Bakgrund: Diskussionerna och studierna kring vegankost till barn är många och med spridda åsikter och resultat. I folkmun dominerar ofta de negativa åsikterna där riskerna för brister i kosten står i fokus. Många studier visar dock att om de vanligaste fällorna undviks växer och utvecklas barn som äter vegankost normalt. Idag hamnar debatten ofta kring riskerna med att ge barn vegankost, medan debatten kring den felbalanserade blandkostens baksidor lätt glöms bort. Enligt den senaste nationella koststudien på barn i Sverige (2003), ses generellt sett en tillfredställande fördelning av protein, fett och kolhydrater i kosten hos barn, medan typen av fett och kolhydrater är av dålig kvalitet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka näringsintag, livsmedelsval och måltidsmönster bland barn som äter vegankost och barn som äter blandkost, samt att undersöka hur näringsintaget stämmer överens med Livsmedelsverkets rekommendationer för målgruppen. Metod: En kvantitativ metod användes där en skattad kostregistrering på totalt tolv barn genomfördes under tre valfria dagar, där hälften åt vegankost och den andra hälften blandkost. Resultat: Barnen som åt vegankost åt mer frukt och grönt, fibrer samt hade ett högre energiintag. Skillnaden beträffande intag av frukt och grönt var dock inte signifikant. De barn som åt blandkost hade ett högre intag av socker, salt och mättat fett, där en signifikant skillnad sågs för de två sistnämnda. Vegankostgruppen hade konsekvent ett högre medelvärde på alla jämförda näringsämnen med undantag för selen och B12, skillnaden var enbart signifikant på intaget av vitamin C. Båda grupper hade ett tillfredsställande måltidsmönster. Slutsats: Vegankostgruppen hade ett intag mer i enlighet med Livsmedelsverkets rekommendationer än blandkostgruppen, vilket visar på välmotiverade och kunniga föräldrar till de barn som åt vegankost. / Background: The discussions and studies on vegan diet for children are many and with diverged opinions and results. The negative views, where the risks of deficiencies in the diet is in focus often dominates. Many studies show that if the most common pitfalls are avoided the growth of vegan children is normal. Today, the debate often focus on the risks of giving children a vegan diet, while the unbalanced mixed diet is easily forgotten. The latest national study of children´s dietary habits in Sweden (2003), reported a satisfactory distribution of protein, fat and carbohydrates, while the type of fat and carbohydrates consumed were of bad quality. Objective: The aim of this study was to investigate the nutritional intake, food choice and meal patterns among vegan and omnivore preschool children. The study also investigated whether the nutrient intake was consistent with the recommendations by the National Food Agency (NFA). Method: A quantitative method was used where a three-day estimated dietary registration of twelve children was performed, where half of the children were vegans and the other half omnivores.  Results: Children who ate a vegan diet consumed more fruit and vegetables, fibers and had a higher energy intake. The difference on the intake of fruit and vegetables was not significantly. The omnivores had a higher intake of sugar, salt and saturated fat, with a significant difference for the latter two. The vegan children had consistently a higher mean value of all nutrients with the exception of selenium and B12. The difference was only significant for the intake of vitamin C. Both groups had a satisfactory meal patterns. Conclusion: The vegan children had an intake more in accordance with the NFA recommendations than the omnivore children, indicating highly motivated and knowledgeable parents of the children who ate a vegan diet.

