Bakgrund I Sverige ökade den totala köttkonsumtionen mellan åren 2000-2010 med 20 % per capita. Rekommendationer från Svenska Livsmedelsverket är däremot att minska intaget av charkprodukter och rött kött, samt att öka intaget av grönsaker och baljväxter. Syfte Syftet med denna studie var att inom Umeå kommuns projekt, “En vegetarisk dag i veckan”, utvärdera elevers upplevda delaktighet kring skollunchen samt deras inställning till och efterfrågan av vegetarisk skollunch. Metod I programmet esMakerNX2 utformades en enkät som delades ut via mail, samt i pappersform till elever vid en gymnasieskola i Umeå kommun som deltog via ett bekvämlighetsurval, vårterminen 2014. Insamlat data analyserades i IBM SPSS Statistics 21 med signifikansnivån p<0,05. Resultat Totalt besvarades 122 enkäter varav 68 flickor och 54 pojkar. Studien visade att 51 % (n=62) alltid åt skollunchen då det endast serverades vegetarisk kost. Flickor valde det vegetariska alternativet oftare än pojkar (p<0,001). Nästan hälften av alla respondenter, 48 % (n=28), valde det vegetariska alternativet främst för att det var gott. Resultatet visade även att 14 % (n=17) av respondenterna åt vegetariskt oftare sedan projektet startade och 9 % (n=10) åt vegetariskt mer sällan. Slutsats Det fanns delade meningar bland elever om vegetarisk kost. Nästan hälften av eleverna valde att inte äta skollunchen då det endast serverades vegetarisk kost, därmed sågs en generellt låg efterfrågan av den. Intresset av vegetarisk kost var högre bland flickor än pojkar. Projektet påverkade ett fåtal gymnasieelever att äta vegetarisk kost oftare vilket tyder på att förändra måltidsval är ett stort arbete där mer kunskap och arbete krävs. / Background Meat consumption increased in Sweden between the years 2000-2010 with 20 % per capita. Meanwhile, there are recommendations from the Swedish National Food Agency to reduce intake from charcuteries and red meat, as well as to increase intake of vegetables and pulses. Objective The purpose of this study was to evaluate Umeå municipality’s project: “A vegetarian day once a week”, through assessing upper secondary school pupil’s attitudes to and perceived demand of vegetarian school lunch as well as their participation at mealtimes at a school in Umeå. Method A questionnaire was designed in the program esMakerNX2. The questionnaire was distributed through mail and as a paper-based version in an upper secondary school in the municipality of Umeå, during the spring of 2014. Convenience sampling was used. Data collected were analyzed in IBM SPSS Statistics 21 with a significance level of p<0,05. Results A total of 122 pupils participated, 68 girls and 54 boys. About half of the participants, 51 % (n=62), ate every time when only the vegetarian meal alternative was offered. Girls chose the vegetarian meal alternative more often than boys (p<0,001). Almost half of the pupils, 48 % (n=28), chose the vegetarian meal primarily because of the good taste. Results even showed that 14 % (n=17) ate vegetarian meals more often since the start of the project, whilst 9 % (n=10) ate less often. Conclusion The pupils had different opinions about vegetarian meals in school. Almost half of the pupils chose not to eat when the lunch served was exclusively vegetarian. The interest of vegetarian food was stronger among girls than boys. A few upper secondary school pupils were influenced by the project to eat more vegetarian food, which shows that changing people ́s meal patterns is a big task where more knowledge and work is needed.

