No description available.

Bakgrund: Vitamin D finns i två olika former, det animaliska D3 (kolekalciferol) och det vegetabiliska D2 (ergokalciferol). Det har rått olika åsikter bland läkarkåren och allmänheten om vilken av de två formerna som är mest potent för att höja 25(OH)D-statusen i blodet, det värde som mäts för att avgöra vitamin D-halten i kroppen. Då vitamin D-brist är vanligt förekommande bland befolkningen i Norden är det viktigt att veta vilken form som har bäst effekt och som därför bör användas för att behandla och förebygga vitamin D-brist. Det har även betydelse för veganer som inte äter det animaliska D3, där rekommendationen kanske behöver ändras. Syfte: Syftet med studien var att ta reda på om det finns någon skillnad i potensen av D2 respektive D3 för att höja 25(OH)D-statusen i blodet och i så fall, att hitta möjliga orsaker till denna skillnad. Metod: Sex relevanta vetenskapliga originalartiklar, som har undersökt effekten av D2 vs. D3 på 25(OH)D-statusen i blodet, hittades i databasen PubMed. Studierna genomfördes mellan 2008 och 2017. Studiedeltagarna var vuxna friska människor. Resultat: Fyra av studierna pekade på att D3 var mer effektivt än D2 för att höja 25(OH)D-statusen. En studie kom fram till att det inte fanns någon skillnad i potensen mellan D2 och D3 och en studie visade att D2 var mer effektivt jämfört med D3 när det gällde daglig behandling med låga doser men att D3 uppvisade bättre effekt vid behandling med höga doser med två eller fyra veckors avstånd. Slutsats: Majoriteten av studierna visade en bättre effekt av D3 än D2 för att höja 25(OH)D-nivåer i blodet. De blandade resultaten samt det begränsade antalet studier och deltagare gör att det inte är möjligt att kunna komma fram till en tydlig slutsats. / Background: Vitamin D comes in two different forms, D3 from animals (cholecalciferol) and D2 from plants (ergocalciferol). There has been different opinions among physicians and the general public about which of the calciferols is more potent to raise 25(OH)D-levels in the blood, which is the value that is measured to determine the vitamin D-status in the body. Since vitamin D deficiency is common among the people of the Nordic countries it is important to know which form has the best effect and should be used to treat and prevent vitamin D deficiency. Furthermore, it is relevant for vegans who do not eat the animalic D3, where recommendations might have to be changed. Aim: The aim of the study was to find out if there were differences in potency of D2 vs. D3 to raise 25(OH)D status in the blood and if so, to find possible explanations for those differences. Methods: Six relevant original articles that examined the effect of D2 vs. D3 on 25(OH)D status in the blood, were found in the database PubMed. The studies where published between the years 2008 and 2017. The participants were healthy adults. Results: Four of the studies suggested that D3 is more effective than D2 in order to raise the 25(OH)D status. One study concluded that there is no difference in the effectiveness of D2 vs D3 and one study showed that D2 is more effective than D3 when it comes to daily treatment but that D3 has a better effect than D2 when treatment happens on a two or four weekly basis with large doses. Conclusion: Most of the articles suggested a better effectiveness of D3 than D2 to raise 25(OH)D levels in the blood. However, besides the mixed results, the number of studies and participants was too small to come to a clear conclusion.

