Det är viktigt att elever i skolan äter tillräckligt mycket mat under skoldagen så att de orkar hålla koncentrationen uppe och kan prestera bra i skolan. Syftet var att undersöka om innehållet av energi (kcal), protein, fett och kolhydrater är tillräckligt i maten som elever i årskurs 3, som är på fritidshem före och efter skolan, äter till frukost, lunch och mellanmål under en skoldag. En kartläggning gjordes över vad åtta elever åt under tre måltider under en skoldag och intaget energi- och näringsintag beräknades i relation till Livsmedelsverkets rekommendationer. Resultatet visade att elevernas energi- och näringsintag var bäst under frukosten, även om det var lågt hos de flesta. Under lunchen minskade energi- och näringsintaget och blev ännu sämre vid eftermiddagens mellanmål. Generellt sett var elevernas energi- och näringsintag för lågt under denna skoldag i jämförelse med Livsmedelsverkets rekommendationer. Slutsatsen är att skolan behöver medverka till att barnen dels äter mer mat, dels äter mer varierat under de måltider som serveras i skolan.

Bakgrund Undernäring är vanligt förekommande bland äldre i Sverige varav en orsak är att de äter för få måltider och har dålig aptit. Det är därför viktigt att de äldre erbjuds tillräckligt många mål mat per dag och att maten är energi- och näringsriktig. Sjuka, undernärda äldre behöver ofta äta energi- och proteinrik kost för att uppnå sina behov. Det är viktigt att motverka och behandla undernäring då det kan medföra bland annat försämrad livskvalité. Med denna studie ville vi ta reda på och belysa hur de äldres näringsintag verkligen såg ut. Syfte Syftet med studien var att studera intag av energi, protein, järn, kalcium samt C och D-vitamin under två huvudmåltider, två dagar hos geriatriska patienter som åt E-kost. Metod Metoden som användes var en vägd kostregistrering samt fotografering. I studien ingick patienter på en geriatrisk avdelning, totalt gjordes 74 registreringar. För att analysera skillnader mellan män och kvinnor och jämföra energiintagen med Livsmedelsverkets rekommendationer användes SPSS 21,0 med p<0,05. Resultat Energiintagen låg nära referensvärdena både för män och kvinnor. Vid en måltid var männens intag högre (p=0,04) än referensvärdena och en måltid var deras intag lägre (p=0,01). Vid en måltid var kvinnornas intag högre (p=0,01) än referensvärdena och en måltid var deras intag lägre (p=0,01). Männens energiintag var högre än kvinnornas en måltid (p=0,04). Även männens intag av kalcium var högre än kvinnornas (p=0,046). Intagen av D-vitamin var låga i förhållande till dagsrekommendationerna och intagen av protein var lägre än rekommendationerna för en måltid. Männens intag av protein var högre än kvinnornas en måltid (p=0,02). Slutsats Patienternas intag var mestadels lägre än rekommendationerna och referensvärdena, detta tyder på att det kan vara viktigt med energi och näringsrika frukostar samt mellanmål för att uppnå högre energi- och näringsintag. Det är önskvärt med fler studier för att kunna dra slutsatser gällande patienternas intag samt om kosttillskott behövs.

Bakgrund: Felnäring, viktproblematik och dehydrering är vanligt hos äldre. Kunskapsnivån om äldre och nutrition varierar mellan personalgrupper. God nutrition ger energi till att klara av vardagen och hjälper till att förebygga sjukdomar och skador. När man ska göra en förändring är det viktigt att ha en bra implementeringsstrategi. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att se vilka interventioner som gjorts på särskilda boenden för att förbättra näringsintaget hos de boende, vilka som har fungerat och vilka som inte har fungerat. Vidare var syftet att undersöka vilka implementeringsstrategier som använts. Metod: Litteraturstudie valdes som metod. Studien baserades på 19 orginalartiklar. Resultat: Fem teman sammanställdes från underlaget som svar på de tre första frågeställningarna. Dessa var smakförstärkare, utbildning, miljö, mellanmål och berikning och tandvård. Interventioner inom samtliga teman gav ett signifikant positivt resultat i vikt, BMI eller kaloriintag. Som svar på sista frågeställningen framkom att liten vikt har lagts vid implementeringsstrategier i samtliga studier. Slutsats: Flera interventioner kan förbättra näringsintaget hos äldre. Liten fokus ligger på hur interventionerna har implementerats. Mer forskning behövs inom området, framförallt inom implementeringsstrategier.