SAMMANFATTNING Bakgrund Vegetarisk kost kan förebygga många välfärdssjukdomar och det finns många olika anledningar till att välja vegetarisk kost. Det är intressant att undersöka vilka skäl som är viktiga för den svenska befolkningen. Syfte Att undersöka konsumenternas val kring vegetabiliska livsmedel, om andelen vegetabiliska livsmedel i kosten förändrats de senaste två åren. Vilka de olika anledningarna var beträffande val av vegetabiliska livsmedel samt vilka livsmedel som väljs av konsumenten när de äter vegetariskt. Metod En webbaserad enkät med 13 frågor spreds via www.facebook.se. Inklusionskriterium för deltagande var att respondenten fyllt 16 år. Materialet analyserades genom icke-parametriska test där Mann-Whitney U test och Kruskal-Wallis test användes. Signifikansnivån sattes till p-värdet < 0,05. Resultat Totalt deltog 122 personer. Största andelen representerades av kvinnor (n=95), högutbildade (n=101) och de med en blandkosthållning (n=82). Medianåldern var 24 år (25:e-75:e percentilen: 23–28 år). Majoriteten (80 %) av deltagarna hade blivit mer positiva till vegetariska livsmedel. Största delen av deltagarna (67 %) uppgav ökad konsumtion av vegetabilier och 53 % uppgav att mängden per portion ökat. Anledningar som uppgavs påverka deltagarna att välja vegetariska alternativ var miljö, hälsa, etik och produktutbudet. Grönsaker, rotfrukter, frukt och bär var vegetabiliska livsmedel som deltagarna uppgav inta mest frekvent. Slutsats Studien visar att det finns stora möjligheter till att påverka hur den studerade gruppen väljer. Den positiva inställningen till vegetariskt och förändrad konsumtion tyder på en början av mer medvetenhet gällande mat, hälsa och miljö. Det finns grupper inom den studerade gruppen som inte aktivt väljer vegetabiliskt, men som påverkas av omgivningen. Här finns det möjligheter att göra valet enklare och därmed fortsätta utvecklingen mot mer hållbara matvanor. Fler studier på en mer representativ grupp krävs för säkrare slutsatser.

Titel: Hur kan content marketing bidra till hållbar konsumtion?   Nivå: C-uppsats, examensarbete i ämnet företagsekonomi   Författare: Marcus Lindgren och Rasmus Ramström   Handledare: Akmal Hyder och Zahra Ahmadi   Datum: 2020 - Juni   Syfte: Syftet är att utifrån konsumentens perspektiv undersöka vilken utformning av content marketing som leder till hållbar konsumtion.    Metod: Metoden som används i detta arbete är en kvantitativ studie genomförd med en webbaserad enkätundersökning som spreds via sociala medier. Samt genomfördes en kvalitativ förstudie via telefonintervju. Resultatet analyserades i det statistiska programmet SPSS för att därefter analyseras i en deskriptiv analys, korrelationsanalys och en korstabellsanalys.    Resultat och slutsats: Resultatet visar att konsumenter har en positiv attityd till vegetarisk kost och att information om hälsofördelar med denna typ av kost behöver framkomma mer. Utöver detta finns det en vilja hos konsumenterna att få mer information i butiken och på butikens hemsida.   Examensarbete bidrag: Studien bidrar till ökad förståelse över vilken information konsumenter efterfrågar kring vegetariska produkter. Studien bidrar även till ökad förståelse över hur content marketing uppfattas när det riktas mot hållbar konsumtion.    Förslag till fortsatt forskning: Fortsatt forskning kan genomföra studien med ett större antal respondenter, undersökningen kan även genomföras med fler informationsgrenar och kombinationer av olika informationsgrenar. Det skulle även vara intressant att genomföra en studie utifrån producenternas perspektiv av content marketing och marknadsföring av hållbara produkter.   Nyckelord: Content marketing, hållbar konsumtion, vegetariskt

Abstract Background Children have an open mind to learn what to eat and the preschool has unique opportunities to influence food habits and attitudes in a positive direction, in a fun and natural way that promotes a healthy lifestyle with good eating habits. There are nutritional benefits to a well-planned vegetarian diet that can lead to lifelong positive habits and health effects if you start eating at a young age. Objective The purpose of the study is to investigate the occurrences of vegetarian meals at preschools to see if it differs depending on whether the preschool has cooking kitchen or reception kitchens and where the preschools is geographically located. Method A quantitative study using a web-based survey. The inclusion criterion was that you worked within the preschool. The material was analyzed by percentage comparison and chi-two tests. Significant level was set at p value <0.05. Results A total of 104 people participated. The largest proportion was represented by preschool teachers (n=71), preschool chefs (n=18), principals (n=5) and other staff (n=10). The majority (62 %) of the respondents stated that the preschool had cooking kitchens, 38 % stated they had reception kitchens. Most common was that vegetarian food was served to those who had ordered, but at least once a week, vegetarian meals were served to everyone, but more often at preschools that had cooking kitchens. Conclusion The majority of preschools in the survey served vegetarian food regularly. Geographically, there was no difference, but preschools with cooking kitchens more often offered vegetarian than reception kitchens. We look forward to introducing cooking kitchens at all preschools, but more studies are needed, preferably with only preschool chefs.