Bakgrund: Det finns läkemedel som ger ökad risk för vitamin D-brist. En kartläggningsstudie av hur patientgrupper med olika riskläkemedel hanteras i Landstinget i Kalmar län har inte gjorts tidigare. En sådan studie är önskvärd, för att få en nulägesanalys och öka medvetenheten bland hälso-och sjukvårdspersonal om hur läkemedel påverkar D-vitaminstatus. Syfte: Syftet var att undersöka omfattningen av ordinerade riskläkemedel hos samtliga patienter, samt hos patientgruppen ≥75år och hur dessa handläggs avseende ordination av supplementering (samtidig behandling med läkemedel innehållande vitamin D3 / kalcium och vitamin D3,), provtagning och analysresultat avseende kalcidiol i serum. Metod: Riskläkemedel för vitamin D-brist identifierades. Inklusionskriterier för studien var patienter med de fördefinierade riskläkemedlen med ordinationer under 2012 och/eller 2013. Populationen som ingick i studien var patienter i Landstinget i Kalmar län. Data hämtades från patientdatasystemet Cambio Cosmic. Utifrån dessa data analyserades förekomst av supplementering, provtagning för S-25(OH)D kalcidiol och analyssvar. Materialet strukturerades efter respektive läkemedel avseende kön och ålder (≥75 år.) Resultat: 9118 individer ordinerades något av riskläkemedelen orlistat, sevelamer, kolestyramin, kolestipol, efavirenz, prednison, prednisolon, fenytoin, fenobarbital eller karbamazepin. 31% av patienterna som ordinerats riskläkemedel var ≥75 år. Totalt behandlades 22% med supplementationspreparat av de som ordinerats riskläkemedel. I åldersgruppen ≥75 år behandlades 43% med supplement. 61% av de supplementerade patienterna var ≥75 år. Totalt provtogs enbart 4,1% avseende kalcidiol av de som ordinerats riskläkemedel. Av dessa hade 37% av de provtagna en bristnivå av S-25(OH)D (≤50 nmol/L) vid första provtillfället. 57% av de som visade brist supplementerades. Endast 8,3% av de som hade en brist följdes upp med ytterligare en eller flera provtagningar. Av patienterna ≥75 år provtogs 4,1% av patienterna i åldersgruppen. Detta innebär att 31% av de som provtogs var ≥75år. 39% led brist. Av de patienter ≥75 år som hade led brist supplementerades 65% av individerna. Konklusion: Det finns förbättringsutrymme för implementering av kunskap kring riskläkemedel i Landstinget i Kalmar län. / Introduction: Some drugs increase the risk for vitamin D deficiency. To date, no survey has been performed in Kalmar County about how patients medicated with risk pharmaceuticals are handled. Such a survey would be desirable in order to increase knowledge among healthcare workers about how substances interfere with vitamin D status. Aim: The aim was to examine the extent to which risk pharmaceuticals are prescribed among all patients and among patients aged ≥75, and to investigate how these patients are treated with respect to supplementation (drugs containing vitamin D3 / Calcuim and vitamin D3), blood sampling and analysis of serum calcidiol levels. Method: Drugs interfering with vitamin D were identified. Inclusion criteria for the survey were patients that had been prescribed the pre-defined risk pharmaceuticals during 2012 and/ or 2013. The surveyed population was residents in Kalmar County. Data were collected from the patient database Cambio Cosmic. From these data analyzes were made about the occurrence of: supplementation, sampling of S-25(OH)D calcidiol and test results. The collected data were arranged by substance, gender and age (elderly aged ≥75). Results: 9118 patients were prescribed at least one of the risk pharmaceuticals; orlistat, sevelamer, cholestyramine, colestipol, efavirenz, prednisol, prednison, phenytoin, phenobarbital or carbamazepine. 31% of these were aged ≥75. Overall, 22% of the patients were prescribed supplements. Out of these, 61% were elderly. Among the patients that had been prescribed risk pharmaceuticals a minority, 4,1% of the patients were sampled for calcidiol. 37% of these had deficiency in S-25(OH)D (≤50 nmol/L). 8.3% of patients with a vitamin D deficiency were sampled more than once. Out of the patients with deficiency 57% were treated with supplements. Out of the elderly patients prescribed risk pharmaceuticals, 4.1% of the patients were tested for calcidiol. This means that 31% of the tested patients were aged ≥75 and 39% of these had a deficiency. Out of the elderly patients with deficiency, 65% were treated with supplements. Conclusion: In Kalmar County, much can be done in order to better implement the existing knowledge about drugs that increase the risk for vitamin D deficiency. / Betydelsen av bra D-vitaminstatus för äldres hälsa – Hur stor är förekomsten av D-vitaminbrist hos äldre i Kalmar län och hur påverkar läkemedel D-vitaminstatus