Bakgrund: I den palliativa vården är det viktigt att involvera anhöriga då också deras livssituation förändras när en familjemedlem befinner sig i livets slutskede. Särskilt viktigt är det när det uppstår problem kring näringsintaget, då näringsintaget försämras eller upphör. Ofta hamnar sjuksköterskans fokus på patienten och de anhöriga kan åsidosättas eller glömmas bort. Anhöriga är dock en stor del av den palliativa vården och behöver ett stort stöd från sjuksköterskan då de ofta upplever sig vara ensamma och ställs inför många känslomässiga frågor, bland annat frågor kring familjemedlemmens näringsintag. Syfte: Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser av sjuksköterskans stöd då patientens näringsintag försämras eller upphör i den palliativa vården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Av analysen framkom tre kategorier och en underkategori som beskriver att anhöriga såg möjligheten att vara delaktig i vården som en viktig form av stöd och de kände sig ofta helt ansvariga för sin familjemedlems palliativa vård vilket gjorde det svårt att lämna över ansvaret över näringsintaget till sjuksköterskan. Resultatet visade även att det informativa stödet och bemötandet var betydelsefullt för upplevelsen av sjuksköterskans stöd. Slutsats: Resultatet visade att anhöriga upplever att sjuksköterskan drar sig undan, lämnar dem ensamma med sina frågor och tankar samt att det informativa stödet var otillräckligt. Studiens resultat kan användas för att få förståelse och kunskap kring vilka faktorer i stödet som anhöriga upplever är betydelsefulla när näringsintaget försämras eller upphör i den palliativa vården. Sådan förståelse och kunskap skulle kunna användas för att utveckla och förbättra stödet genom att fokusera på de faktorer som anhöriga upplever är av betydelse.

Bakgrund En del unga idrottstalanger väljer att kombinera sina studier med en specialidrott på idrottsgymnasier, vilket kan innebära avflyttning från familjen och förändrat kostintag. Kosthållningen påverkar i sin tur idrottarens prestationsförmåga, risk för skador, sjukdomar samt tillväxt för yngre idrottare. Syfte Att undersöka energi- och näringsintag i relation till uppskattat energibehov och näringsrekommendationer hos elitinnebandyspelare på idrottsgymnasium. Metod En kvantitativ studie gjordes utifrån fyra dagars vägd kostregistrering genomförd av 18 deltagare och 12 av dessa utförde samtidigt en aktivitetsregistrering. Energi – och makronutrienter jämfördes med rekommendationer för gruppen enligt Nordiska näringsrekommendationer och Svenska olympiska kommittén. Mikronutrienterna kalcium, vitamin D och järn jämfördes med uppskattat genomsnittsbehov (AR) och analyserades med icke parametriska test. Resultat Sett till energiprocent låg majoriteten av deltagarna inom eller över rekommendationen för makronutrienter. Detsamma gällande proteinintaget uttryckt i g/kg kroppsvikt. Majoriteten av deltagarna kom ej upp i rekommenderad mängd kolhydrater uttryckt i g/kg kroppsvikt. AR för kalcium tillgodosågs av samtliga deltagare. AR för järn täcktes i större utsträckning av män. Samtliga deltagare hade utifrån kost- och aktivitetsregistreringen ett rapporterat energiintag som låg under uppskattat energibehov. Slutsats Resultatet indikerar att deltagarna inte hade att adekvat intag av kolhydrater, järn och vitamin D i jämförelse med rekommendationer. Rapporterat energiintag tyder på dock på underrapportering av energiintag, vilket gör att intaget av makro- och mikronutrienter bör tolkas med försiktighet. Underrapportering och ett lågt antal deltagare har gjort det svårt att dra slutsatser utifrån denna studie. Ytterligare studier bör utföras för att se hur unga idrottares energi- och näringsintag kan optimeras.

