• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 9
  • Tagged with
  • 9
  • 4
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Effekt av kosttillskotten, vassle- och kaseinprotein : En litteraturstudie

Broomé, Sabina, Johansson, Angelica January 2015 (has links)
Den fysiska aktiviteten bland motionärer är allt mer prestationsinriktad. Vassle- och kaseinprotein är de mest använda kosttillskotten och används i syfte att öka muskeltillväxt och påskynda återhämtning efter träning. Studiens syfte var att belysa förekomst och effekter av proteintillskotten, vassle och kasein ur ett folkhälsoperspektiv. En systematisk databassökning gjordes i tre olika databaser, PubMed, SportDiscus och Cinahl. 16 artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter användes i analysen. Databearbetningen bestod av en dataanalys där tre teman framkom; kroppsliga effekter, motstridiga effekter i samband med fysisk aktivitet samt att felkonsumtion av vassle- och kaseinprotein kan ge hälsorisker. Det huvudsakliga resultatet i studien var att proteintillskotten, vassle och kasein inte påverkar prestation i samband med fysisk aktivitet däremot har vassle- och kaseinprotein effekt på muskelmassa, muskelskador och återhämtningsförmåga. Relevanta framtida forskningsprojekt skulle kunna vara att studera proteintillskott under längre perioder för att se långtidseffekter och reella effekter av användning av proteintillskotten samt studera det exakta innehållet i proteintillskotten då faktisk kunskap saknas.
2

Tillskott utan aktieteckning av icke aktieägare / Capital contribution by a nonshareholder, without subscription for shares

Grönholm, Nina January 2005 (has links)
<p>Problemformulering: När ett aktieägartillskott skall återbetalas till en aktieägare sker ingen inkomstbeskattning, utan återbetalningen jämställs skatterättsligt med återbetalning av ett lån. Vid återbetalning till en ickeaktieägare uppkommer frågan om återbetalningen inkomstskatterättsligt skall bedömas på samma sätt som återbetalning till en aktieägare, eller om den bedöms annorlunda.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda och i möjligaste mån klargöra rättsläget, associationsrättsligt och inkomstskatterättsligt, avseende villkorade tillskott utan aktieteckning, som görs av en tillskottsgivare som inte äger aktier i det bolag som erhåller tillskottet.</p><p>Metod: Den associationsrättsliga behandlingen av tillskott tas som utgångspunkt för en skatterättslig redogörelse av ämnet. I uppsatsen görs en genomgång av praxis och doktrin.</p><p>Avgränsningar: Uppsatsen kommer inte att behandla avtalsrättslig, sakrättslig eller gåvoskatterättslig problematik gällande aktieägartillskott.</p><p>Resultat: Ett villkorat tillskott ger ingen rätt till avdrag vid tillskjutandet. Det ger inte heller upphov till någon inkomstbeskattning för givaren vid återbetalning, då det skatterättsligt ses som återbetalning av en fordran.</p>
3

Tillskott utan aktieteckning av icke aktieägare / Capital contribution by a nonshareholder, without subscription for shares

Grönholm, Nina January 2005 (has links)
Problemformulering: När ett aktieägartillskott skall återbetalas till en aktieägare sker ingen inkomstbeskattning, utan återbetalningen jämställs skatterättsligt med återbetalning av ett lån. Vid återbetalning till en ickeaktieägare uppkommer frågan om återbetalningen inkomstskatterättsligt skall bedömas på samma sätt som återbetalning till en aktieägare, eller om den bedöms annorlunda. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda och i möjligaste mån klargöra rättsläget, associationsrättsligt och inkomstskatterättsligt, avseende villkorade tillskott utan aktieteckning, som görs av en tillskottsgivare som inte äger aktier i det bolag som erhåller tillskottet. Metod: Den associationsrättsliga behandlingen av tillskott tas som utgångspunkt för en skatterättslig redogörelse av ämnet. I uppsatsen görs en genomgång av praxis och doktrin. Avgränsningar: Uppsatsen kommer inte att behandla avtalsrättslig, sakrättslig eller gåvoskatterättslig problematik gällande aktieägartillskott. Resultat: Ett villkorat tillskott ger ingen rätt till avdrag vid tillskjutandet. Det ger inte heller upphov till någon inkomstbeskattning för givaren vid återbetalning, då det skatterättsligt ses som återbetalning av en fordran.
4

Kan koffein innan träning förbättra den aeroba prestationen över tid? / Could caffeine prior to training enhance the aerobic performance over time?