<p>Det här arbetet syftar till att undersöka om och hur födoberikning kan stimulera vitörade silkesapor att utföra högre frekvenser av naturliga beteenden samt att se hur aktiva aporna är och om de frivilligt visar sig för publik på djurparken. Födoberikningen gick ut på att erbjuda aporna mat på ett mer naturligt sätt istället för att enbart ge dem maten i matskålar. Dessutom syftar arbetet till att erbjuda aporna en näringsmässigt korrekt sammansatt kost. Studien utfördes på två grupper av vitörade silkesapor på Parken Zoo i Eskilstuna under perioden juni till september år 2004. Undersökningen delades upp i tre perioder, under period 1 observerades aporna utan att någon födoberikning genomfördes. Under period 2 introducerades födoberikningen stegvis samtidigt som kostens sammansättning ändrades. Under period 3 var all födoberikning införd och kosten som erbjöds var näringsmässigt korrekt. Vår studie visar att frekvenserna av naturliga beteenden ökade vid födoberikning, det vill säga ätbeteende minskade, födosöksbeteende ökade och aggressiva/revir beteenden minskade. Socialt/övrigt beteende och förflyttning skilde sig åt mellan de två grupperna. Aporna blev mer aktiva och var mer synliga för publik under period 3. Vår matstudie visar att det är viktigt att utvärdera apornas kostintag på djurpark eftersom risken är stor att de inte erbjuds och äter rätt proportioner av olika näringsämnen.</p> / <p>The aim of this study is to examine whether and how food enrichment can stimulate the common marmoset to more frequently display natural behaviour patterns; also to see how active the monkeys are and if they voluntarily show themselves to the public in the zoo. The food enrichment meant offering food to the monkeys in a way more natural than simply providing it in bowls. In addition the aim is to provide a nutritionally balanced diet. The study was conducted on two groups of common marmosets in Parken Zoo in Eskilstuna from June 2004 to September 2004. The study was split into three periods. During period 1 the monkeys were observed without food enrichment. During period 2 food enrichment was introduced gradually while the diet changed. During period 3 all food enrichment was provided and the diet offered was nutritionally correct. Our study shows that natural behaviour became more frequent with food enrichment, that is, eating behaviour decreased, foraging behaviour increased and aggressive/territorial behaviour decreased. Social/other behaviour and motion differed between the two groups. The monkeys became more active and were more often visible to the public during period 3. Our feeding study shows the importance of evaluating the nutritional intake of the monkeys in a zoo, because of the risk that they are not offered or are not eating the right proportions of nutrients.</p>

Det här arbetet syftar till att undersöka om och hur födoberikning kan stimulera vitörade silkesapor att utföra högre frekvenser av naturliga beteenden samt att se hur aktiva aporna är och om de frivilligt visar sig för publik på djurparken. Födoberikningen gick ut på att erbjuda aporna mat på ett mer naturligt sätt istället för att enbart ge dem maten i matskålar. Dessutom syftar arbetet till att erbjuda aporna en näringsmässigt korrekt sammansatt kost. Studien utfördes på två grupper av vitörade silkesapor på Parken Zoo i Eskilstuna under perioden juni till september år 2004. Undersökningen delades upp i tre perioder, under period 1 observerades aporna utan att någon födoberikning genomfördes. Under period 2 introducerades födoberikningen stegvis samtidigt som kostens sammansättning ändrades. Under period 3 var all födoberikning införd och kosten som erbjöds var näringsmässigt korrekt. Vår studie visar att frekvenserna av naturliga beteenden ökade vid födoberikning, det vill säga ätbeteende minskade, födosöksbeteende ökade och aggressiva/revir beteenden minskade. Socialt/övrigt beteende och förflyttning skilde sig åt mellan de två grupperna. Aporna blev mer aktiva och var mer synliga för publik under period 3. Vår matstudie visar att det är viktigt att utvärdera apornas kostintag på djurpark eftersom risken är stor att de inte erbjuds och äter rätt proportioner av olika näringsämnen. / The aim of this study is to examine whether and how food enrichment can stimulate the common marmoset to more frequently display natural behaviour patterns; also to see how active the monkeys are and if they voluntarily show themselves to the public in the zoo. The food enrichment meant offering food to the monkeys in a way more natural than simply providing it in bowls. In addition the aim is to provide a nutritionally balanced diet. The study was conducted on two groups of common marmosets in Parken Zoo in Eskilstuna from June 2004 to September 2004. The study was split into three periods. During period 1 the monkeys were observed without food enrichment. During period 2 food enrichment was introduced gradually while the diet changed. During period 3 all food enrichment was provided and the diet offered was nutritionally correct. Our study shows that natural behaviour became more frequent with food enrichment, that is, eating behaviour decreased, foraging behaviour increased and aggressive/territorial behaviour decreased. Social/other behaviour and motion differed between the two groups. The monkeys became more active and were more often visible to the public during period 3. Our feeding study shows the importance of evaluating the nutritional intake of the monkeys in a zoo, because of the risk that they are not offered or are not eating the right proportions of nutrients.