Bakgrund: Personer med demenssjukdom på särskilt boende riskerar att bli undernärda till följd av sin nedsatta kognitiva förmåga. Risken för undernäring ökar ju längre sjukdomen fortskrider. Svårigheterna för patienterna att inta föda kan bero på fysiska, psykologiska, miljömässiga och sociala faktorer. Dessa personer är i stort behov av stöd av vårdpersonal i sitt dagliga mat- och vätskeintag. Problem: En måltidsmiljö som inte är anpassad efter de demenssjukas behov kan leda till undernäring, minskat livskvalitet samt öka risken för komplikationer och värsta fall ha en dödlig utgång. Syfte: Beskriva måltidsmiljöns betydelse för näringsintaget hos personer med demenssjukdom utifrån vårdpersonalens perspektiv.Metod: En allmän litteraturöversikt. Resultat: Fyra teman identifierades som viktiga för att skapa en god måltidsmiljö: Social samvaro, Doft och aptit, Den fysiska miljön ochIndividuella preferenser. Slutsatser: En gynnsam måltidsmiljö kan stödja de boendes självständighet, öka näringsintaget och öka livskvaliteten hos personer med demenssjukdom. Några aspekter som identifierades i måltidsmiljön för att öka näringsintaget var anpassning till individuella behov och preferenser, en fin hemlik miljö med personalnärvaro under måltiderna och en noga tilltänkt bordsplacering. Minskade distraktioner i miljön samt att servera mat de boende var bekanta med sedan tidigare visade sig också vara gynnsamt.

Bakgrund Intaget av mättat fett är högt hos Sveriges befolkning och intaget av fibrer, järn och D-vitamin har minskat på senare tid. Kostvanor och livsstil påverkar hälsan och risken att drabbas av folkhälsosjukdomarna; hjärtkärlsjukdom, diabetes, benskörhet, metabola syndromet och cancer. För att minska risken att drabbas av folkhälsosjukdomar är det även viktigt att minska stillasittande. Civilekonomstudenter är en grupp som traditionellt sett har ett stillasittande arbete. Det är därför viktigt att belysa hur närings- och energiintaget ser ut för denna grupp för att kunna motverka ohälsa i ett tidigt stadie. Syfte Syftet med studien var att undersöka om civilekonomstudenter vid Umeå universitet uppnår det genomsnittliga behovet (AR) och Nordiska näringsrekommendationer (NNR) gällande närings- och energiintag. Metod Metoden som användes var en tredagars kostregistrering. I studien deltog tio civilekonomstudenter. För att analysera rapporterat energi- och näringsintag användes Dietist XP och vid analys jämfördes de framtagna värdena mot NNR och för skillnader mellan kvinnor och män användes Mann- Whitney U test i SPSS med p≤0,05. Resultat Männen och kvinnorna hade ett lägre rapporterat energiintag i jämförelse med det beräknade energibehovet. Det totala fettintaget var inom NNR medan intaget av protein översteg NNR. Det rapporterade intaget av fibrer, frukt och grönsaker, enkel- och fleromättade fettsyror understeg NNR medan intaget av mättat fett var högre än NNR. AR för D-vitamin uppnåddes varken av männen eller kvinnorna, medan AR för folat uppnåddes av båda grupper. Järnbehovet uppnåddes av männen men inte av kvinnorna. Slutsats: Intaget av mikronäringsämnen var lågt i förhållande till NNR. D- vitaminintaget för samtliga deltagare var under AR. Kvinnorna i studien kan behöva öka intaget av järn då det finns ett ökat behov inom denna åldersgrupp.