Angelin, Mathias, Hallor, Anton January 2017 (has links)
Introduktion : För att prestera väl inom en uthållighetsbaserad idrott krävs en hög aerob förmåga. För att öka den aeroba prestationen krävs träning, vilket har varit känt länge. Att maximera effekten av träningen är av stort intresse hos de allra flesta idrottare. Forskare studerar hela tiden nya tekniker för att försöka optimera ökningar i den aeroba prestationen. Koffein ökar akut tiden till utmattning vid given belastning, men frågan kvarstår om koffein även skulle kunna öka den aeroba prestationen över tid. Syfte : Att undersöka den långvariga effekten vid intag av 5mg/kg kroppsvikt koffein innan högintensiva intervallpass över tid på den aeroba prestationen hos motionslöpare. Metod: En randomiserad mellangrupps-studie med 5mg/kg kroppsvikt koffein och placebo. 16 deltagare (3 kvinnor och 13 män; medelvärde ± SD, 42 ± 8 år, VO2max: 47,6 ± 6,6 ml/kg/min) deltog i studien. Pre- och post-tester gjordes för VO2max och 3km löpning. Intervention bestod av två högintensiva löp-pass per vecka med intag av antingen koffein eller placebo 30–60 minuter innan träning. Borgskalan (6–20) användes som mått på ansträngning under intervaller. För att beräkna skillnader mellan grupper användes oparat t-test mellan grupper samt parat t-test inom grupp. Signifikansnivån sattes till P &lt;0,05. Resultat : Ingen signifikant skillnad i delta(Δ) uppmättes mellan Δkoffein och Δplacebo i någon av mätningarna. Signifikant förbättring i tid på 3km löpning (P &lt;0,05) för båda grupper, signifikant förbättring i VO2max för placebogrupp. Slutsats : Intag av 5mg/kg kroppsvikt koffein 30–60 minuter innan 2 högintensiva intervallpass/vecka har ej ytterligare effekt på den aeroba prestationen jämfört med placebo över en sex veckor lång intervention.
5

Effekt av tillskott av vitamin D på vårt immunförsvar

Alfredji, Kaothar January 2017 (has links)
No description available.
6

Finns det koppling mellan tillskott av BCAA/grenade aminosyror (leucin, isoleucin och valin) och förbättrad fysisk prestation? : En litteraturstudie

Niklas, Håkansson January 2018 (has links)
Bakgrund: BCAA eller grenade aminosyror är ett vanligt förekommande kosttillskott. Tillskott av BCAA antas öka fysisk prestation baserat på forskningsresultat erhållna från djurexperiment och även en del forskning på människor. Resultaten är dock delvis motsägelsefulla. Fysisk prestation går att dela upp i olika former, utefter mätmetoder och tester som skiljer dessa åt. Exempel på olika former av fysisk prestation är aerob prestation, anaerob prestation samt muskelprestation. Syfte: Syftet med studien var att undersöka eventuell koppling mellan tillskott av BCAA och ökad fysisk prestation, inom områdena aerob prestation, anaerob prestation samt muskelprestation. Utöver detta undersöks även huruvida effekt av BCAA påverkas av hur lång tid som supplementering pågår. Metod: Sex studier inkluderades i denna litteraturstudie, vilka undersökt påverkan av tillskott av BCAA på fysisk prestation, i form av antingen aerob prestation, anaerob prestation eller muskelprestation. Resultat: Två studier påvisade positiv effekt på muskelprestation efter långsiktig supplementering, den ena med signifikant koppling till tillskottet. En studie misslyckades med att påvisa positiv effekt på muskelprestation efter kortsiktig supplementering. En studie visade positiv effekt på muskelprestation efter långsiktig supplementering med signifikant koppling till tillskottet. Två studier misslyckades att påvisa positiv effekt på aerob prestation, oavsett längd på supplementeringsperiod. Den ena av de två sistnämnda studierna påvisade positiv effekt på anaerob prestation, utan signifikant koppling till tillskottet. Slutsats: Flera studier påvisade positiv effekt på prestation efter supplementering av BCAA, men olikheter och bristande signifikant koppling mellan BCAA-tillskottet och studerad effekt hos flera av studierna gör det svårt att säkerställa att tillskott av BCAA har effekt. Mer forskning på området behövs. / Background: BCAA or branched amino acids are a commonly used dietary supplement. Supplements of BCAA are assumed to increase physical performance based on research results obtained from animal experiments and some research on humans. The results are, however, partly contradictory. Physical performance can be divided into different types, depending on measurement methods and tests that differentiate them. Examples of different forms of physical performance are aerobic performance, anaerobic performance and muscle performance. Aim: The purpose of the study was to investigate possible correlation between supplements of BCAA and increased physical performance in the areas of aerobic performance, anaerobic performance and muscle performance. In addition, it is also investigated whether the effect of BCAA is affected by the duration of supplementation. Method: Six studies were included in this literature study, which investigated the impact of supplementation of BCAA on physical performance, in terms of either aerobic performance, anaerobic performance or muscle performance. Results: Two studies demonstrated positive effect on muscle performance after long-term supplementation, one with significant correlation with the supplement. One study failed to demonstrate positive effect on muscle performance after short-term supplementation. One study showed a positive effect on muscle performance after long-term supplementation, with significant association with the supplement. Two studies failed to show positive effect on aerobic performance, regardless of the length of the supplementation period. One of the two latter studies demonstrated positive effects on anaerobic performance, without significant correlation with the supplement. Conclusion: Several studies demonstrated a positive effect on performance after supplementation of BCAA, but differences and lack of significant association between BCAA supplementation and the studied effect in several of the studies make it difficult to ensure that supplementation of BCAA has an effect. More research in the field is needed.
7