Titel: Hur kan content marketing bidra till hållbar konsumtion?   Nivå: C-uppsats, examensarbete i ämnet företagsekonomi   Författare: Marcus Lindgren och Rasmus Ramström   Handledare: Akmal Hyder och Zahra Ahmadi   Datum: 2020 - Juni   Syfte: Syftet är att utifrån konsumentens perspektiv undersöka vilken utformning av content marketing som leder till hållbar konsumtion.    Metod: Metoden som används i detta arbete är en kvantitativ studie genomförd med en webbaserad enkätundersökning som spreds via sociala medier. Samt genomfördes en kvalitativ förstudie via telefonintervju. Resultatet analyserades i det statistiska programmet SPSS för att därefter analyseras i en deskriptiv analys, korrelationsanalys och en korstabellsanalys.    Resultat och slutsats: Resultatet visar att konsumenter har en positiv attityd till vegetarisk kost och att information om hälsofördelar med denna typ av kost behöver framkomma mer. Utöver detta finns det en vilja hos konsumenterna att få mer information i butiken och på butikens hemsida.    Examensarbete bidrag: Studien bidrar till ökad förståelse över vilken information konsumenter efterfrågar kring vegetariska produkter. Studien bidrar även till ökad förståelse över hur content marketing uppfattas när det riktas mot hållbar konsumtion.    Förslag till fortsatt forskning: Fortsatt forskning kan genomföra studien med ett större antal respondenter, undersökningen kan även genomföras med fler informationsgrenar och kombinationer av olika informationsgrenar. Det skulle även vara intressant att genomföra en studie utifrån producenternas perspektiv av content marketing och marknadsföring av hållbara produkter.   Nyckelord: Content marketing, hållbar konsumtion, vegetariskt

SAMMANFATTNING  Bakgrund Intresset och efterfrågan på vegetariska produkter ökar i den svenska dagligvaruhandeln, trots det anger endast 3% av befolkningen att det har en vegetarisk kosthållning. Kosthållningen har visat ge fördelar både för hälsan och klimat vid jämförelse med en animalisk kosthållning. Tidigare forskning visar att blandkostare upplever sociala, närings- och smakmässiga barriärer gentemot en vegetarisk kosthållning.  Syfte Syftet med studie är att öka förståelsen för vilka attityder och uppfattningar som förekommer hos blandkostare, i förhållande till en lakto-ovo vegetarisk kosthållning  Metod Studien utgick från en kvalitativ forskningsmetod där 6 individer intervjuades med hjälp av en semistrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant för att sedan analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.  Resultat Informanternas val av kost och måltider styrdes dels av yttre och inre faktorer som social omgivning, media och bekvämlighet. Dels av etiska och estetiska aspekter som medvetenhet för djur och klimat och betydelsen av doft- och smakupplevelser. Detta låg till grund för informanternas uppfattningar om den lakto-ovo-vegetariska kosten. Kosten uppfattades vara fördelaktig ur ett ekonomiskt och näringsmässigt perspektiv och flera informanter valde att inkludera lakto-ovo-vegetariska måltider i sin kost. Dock uttryckte informanterna en kunskapsbrist och ovilja, vilket uppfattades som hinder till att konsumera kosten i en större utsträckning. Slutats De attityder och uppfattningar som förekommer gentemot en lakto-ovo-vegetarisk kost påverkas till stora delar av matrelaterade erfarenheter från uppväxten, normer samt individens intresse för djur- och klimatfrågor. Det finns behov av vidare forskning för att se om ökad kunskap resulterar i beteendeförändring och hur normer och sociala strukturer påverkar individers kostval.