Bakgrund Extremt prematura barn har svårt att tillgodogöra sig näring på grund av att mag- tarmkanalen är omogen. Barnen har hög risk för undernäring och tillväxthämning är vanligt. Nutritionen måste därför optimeras och vara individuellt anpassad efter varje barns behov. För att nå de uppskattade näringsbehoven och möjliggöra att den fetala tillväxten efterföljs är det nödvändigt att berika den enterala nutritionen. Syfte Att undersöka näringsintaget mellan två års-kohorter av extremt prematura barn och jämföra näringsintaget med uppskattat näringsbehov samt undersöka om ändrade nutritionsregimer påverkat viktutveckling. Sekundärt undersöktes förekomst av nekrotiserande enterokolit (NEC).  Metod En retrospektiv observationsstudie av extremt prematura barn (<27 gestationsveckor) födda under 2006 respektive 2011. Närings- och viktdata för den första levnadsmånaden bearbetades i SPSS version 22.0. Independent samples t-test och Chi-2 test användes i statistiska analyser. Resultat I studien deltog totalt 54 extremt prematura barn; 28 barn födda under 2006 och 26 barn födda under 2011. Barnen i 2011 kohorten representerade en grupp efter de ändrade nutritionsregimerna och de hade ett signifikant högre medelintag än 2006 kohorten beträffande intag av vätska (p< 0,001), energi (p= 0,002) och protein (p< 0,001). De i 2011 kohorten följde i medeltal bättre de uppskattade näringsbehoven jämfört med 2006 kohorten. Barnen i 2006 kohorten hade i medeltal en viktförändring på -1,98 SDS och de i 2011 kohorten -1,83 SDS. Ett barn i 2006 kohorten och fem i 2011 kohorten insjuknade i NEC. Slutsats Barn födda under 2011 följde de uppskattade näringsbehoven bättre jämfört med barn födda under 2006. Fler barn i den senare födelsekohorten drabbades av NEC. Ändrade nutritionsrutiner resulterade i ökat näringsintag vilket inverkade positivt på viktförändring hos dessa små barn. / Background Extremely premature infants have difficulty assimilating nutrients because the digestive tract is immature. These infants have high risk of malnutrition and growth failure. To achieve estimated requirements, nutritional intakes must be optimized and individually tailored. However, to reach nutritional requirements and enable fetal growth, enrichment of the nutrition is necessary. Objective To examine the nutrient intakes between two cohorts of extremely preterm infants, and compare nutrient intakes with estimated nutritional needs and examine whether altered nutrition regimens influenced the weight gain. Secondary aim was to examine the incidence of necrotizing enterocolitis (NEC). Method A retrospective observational study including extremely preterm infants (<27 gestational weeks) born during 2006 and 2011, respectively. Nutritional- and weight data were processed in SPSS version 22.0. Statistical analyses were performed by using independent samples t-test and Chi-square test. Results In total the study included 54 infants, 28 children were born during 2006 and 26 children were born during 2011. Infants in the 2011 cohort represented a group after the change of nutritional regimens and they had higher nutritional mean intakes compared to infants born during 2006 regarding fluids (p <0.001), energy (p = 0.002) and protein (p ​​<0.001). In mean the 2011 cohort followed the estimated needs better than the 2006 cohort. The children in the 2006 cohort had an average weight change of -1.98 standard deviation scores (SDS) and in the 2011 cohort, -1.83 SDS. One child in the 2006 cohort and five in the 2011 cohort was diagnosed with NEC. Conclusion Infants born during 2011 had higher nutritional intakes compared with infants born during 2006. More infants born in the recent cohort suffered from NEC. Changes of nutritional regimens resulted in higher nutritional intakes and had a positive impact on weight gain in these vulnerable infants.

