Global ETD Search

1	Vegankost eller blandkost? : En jämförelse av näringsintag, livsmedelsval och måltidsmönster hos förskolebarn som äter vegankost och blandkost. / Vegan diet or mixed diet? : A comparison of nutrient intake and meal patterns in vegan and omnivore preschool children. Augustsson, Maria, Berglund, Ida-Karin January 2012 (has links) Bakgrund: Diskussionerna och studierna kring vegankost till barn är många och med spridda åsikter och resultat. I folkmun dominerar ofta de negativa åsikterna där riskerna för brister i kosten står i fokus. Många studier visar dock att om de vanligaste fällorna undviks växer och utvecklas barn som äter vegankost normalt. Idag hamnar debatten ofta kring riskerna med att ge barn vegankost, medan debatten kring den felbalanserade blandkostens baksidor lätt glöms bort. Enligt den senaste nationella koststudien på barn i Sverige (2003), ses generellt sett en tillfredställande fördelning av protein, fett och kolhydrater i kosten hos barn, medan typen av fett och kolhydrater är av dålig kvalitet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka näringsintag, livsmedelsval och måltidsmönster bland barn som äter vegankost och barn som äter blandkost, samt att undersöka hur näringsintaget stämmer överens med Livsmedelsverkets rekommendationer för målgruppen. Metod: En kvantitativ metod användes där en skattad kostregistrering på totalt tolv barn genomfördes under tre valfria dagar, där hälften åt vegankost och den andra hälften blandkost. Resultat: Barnen som åt vegankost åt mer frukt och grönt, fibrer samt hade ett högre energiintag. Skillnaden beträffande intag av frukt och grönt var dock inte signifikant. De barn som åt blandkost hade ett högre intag av socker, salt och mättat fett, där en signifikant skillnad sågs för de två sistnämnda. Vegankostgruppen hade konsekvent ett högre medelvärde på alla jämförda näringsämnen med undantag för selen och B12, skillnaden var enbart signifikant på intaget av vitamin C. Båda grupper hade ett tillfredsställande måltidsmönster. Slutsats: Vegankostgruppen hade ett intag mer i enlighet med Livsmedelsverkets rekommendationer än blandkostgruppen, vilket visar på välmotiverade och kunniga föräldrar till de barn som åt vegankost. / Background: The discussions and studies on vegan diet for children are many and with diverged opinions and results. The negative views, where the risks of deficiencies in the diet is in focus often dominates. Many studies show that if the most common pitfalls are avoided the growth of vegan children is normal. Today, the debate often focus on the risks of giving children a vegan diet, while the unbalanced mixed diet is easily forgotten. The latest national study of children´s dietary habits in Sweden (2003), reported a satisfactory distribution of protein, fat and carbohydrates, while the type of fat and carbohydrates consumed were of bad quality. Objective: The aim of this study was to investigate the nutritional intake, food choice and meal patterns among vegan and omnivore preschool children. The study also investigated whether the nutrient intake was consistent with the recommendations by the National Food Agency (NFA). Method: A quantitative method was used where a three-day estimated dietary registration of twelve children was performed, where half of the children were vegans and the other half omnivores. Results: Children who ate a vegan diet consumed more fruit and vegetables, fibers and had a higher energy intake. The difference on the intake of fruit and vegetables was not significantly. The omnivores had a higher intake of sugar, salt and saturated fat, with a significant difference for the latter two. The vegan children had consistently a higher mean value of all nutrients with the exception of selenium and B12. The difference was only significant for the intake of vitamin C. Both groups had a satisfactory meal patterns. Conclusion: The vegan children had an intake more in accordance with the NFA recommendations than the omnivore children, indicating highly motivated and knowledgeable parents of the children who ate a vegan diet. Vegan vegankost förskolebarn blandkost måltidsmönster livsmedelsval näringsintag barn jämförelse. Domestic science and nutrition Hushålls- och kostvetenskap
