>Resultat</p><p>Nio av tio kommuner och stadsdelsförvaltningar i Stockholm erbjuder aktivt möjligheter till motion för de äldre, men det är i stor utsträckning för dem som är i behov av vård och omsorg. Öppen dagverksamhet finns i fem av de undersökta kommunerna/stadsdels-förvaltningarna. En kommun satsar aktivt på fysisk aktivitet där även friska äldre ingår. Pensionärsorganisationerna, frivilligverksamhet och lokala gym och projekt anordnar även de fysisk aktivitet för äldre i olika former. Landstinget, primärvården och pensionärs-organisationerna nämndes av flera som samarbetspartners för ökad fysisk aktivitet för äldre. Ekonomiska medel och ett ändrat synsätt angavs bland annat som viktiga parametrar för en ökad satsning på fysisk aktivitet för äldre.</p><p>Slutsats</p><p>Fysisk aktivitet erbjuds i stor utsträckning i Stockholms kommuners och stadsdelsför-valtningars reguljära verksamhet inom vård och omsorg, medan aktiva friskvårdssatsningar för friska äldre skedde i mycket liten utsträckning. Den kommun/stadsdelsförvaltning som även inkluderade friska äldre i deras friskvårdssatsning var den enda tillfrågade i studien som hade en konkret budget.</p>

No description available.

Äldre och sexualitet har både inom vården och i samhället varit ett tabubelagt område med många fördomar. Sexualitet innefattar förutom kroppslig sexuell samvaro också psykosociala aspekter som känslor, attityder och relationer. Sexuella känslor och behov finns med genom hela livet och många äldre är sexuellt aktiva långt upp i åren. Syftet med studien är att beskriva några äldres erfarenheter av sexualitet ur ett livsloppsperspektiv. För studien valdes kvalitativ metod. Åtta äldre personer, fem kvinnor och tre män, i åldern 65-77 år intervjuades. De äldre i studien hade en positiv syn på sexualitet oberoende av om de levde ensamma eller in ett parförhållande. En sexuell relation sågs som något som berikade livet. Sexualitet innefattade både fysiska och psykosociala aspekter. Kvinnorna i studien beskrev en tid av förändring som gav dem möjlighet till utbildning, arbete, föräldraskap och planerade graviditeter.

Syfte Syftet är att utifrån målområde nio i de nationella folkhälsomålen som står för ökad fysisk aktivitet, där det står att äldre aktivt ska erbjudas möjligheter motion, ta reda på hur detta tillämpas i praktiken i Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar och om kommunen/ stadsdelsförvaltningen ansvarar för att målet uppfylls. Metod En studie genomfördes bland Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar med hjälp av telefonintervjuer med verksamhetschefer för äldreomsorgen. Svarsfrekvensen var 75 %, vilket motsvarar nio svarande kommuner/stadsdelsförvaltningar. Ett studiebesök på Friskvårds-centrum i Hässelby-Vällingby gjordes i syfte att erfara hur friskvård för äldre kan tillämpas i praktiken. Resultat Nio av tio kommuner och stadsdelsförvaltningar i Stockholm erbjuder aktivt möjligheter till motion för de äldre, men det är i stor utsträckning för dem som är i behov av vård och omsorg. Öppen dagverksamhet finns i fem av de undersökta kommunerna/stadsdels-förvaltningarna. En kommun satsar aktivt på fysisk aktivitet där även friska äldre ingår. Pensionärsorganisationerna, frivilligverksamhet och lokala gym och projekt anordnar även de fysisk aktivitet för äldre i olika former. Landstinget, primärvården och pensionärs-organisationerna nämndes av flera som samarbetspartners för ökad fysisk aktivitet för äldre. Ekonomiska medel och ett ändrat synsätt angavs bland annat som viktiga parametrar för en ökad satsning på fysisk aktivitet för äldre. Slutsats Fysisk aktivitet erbjuds i stor utsträckning i Stockholms kommuners och stadsdelsför-valtningars reguljära verksamhet inom vård och omsorg, medan aktiva friskvårdssatsningar för friska äldre skedde i mycket liten utsträckning. Den kommun/stadsdelsförvaltning som även inkluderade friska äldre i deras friskvårdssatsning var den enda tillfrågade i studien som hade en konkret budget.