Bakgrund Det är viktigt att införa goda matvanor i tidig ålder då dessa lägger grunden för en god hälsa i framtiden. En balanserad och hälsosam kost är dessutom associerad med bättre inlärningsförmåga hos barn. Tidigare forskning visar att det finns skillnader i energi- samt näringsintag hos pojkar och flickor.   Syfte Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i intagen skollunch mellan pojkar och flickor samt att jämföra dem med Nordiska näringsrekommendationer (NNR) med fokus på energi- samt näringsinnehåll.  Metod Studien genomfördes via ett samarbete med forskningsprojektet ProMeal. Datainsamling pågick under fem dagar genom vägd och fotograferad kostregistrering av skollunch hos 29 barn i årskurs 5. Deltagarnas portioner näringsberäknades med hjälp av dataprogrammet DietistNet. Data analyserades statistiskt för att upptäcka eventuella skillnader i energi- och näringsintag mellan pojkar och flickor. En jämförelse genomfördes mellan deltagarnas energi- samt näringsintag och Nordiska näringsrekommendationers uppskattade behov och rekommendationer. Resultat Under femdagarsperioden fanns ingen statistisk signifikant skillnad gällande energiintag mellan pojkar och flickor (p=0,226). Oberoende av kön var deltagarnas medianvärde för energiintag lägre i förhållande till NNR:s uppskattade behov för åldersgruppen. Det förekom ingen statistisk signifikant skillnad mellan pojkar och flickor gällande intag av gram av respektive energigivare (protein, kolhydrater och fett). Andelen energi från energigivande näringsämnen var relativt jämn fördelad mellan kön. Vid jämförelse mellan kön fanns statistisk signifikant skillnad i intag av kostfibrer (p=0,008), järn (p=0,037) och C-vitamin (p=0,034), då pojkar intog mer av dessa näringsämnen.  Slutsats. Deltagarna hade generellt ett lågt intag av energi- och näringsämnen i förhållande till NNR:s uppskattade behov och rekommendationer, vilket bör uppmärksammas. Under studiens femdagarsperiod påvisades ingen statistisk signifikant skillnad av energiintag mellan pojkar och flickor. Fler studier inom området behövs. / Background Establishing good eating habits during childhood are important since these lay the foundation for the future. Having a balanced and healthy diet is associated with a better learning ability. Research shows differences in intake of energy and nutrients between boys and girls. Objective The purpose of this study was to investigate possible differences between boys and girls referring intake of school lunch and to compare them to Nordic Nutrition Recommendations (NNR) with a focus on content of energy and nutrients. Method This study was established through a partnership with ProMeal. Data was collected during five days through a weighed and photographed food record of school lunch among 29 children in the 5th grade. The participants’ portions of food were calculated concerning contents of energy and nutrients through the computer program DietistNet. Data was statistically analyzed in order to detect differences in intake of energy and nutrients between the sexes. A comparison between the participants’ energy and nutrient intake and the NNR was made. Results This research showed no statistical significant difference between boys’ and girls’ intake of energy (p=0,226). Regardless of sex the participants’ median intake of energy was lower than the estimated energy demand for the age group according to NNR. There was no statistical significant difference between boys and girls concerning the intake of energy from macronutrients. The share of energy from carbohydrates, protein and fat was relatively even distributed between the sexes. In comparison boys had a significantly higher intake of dietary fiber (p=0,008), iron (p=0,037) and vitamin C (p=0,034) than girls.  Conclusion Overall the participants had a noteworthy low intake of energy and micronutrients in relation to the estimated demands and recommendations of NNR. During five days there was no statistical significant difference between boys and girls concerning intake of energy. Further research is needed.

Kostfrågor är ett ständigt aktuellt ämne i dagens samhälle, speciellt i de yngre åldrarna. Skolan är en central arena där elever grundar rutiner som varar livet ut. Därför har skolan ett stort ansvar att tillgodose kunskaper om näringsrik kost samt de positiva effekterna av hälsosamma val. Denna studie undersöker hur verksamma lärare för skolans mellanår upplever undervisning om näringsämnen och matspjälkningen, samt hur dessa fenomen behandlas, detta för att tydliggöra sambandet mellan kost och god hälsa. Vidare syftar denna studie till att undersöka hur lärare tillämpar de riktlinjer som styrdokumenten beskriver för dessa fenomen inom de naturorienterande ämnena.   Studien är kvalitativ och utgår från en fenomenografisk forskningsansats, för att ta reda på hur lärare uppfattar följande frågeställningar:   Hur uppfattar lärare att de arbetar med att synliggöra kroppens behov av näringsämnena, samt matspjälkningskanalen? Hur uppfattar lärarna att de tillämpar styrdokumentens innehåll om matspjälkningskanalen och näringsämnena? Semistrukturerade intervjuer har legat till grund för insamling av data. Studiens resultat redogör för sex beskrivningskategorier, Språk, Experiment, Vardagsnära, Digitala verktyg, Inkludering av begreppen och Exkludering av begreppen. Beskrivningskategorierna visar på flera varierande tillvägagångsätt för hur näringsintag och matspjälkningen kan behandlas i undervisningen. Dessutom visar resultatet att det finns en oklar bild av hur styrdokumenten ska tolkas och implementeras. ___________________________________________________________________________