2	Unga vuxnas attityd till och kunskap om mejeriprodukter och vätbaserade alternativ / The knowledge of and attitudes towards dairy-products and plant-based alternatives in young adults Walter, Ella, Albertsson, Moa January 2021 (has links) Bakgrund Det finns många olika motiv till att individer väljer att äta växtbaserat. De främsta motiven är egenhälsan och etiska aspekter i form av djurrätt, men även minskad klimatpåverkan. Den största barriären till att övergå till en mer växtbaserad kosthållning är informationsbrist om kosthållningen. Näringsinnehållet skiljer sig mellan mejeriprodukter och växtbaserade alternativ, vilket kan leda till brister om mejeriprodukter helt eller delvis utesluts ur kosten. Syfte Syftet med studien var att undersöka skillnader i attityd och kunskap om mejeriprodukter kontra växtbaserade alternativ hos unga vuxna i åldrarna 18–30 år. Metod Studien var kvantitativt designad och genomfördes via webbenkät i september 2020 med 125 deltagare. Enkäten innehöll bakgrundsfrågor, kunskap- och attitydpåståenden. Data analyserades med IBM SPSS Statistics 27. Signifikansnivån p <0,05 valdes. Resultat 117 svar analyserades, majoriteten var kvinnor, personer mellan 18–24 år och kosthållningen blandkost. Signifikanta skillnader sågs för påståendena om hälsa, etik och smak mellan kosthållningarna blandkost och vegetarian (p=0,011, p=0,023, p<0,001) samt blandkost och vegan (p<0,001, p=0,042, p=0,008). Samtliga kosthållningar var över lag mer benägna att hålla med om de påståenden som var positivt vinklade för deras kosthållning. 50-87 % svarade fel eller vet ej på kunskapspåståendena, förutom på påståendet Kalcium förekommer naturligt i mejeriprodukter där majoriteten svarade rätt. Inga signifikanta skillnader sågs mellan åldersgrupperna gällande kunskap och attityder. Slutsats Attityderna till mejeriprodukter kontra växtbaserade alternativ skiljer sig beroende på kosthållning, framförallt mellan omnivorer och veganer. Kunskapen om näringsmässiga skillnaderna mellan mejeriprodukter och växtbaserade alternativ var låg hos blandkost och pescetarian och vegetarian och vegan. / Background The motives for consuming plant-based diet vary, the main ones being health related and animal-welfare. Decreasing environmental impact also ranks quite high. The biggest perceived barrier to follow a plant-based diet is the lack of information regarding the diet. The nutritional content of plant-based dairy-alternatives differs from dairy-products. If dairy-products are partially or completely excluded from the diet there is a risk of nutritional deficiencies. Objective The aim of the study was to investigate the difference in attitude towards and knowledge of dairy-products and plant-based alternatives in 18-30-year-olds. Method A web-based survey was conducted in September of 2020 with 125 participants. The survey consisted of three sections with questions regarding background, knowledge of nutritional differences and attitudes towards dairy-products and plant-based alternatives. The data was analysed through IBM SPSS Statistics 27. The significance level was set to p<0,05. Results 117 participants' answers were in the final analysis. Most of them were women and omnivorous. Significant differences in attitude towards health, ethical aspects and taste preferences could be seen between omnivores and vegetarians (p=0,011, p=0,023, p<0,001) as well as omnivores and vegans (p<0,001, p=0,042, p=0,008). In general, the different dietary preferences were prone to agree with statements that agreed with their diet. 50-87% answered incorrectly or “Don’t know” at the knowledgestatements, except Calcium naturaly occurs in dairy products where the majority answered correctly. No significant differences were found between the age groups regarding knowledge or attitude. Conclusion Attitudes towards dairy-products and plant-based dairy-alternatives significantly differ depending on diet. The biggest differences were seen between omnivores and vegans. Knowledge about the nutritional differences between dairy-products and plant-based dairy-alternatives was low among both omnivore and pescatarian and vegetarian and vegan. växtbaserad kunskap attityder hälsa mejeriprodukter mejeri kosthållning vegan vegetarian blandkost pescetarian omnivor unga vuxna växtbaserad dryck Food Science Livsmedelsvetenskap
3	GRAVIDA KVINNORS INTAG AV KOSTTILLSKOTT : En kvantitativ studie med fokus på järn och probiotika / PREGNANT WOMEN´S INTAKE OF DIETARY SUPPLEMENT : A quantitative study focusing on iron and probiotics Lange Bålman, Miriam January 2019 (has links) Sammanfattning Bakgrund Vitamin- och mineralbrister hos gravida kvinnor kan leda till missfall och allvarliga störningar i barnets utveckling. Moderns tarmflora överförs med stor sannolikhet till barnet under förlossningen och kan därför innebära ett viktigt steg i utvecklingen av barnets tarmflora. En tänkbar lösning för att säkra ett adekvat intag kan vara konsumtion av kosttillskott och probiotika. I dagsläget finns osäkra uppgifter om hur många gravida kvinnor som intar tillskott. Syfte Att undersöka hur många gravida kvinnor i Västerbottens län som valde att inta kosttillskott, främst järn och probiotika, samt om det fanns en skillnad mellan olika faktorer och intag. Metod En kvantitativ tvärsnittsstudie där gravida kvinnor (n=1473) från Northpop-studien i Västerbottens län svarade på ett frågeformulär gällande intag av kosttillskott och faktorer som ålder, utbildning, kostregim etc. De statistiska tester som användes var Chi-2-test, oberoende t-test och Mann Whitney U-test. Materialet analyserades i SPSS. Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat Majoriteten av deltagarna svarade att de intog kosttillskott. Faktorer som ökade intaget av kosttillskott hos gravida kvinnor var högre ålder (p=0,030) jämfört med lägre ålder, högre utbildningsnivå (p=0,006) jämfört med lägre utbildningsnivå och vegetarisk/vegansk kost (p=0,021) jämfört med blandkost. Femtiofem procent uppgav att de intog järntillskott. De faktorer som ökade intaget av järntillskott hos gravida kvinnor var vegetarisk/vegansk kost (p=0,001) jämfört med blandkost. Probiotika intogs av 2 procent. Ett högre intag av probiotika sågs hos personer boende i stadsområde (p=0,024) jämfört med övriga boenderegioner samt de som åt vegetarisk/vegansk kost (p=0,001) jämfört med blandkost. Slutsats Majoriteten av deltagarna intog någon typ av kosttillskott, hälften intog järntillskott och en liten andel intog probiotika. Lågutbildade, yngre, de som äter blandkost och bor utanför stadsområde verkar vara i riskgruppen för att inte inta kosttillskott. / Abstract Background Vitamin and mineral deficiencies in pregnant women can lead to miscarriage and serious disturbances in children’s development. The intestinal flora of the mother is most likely transmitted to the child during childbirth and may lay the foundation for the child's health. One possible solution to ensure an adequate intake may be the consumption of dietary supplements and probiotics. At present, there is insufficient data on supplement consumption among pregnant women. Objective The purpose of the study was to examine how many pregnant women in Västerbotten County chose to consume dietary supplements, mainly iron and probiotics, and whether there was a difference between different factors and intake. Method A quantitative cross-sectional study where pregnant women (n=1473) from the Northpop-study in Västerbotten County responded to a questionnaire regarding consumption of dietary supplements and factors such as age, education, diet etc. The material was analyzed in SPSS with Chi-2-test, independent T-Test and Mann-Whitney U-Test. Using significance level <0.05. Results The majority of participants, 90 percent, responded that they consumed dietary supplements. The factors that increased the intake of dietary supplements in pregnant women were higher age (p=0.030), higher education (p=0.006) and vegetarian/vegan diet (p=0.021). Iron was reported to be consumed by 804 people, 55 percent. The factors that increased the intake of iron supplement in pregnant women were vegetarian/vegan diet (p=0.001). Probiotics were consumed by 25 people, 2 percent. Living in urban areas (p=0.024) and eating vegetarian/vegan diet (p=0.002) increased consumption of probiotics. Conclusion The majority of participants chose to consume some type of dietary supplement, half of the participants consumed iron supplements and a small part consumed probiotics. It appears that pregnant women who are low educated, younger, eating an omnivorous diet and living outside urban areas are in the risk zone for not consuming dietary supplements. / Northpop Pregnant pregnant women woman pregnancy children fetus dietary supplements supplements iron iron supplements probiotics probiotic supplements intestinal flora bacteria gut vitamin vitamins minerals minerals B12 folate diet education low educated highly educated region age intake diet regime northpop Västerbotten Västerbotten County Council Umeå University Umeå Sweden Miriam Lange Bålman Miriam Lange Balman science economist vegetarian vegan mixed diet omnivore urban area country side quantitative nutrition diet dietician dietetics quantitative nutrition diet Chi-2 test independent t-test Mann Whitney U-test Multivitamins (mixture of vitamins) Multi-minerals (blend of minerals) Probiotics Omega-3 fish oil Blutsaft A- vitamin B vitamin vitamin C vitamin D vitamin E folic acid iron calcium beta-carotene vitamin B complex selenium antioxidants zinc magnesium q10 exercise physical activity lifestyle bachelor essay Gravid gravida kvinnor kvinna graviditet foster barn kosttillskott tillskott järn järntillskott probiotika probiotikatillskott tarmflora bakterier tarm vitamin vitaminer mineral mineraler B12 folat kost utbildning lågutbildad högutbildad boenderegion stad landsbygd ålder intag kostregim northpop Västerbotten Västerbottens läns landsting Umeå universitet Umeå Sverige Miriam Lange Bålman Miriam Lange Bålman kostvetenskap kostekonom vegetarisk vegetariskt vegan veganskt blandkost stadsområde kvantitativ näring samhällsrelevans dietist dietetik Chi-2-test oberoende t-test Mann Whitney U-test Multivitaminer (blandning av vitaminer) Multimineraler (blandning av mineraler) Probiotika Omega-3 fiskolja Blutsaft A-vitamin B-vitamin C-vitamin D-vitamin E-vitamin Folsyra Järn Kalcium Betakaroten Vitamin B-komplex Selen Antioxidanter Zink Magnesium Q10 träning fysisk aktivitet livsstil uppsats kandidatexamen Nutrition and Dietetics Näringslära

1

Page generated in 0.0498 seconds