Vårt syfte med arbetet har varit att göra en undersökning om hur den dagliga dokumentationen genomförs inom äldreomsorgen i två olika kommuner. Avgränsningen vi valt är ett boende/avdelning per kommun. Vi trodde när vi påbörjade vår undersökning att det ena boendet skulle visa sig vara överlägset det andra vad gällde dokumentation. Tittat närmare har vi gjort på olika riktlinjer och arbetssätt de använder sig av i de olika kommunerna, hur rutinerna fungerar kring utförande av dokumentationen samt att senare ta del av densamme. I undersökningen ingick även att ta reda på om personal och chefer har samma syn på dokumentation, om de anser det vara svårt eller lätt att skilja på SoL- (Socialtjänstlager) och HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) dokumentationen samt vilka för- och nackdelar de kan se med att använda sig av dokumentation som arbetssätt. Huruvida för- eller nackdelarna får konsekvenser för de boende och den omsorg de går. De intervjuer samt den enkätundersökning vi gjort har visat oss att de två boenden vi undersökt var mer nära varandra i rutiner och arbetssätt runt dokumentation än vi trodde när vi påbörjade undersökningen. Personalen såväl som de två enhetscheferna hade väldigt likartade upplevelser och tankar runt för- och nackdelar med dokumentation. De lagar som verksamhetens dokumentation grundar sig på är bland annat SoL, HSL och Sekretesslagen. När det handlar om dokumentation är det viktigt att kommunikationen är tillfredställande personalen emellan. För att åstadkomma detta är det elementärt att begreppen information, meddelande och förståelse fungerar tillsammans och bildar en enhet.

Detta kapitel kommer att handla om kategorisering av ålder i arbetslivet med fokus på den "äldre" arbetskraften och hur den skildras av massmedier. Utgångspunkten är att åldersdiskriminering handlar om negativ särbehandling på grund av ålder. Om exempelvis tjänster eller arbetsuppgifter på en arbetsplats fördelas mot bakgrund av antaganden om att ålder och kom-petens hör samman då har det tydliga ålderistiska inslag. Jag vill även hävda att beskrivningar av individer och grupper av individer kan omfattas av ålderismbegreppet och ha ålderistiska inslag, exempelvis massmediers skildringar av äldre personers prestationer eller tillkortakommanden i olika sammanhang. Omorganisation av arbetsplatser är tydliga exempel där ålder har använts (som en kategori) för att definiera människor som ska få tillgång till eller bör avvecklas från vissa tjänster/arbeten och när det har ansetts att personalen behövt föryngras har man exempelvis satt ett ålderstak och erbjudit tidig avgång med pension för dem som hamnat över ålderstaket (t.ex. 50, 55, 60 år). Vid försvarsomvandlingen 1999–2000 infördes så kallad särskild pension (SP) för officerare 55+ och för civilanställ-da 58+. Särskild pension skulle på så vis fungera som instrument för att öka den "naturliga" avgången i det svenska försvaret och bereda plats för yngre medarbetare. Pensionärerna skulle grunda sina val på egna överväganden och beslut men det var långt ifrån alla som uppfattade förutsättningarna på det viset. Även om ålder inte får utgöra grunden för uppsägning kan åldern ha betydelse för hur man resonerar på ledningsnivå, fackligt och i olika arbetsgrupper. Vissa kategoriseringar kan få ålderistiska inslag och kan genom sådana särskilda pensionsåtgärder få fäste i en organisation och även sippra ut i en så kallad "offentlig diskurs". Inte minst i massmedi-er av olika slag kan kategorierna få fäste och lite längre fram i det här kapitlet kommer några konkreta exempel på hur det kan se ut när massmedier aktivt bidrar till en viss typ av kategorisering av äldre i arbetslivet. Ett par exempel kommer från just försvarsomvandlingen.

Den här boken visar upp ett smakprov av den forskning som bedrivs vid det Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL), Linköpings Universitet. Boken utgör också ett försök att ge en mer varierad och problematiserande bild av äldre och åldrande än den som vanligen förekommer i litteratur om ålderdomens biologiska och psykologiska förändringar, vård och omsorg om äldre. Vilken är då den dominerande bilden inom äldreforskningen? / <p>Denna bok har tillkommit med anledning av professor Lars Anderssons 60:e födelsedag</p>

Bakgrund: Antalet äldre i världen ökar. Med ålderdomen minskar ofta det sociala nätverket och många äldre känner sig ofta ensamma. Detta påverkar den hälsorelaterade livskvalitén negativt. För att kunna upprätthålla en balans mellan hälsa och ohälsa är känslan av sammanhang (KASAM) en viktig faktor enligt Antonovsky. Syfte: Syftet är att beskriva faktorer i det sociala nätverket som påverkar upplevelser av hälsorelaterad livskvalité hos äldre. Metod: Metoden är systematisk litteraturstudie där artikelsökningen resulterade i tolv artiklar. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys där faktorer som påverkade det sociala nätverket hos äldre identifierades. Resultat: Ett flertal äldre ansåg att de viktigaste faktorerna för en god hälsorelaterad livskvalité var familj, vänner, aktivitet och miljö. Slutsats: De slutsatser som vi drar utifrån vårt resultat är att faktorerna familj, vänner, aktivitet och miljö påverkar de äldres sociala nätverk och därmed deras hälsorelaterade livskvalité. Genom att öka kunskapen hos vårdpersonal och andra som kommer i kontakt med äldre människor, om vad i det sociala nätverket som har betydelse för de äldres hälsorelaterade livskvalité, kan möjligheten att påverka de äldres sociala nätverk öka.