Effekten av vitamin D2 vs. D3 på 25(OH)D-statusen : En litteraturstudie / The effect of vitamin D2 vs. D3 on 25(OH)D status : A litterature study

Beyer, Sarah January 2018 (has links)
Bakgrund: Vitamin D finns i två olika former, det animaliska D3 (kolekalciferol) och det vegetabiliska D2 (ergokalciferol). Det har rått olika åsikter bland läkarkåren och allmänheten om vilken av de två formerna som är mest potent för att höja 25(OH)D-statusen i blodet, det värde som mäts för att avgöra vitamin D-halten i kroppen. Då vitamin D-brist är vanligt förekommande bland befolkningen i Norden är det viktigt att veta vilken form som har bäst effekt och som därför bör användas för att behandla och förebygga vitamin D-brist. Det har även betydelse för veganer som inte äter det animaliska D3, där rekommendationen kanske behöver ändras. Syfte: Syftet med studien var att ta reda på om det finns någon skillnad i potensen av D2 respektive D3 för att höja 25(OH)D-statusen i blodet och i så fall, att hitta möjliga orsaker till denna skillnad. Metod: Sex relevanta vetenskapliga originalartiklar, som har undersökt effekten av D2 vs. D3 på 25(OH)D-statusen i blodet, hittades i databasen PubMed. Studierna genomfördes mellan 2008 och 2017. Studiedeltagarna var vuxna friska människor. Resultat: Fyra av studierna pekade på att D3 var mer effektivt än D2 för att höja 25(OH)D-statusen. En studie kom fram till att det inte fanns någon skillnad i potensen mellan D2 och D3 och en studie visade att D2 var mer effektivt jämfört med D3 när det gällde daglig behandling med låga doser men att D3 uppvisade bättre effekt vid behandling med höga doser med två eller fyra veckors avstånd. Slutsats: Majoriteten av studierna visade en bättre effekt av D3 än D2 för att höja 25(OH)D-nivåer i blodet. De blandade resultaten samt det begränsade antalet studier och deltagare gör att det inte är möjligt att kunna komma fram till en tydlig slutsats. / Background: Vitamin D comes in two different forms, D3 from animals (cholecalciferol) and D2 from plants (ergocalciferol). There has been different opinions among physicians and the general public about which of the calciferols is more potent to raise 25(OH)D-levels in the blood, which is the value that is measured to determine the vitamin D-status in the body. Since vitamin D deficiency is common among the people of the Nordic countries it is important to know which form has the best effect and should be used to treat and prevent vitamin D deficiency. Furthermore, it is relevant for vegans who do not eat the animalic D3, where recommendations might have to be changed. Aim: The aim of the study was to find out if there were differences in potency of D2 vs. D3 to raise 25(OH)D status in the blood and if so, to find possible explanations for those differences. Methods: Six relevant original articles that examined the effect of D2 vs. D3 on 25(OH)D status in the blood, were found in the database PubMed. The studies where published between the years 2008 and 2017. The participants were healthy adults. Results: Four of the studies suggested that D3 is more effective than D2 in order to raise the 25(OH)D status. One study concluded that there is no difference in the effectiveness of D2 vs D3 and one study showed that D2 is more effective than D3 when it comes to daily treatment but that D3 has a better effect than D2 when treatment happens on a two or four weekly basis with large doses. Conclusion: Most of the articles suggested a better effectiveness of D3 than D2 to raise 25(OH)D levels in the blood. However, besides the mixed results, the number of studies and participants was too small to come to a clear conclusion.
8