Inledning – Enligt skollagen ska skollunch som serveras vara näringsriktig. En undersökning som gjorts visade att 60 % av skolluncherna inte lever upp till denna lag. Hur den vegetariska skollunchen förhåller sig till denna lag och NNR 2012 har därför undersökts, samt hur elever och köksansvariges attityd till den vegetariska skollunchen ser ut. Syfte – Syftet är att undersöka om vegetariska skollunchers energi- och näringsinnehåll lever upp till NNR 2012 i en kommun i södra Sverige. Ett andra syfte är att undersöka hur attityderna till den vegetariska skollunchen är bland elever och hos en köksansvarig på en skola i södra Sverige. Material och metod – För att besvara syftet har en kvantitativ- och en kvalitativ metod använts. Vegetariska skolluncher (N=20) har energi- och näringsvärdesberäknats med hjälp av Dietist Net, därefter har ett medelvärde av energi- och näringsvärdena från samtliga luncher jämförts med NNR 2012. En standardavvikelse har också beräknats. Skolelever från årskurs 9 samt skolans köksansvarige har intervjuats. Intervjuerna har följt en semi-strukturerad karaktär där ljudet från intervjuerna spelats in, därefter har materialet transkriberats ordagrant och analyserats. Resultat – De vegetariska skolluncherna har en fördelning av energigivande näringsämnen som följer NNR 2012, däremot finns brister av enskilda vitaminer och mineraler samt brister avseende energiintaget. De vitaminer och mineraler som undersökts är protein, vitamin B12, vitamin D, järn, kalcium och selen. Utifrån de intervjuer som gjorts kan ett negativt attitydmönster kring den vegetariska skollunchen urskiljas bland pojkar och köksansvarige. Flickornas attityd upplevdes som mer positiv. Slutsats – Den berörda kommunens vegetariska skollunchers fördelning av energigivande näringsämnen i (E%) följer NNR 2012. Däremot finns brister avseende vitamin- och mineralintaget, samt brister avseende energiintaget. Utifrån den kvalitativa undersökningen kan ingen slutsats dras då undersökningen begränsats. Dock tyder vårt material på att eleverna från den undersökta skolan har en attityd till de vegetariska skolluncherna som skiljer sig åt mellan flickor och pojkar; pojkar är mer negativa. Skolans köksansvarige uppfattades också ha en negativ attityd till den vegetariska skollunchen. Då undersökningen begränsats till ett litet material är resultatet inte generaliserbart men väl hypotesgenererande för fortsatt forskning. / Introduction – According to the school law, the school lunches must be nutritious. However, survey carried out shows that 60 % of school lunches do not follow this law. Hence, it is important to study how the vegetarian school lunch relates to this law and NNR 2012, also the attitude among students and kitchen manager towards the vegetarian school meal. Aims – The aim is to investigate whether a municipality in southern Sweden vegetarian school lunches energy and nutrient lives up to NNR 2012. A second objective is to examine how attitudes to the vegetarian school lunch looks among students and in one kitchen manager of a school in southern Sweden. Materials and Methods – A quantitative and a qualitative method have been chosen. The energy and nutrient content of the school lunches were calculated using Dietist Net and then a means of nutritional values from the calculation from all lunches has been compared with NNR 2012. Students from year 9 and the kitchen manager were interviewed; the interviews were semi-structured. The audio from the interviews was recorded and then the material has been transcribed and analyzed. Results – The vegetarian lunches have a good composite distribution of energy from the macronutrients, flaws with regard to the individual vitamins and minerals. The vitamins and minerals that have been investigated are protein, vitamin B12, vitamin D, iron, calcium and selenium. Based on the interviews conducted, it is noted that the attitude to the vegetarian school lunches is negative among the boys who were interviewed, even the kitchen manager had a negative attitude towards the vegetarian school lunch. The girls attitude was perceived as positive. Conclusion – The vegetarian meals served in this school in a municipality in southern Sweden fulfills the requirements of NNR 2012 concerning the distribution of energizing nutrients (E%). There are deficiencies concerning vitamin and mineral intake, as well as deficiencies in energy intake. Based on the qualitative survey no conclusion can be drawn on which the investigation is limited. Our material indicates that the students from the examined school have an attitude to the vegetarian school lunches that differ between boys and girls; boys are more negative. The kitchen manager was also perceived to have a negative attitude to the vegetarian school lunch. The survey is limited which does not make the result generalizable but generate hypotheses for further research.