BARN OCH ASTMA - FINNS DET EVIDENS FÖR OMEGA-3 BEHANDLING? : EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT / CHILDREN AND ASTHMA - IS THERE ANY EVIDENCE FOR TREATMENT WITH OMEGA 3 FATTY ACIDS? : A SYSTEMATIC REVIEW

Kristensson, Matilda, Henningsson, Angelica January 2022 (has links)
Bakgrund: Astma är en inflammationssjukdom i luftvägarna, och en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn globalt sett. Vanligast är astma hos barn mellan 3 och 15 år, men hälften av alla barn som diagnostiserats med astma som barn har även betydande besvär upp i vuxen ålder. För en del av populationen har inte traditionell läkemedelsbehandling någon effekt, varför alternativa behandlingsmetoder så som omega-3 tillskott bör undersökas. Syfte: Syftet med innevarande litteraturstudie var att kartlägga om det finns evidens för om omega-3 tillskott kan användas i förebyggande eller symtomlindrande syfte hos barn (0–18 år) som löper hög risk för att utveckla astma eller som är diagnostiserade med astma. Metod: Studien utformades som en systematisk litteraturstudie. Litteratursökningar har genomförts i databaserna Pubmed, CINAHL och Medline. Sökningarna bestod av sökblocken astma, barn eller ungdomar och omega-3 tillskott/omega-3 fettsyror. Resultat: Denna studie inkluderar fem RCT-studier med syftet att undersöka om omega-3 tillskott kunde förebygga astma eller minska symtomen av astma hos barn, totalt 939 barn med astma har studerats i de fem studierna. Fyra studier påvisade att omega-3 tillskott till barn med astma inte har någon klinisk relevans medan en studie påvisade att klinisk relevans fanns. Slutsats: Denna systematiska litteraturstudie resulterade i att det inte finns någon evidens för att omega-3 tillskott skulle verka förebyggande eller symtomlindrande för barn med astma. RCT-studierna som inkluderats i denna systematiska litteraturöversikt är mycket heterogena och därför behövs vidare forskning på omega-3 tillskotts kliniska relevans. / Background: Asthma is an inflammatory disease in the airways, and is one of the most common chronic diseases in children globally. Asthma is most common in children between 3 to 15 years of age, but 50 % of children diagnosed with asthma as a child also have significant problems as adults. For some part of the population traditional drug treatment has no effect, indicating that alternative treatment methods, such as omega-3 supplements, should be investigated further. Aim: The aim of the current literature study was to investigate if there is any evidence of whether omega-3 supplements can be used for preventive or symptom-relieving purposes in children (0-18 years of age), who are at high risk of developing asthma or who have been diagnosed with asthma. Methods: The study was designed as a systematic review. Literature searches have been conducted using the Pubmed, CINAHL and Medline databases. The searches consisted of the search blocks asthma, children or adolescents and omega-3 supplements/omega-3 fatty acids. Results: This study includes five RCT studies that was aimed to investigate whether omega-3 supplements could prevent asthma or reduce the symptoms of asthma in children, a total of 939 children with asthma have been studied in the five studies. Four studies showed that omega-3 supplements for children with asthma have no clinical relevance, while one study showed that clinical relevance existed. Conclusion: This systematic review proved that no evidence for omega-3 supplements treatment, for preventive or symptom relieving purposes, in children with asthma exists. The RCT studies included in this systematic review are very heterogeneous and therefore further research on the clinical relevance of omega-3 supplement is needed.
9

GRAVIDA KVINNORS INTAG AV KOSTTILLSKOTT : En kvantitativ studie med fokus på järn och probiotika / PREGNANT WOMEN´S INTAKE OF DIETARY SUPPLEMENT : A quantitative study focusing on iron and probiotics

Lange Bålman, Miriam January 2019 (has links)
Sammanfattning  Bakgrund Vitamin- och mineralbrister hos gravida kvinnor kan leda till missfall och allvarliga störningar i barnets utveckling. Moderns tarmflora överförs med stor sannolikhet till barnet under förlossningen och kan därför innebära ett viktigt steg i utvecklingen av barnets tarmflora. En tänkbar lösning för att säkra ett adekvat intag kan vara konsumtion av kosttillskott och probiotika. I dagsläget finns osäkra uppgifter om hur många gravida kvinnor som intar tillskott.  Syfte Att undersöka hur många gravida kvinnor i Västerbottens län som valde att inta kosttillskott, främst järn och probiotika, samt om det fanns en skillnad mellan olika faktorer och intag.  Metod En kvantitativ tvärsnittsstudie där gravida kvinnor (n=1473) från Northpop-studien i Västerbottens län svarade på ett frågeformulär gällande intag av kosttillskott och faktorer som ålder, utbildning, kostregim etc. De statistiska tester som användes var Chi-2-test, oberoende t-test och Mann Whitney U-test. Materialet analyserades i SPSS. Signifikansnivån sattes till p&lt;0,05.  Resultat Majoriteten av deltagarna svarade att de intog kosttillskott. Faktorer som ökade intaget av kosttillskott hos gravida kvinnor var högre ålder (p=0,030) jämfört med lägre ålder, högre utbildningsnivå (p=0,006) jämfört med lägre utbildningsnivå och vegetarisk/vegansk kost (p=0,021) jämfört med blandkost. Femtiofem procent uppgav att de intog järntillskott. De faktorer som ökade intaget av järntillskott hos gravida kvinnor var vegetarisk/vegansk kost (p=0,001) jämfört med blandkost. Probiotika intogs av 2 procent. Ett högre intag av probiotika sågs hos personer boende i stadsområde (p=0,024) jämfört med övriga boenderegioner samt de som åt vegetarisk/vegansk kost (p=0,001) jämfört med blandkost.  Slutsats Majoriteten av deltagarna intog någon typ av kosttillskott, hälften intog järntillskott och en liten andel intog probiotika. Lågutbildade, yngre, de som äter blandkost och bor utanför stadsområde verkar vara i riskgruppen för att inte inta kosttillskott. / Abstract  Background Vitamin and mineral deficiencies in pregnant women can lead to miscarriage and serious disturbances in children’s development. The intestinal flora of the mother is most likely transmitted to the child during childbirth and may lay the foundation for the child's health. One possible solution to ensure an adequate intake may be the consumption of dietary supplements and probiotics. At present, there is insufficient data on supplement consumption among pregnant women.  Objective The purpose of the study was to examine how many pregnant women in Västerbotten County chose to consume dietary supplements, mainly iron and probiotics, and whether there was a difference between different factors and intake.  Method A quantitative cross-sectional study where pregnant women (n=1473) from the Northpop-study in Västerbotten County responded to a questionnaire regarding consumption of dietary supplements and factors such as age, education, diet etc. The material was analyzed in SPSS with Chi-2-test, independent T-Test and Mann-Whitney U-Test. Using significance level &lt;0.05.  Results The majority of participants, 90 percent, responded that they consumed dietary supplements. The factors that increased the intake of dietary supplements in pregnant women were higher age (p=0.030), higher education (p=0.006) and vegetarian/vegan diet (p=0.021). Iron was reported to be consumed by 804 people, 55 percent. The factors that increased the intake of iron supplement in pregnant women were vegetarian/vegan diet (p=0.001). Probiotics were consumed by 25 people, 2 percent. Living in urban areas (p=0.024) and eating vegetarian/vegan diet (p=0.002) increased consumption of probiotics.  Conclusion The majority of participants chose to consume some type of dietary supplement, half of the participants consumed iron supplements and a small part consumed probiotics. It appears that pregnant women who are low educated, younger, eating an omnivorous diet and living outside urban areas are in the risk zone for not consuming dietary supplements. / Northpop

Page generated in 0.0343 seconds