Bakgrund Maten som konsumeras i världen är en kraftigt bidragande faktor till klimatförändringarna. Kost baserad på mer frukt, grönsaker och mindre rött kött skulle  gynna både miljö och hälsa. Studier visar att barn och ungdomar äter mer kött och charkprodukter än vad som rekommenderas, samtidig äter knappt hälften av ungdomarna den rekommenderade mängden frukt och grönt. Syfte Studiens syfte var att kartlägga niondeklassares inställning till kött och vegetarisk kost samt vilka påverkansfaktorer som låg bakom deras val av livsmedel. Metod Undersökning gjordes med en kvantitativ enkät gjord i Google Forms. Enkäten gick digitalt ut till elever i årskurs 9 på två olika skolor i mellersta Sverige under vårterminen 2021. Data analyserades i Excel och signifikanstest gjordes genom Chi-2 med signifikansnivå p<0,05. Jämförelser gjordes utifrån kön samt respondenternas och deras föräldrars födelseland. Resultat I studien deltog 150 elever. Studien visade att de mest avgörande aspekterna rörande valet av mat var smaken på maten och påverkan från föräldrar. Vegetariska måltider var mer vanligt förekommande i de familjer där minst en förälder var född utanför Europa. Att välja vegetarisk mat av miljöskäl var inte särskilt viktigt. Närmare hälften av respondenterna hade en positiv inställning till att byta ut kött mot vegetariska proteinalternativ. Slutsats Studien visade att smaken var av betydelse vid matvalet samt ett hinder för eleverna att äta vegetariska proteinalternativ. Eleverna måste få en mer positiv smakupplevelse av vegetarisk mat. HK-lärare har en viktig roll att låta eleverna utforska detta område. En mer vegetarisk kost skulle främja elevernas hälsa samt bidra till en hållbar utveckling. / Background The food consumed worldwide is an important contributing factor to climate deterioration. A more plant-based diet and less meat, would benefit both environment and health. Studies show that children and adolescents eat more meat and charcuterie products than recommended, and at the same time barely half of the adolescents eat the recommended amount of fruit and vegetables.  Objective The purpose of the study was to map year 9 students’ attitudes towards meat and vegetarian diets, as well as the influencing factors behind their choice of food.  Method Data was collected via a quantitative survey, created in Google Forms. The survey, sent digitally during the spring term of 2021, to students at two different schools in central Sweden. Data was analysed in Excel and significance test performed through Chi-2, with a significance level of p<0.05. Comparisons were made based on gender, also upon respondents and their parents’ country of birth.  Results 150 students participated in the study. The study showed that the most crucial aspects regarding the choice of food, were the taste of the food, and the influence of parents. Vegetarian meals were more common in those families where at least one parent was born outside Europe. Choosing vegetarian food for environmental reasons was not especially important. Almost half of the respondents displayed a positive attitude in regards to opting for a plant-based protein alternative instead of meat. Conclusion The study showed that taste was of importance in regards to choice of food, and at the same time, an obstacle for students to eat vegetarian protein alternatives. The students need a more positive taste experience of vegetarian food. Home and Consumer Studies teachers, play an important role in allowing students to explore this area. A diet containing more plant-based food would benefit the student’s health, and additionally contribute towards sustainable development.

Detta projekt startade i en C-uppsats där förpackningar för vegetariskt och vegansk mat undersöktes för att ta reda på hur dessa kommunicerade till konsumenten. Det upptäckte då en oklarhet i vissa delar av kommunikationen och jag bestämde mig för att lösa problemet. Lösningen blev snabbmatsrestaurangen Tak’o. I restaurangen kan man köpa svenskproducerad tako som antingen är vegetariskt eller vegansk. Både C-uppsatsen och lösningen på problemet kopplas även till det globala målet nummer 13, bekämpa klimatförändringarna, där hela projektet ska bidra till en minskad köttkonsumtion.

Att minska köttkonsumtionen är ett steg att dämpa klimatförändringarna. För att gå över till en mer växtbaserad kost behövs mer kunskap om vegetarisk matlagning. Kunskapen om matlagning har dock minskat över tid, en orsak till detta anses vara tidsbristen som finns i samhället. För att spara tid har många svenskar börjat använda matkassetjänster från olika företag där färdigplanerade måltider med recept levereras till dörren en gång i veckan. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns någon självupplevd kunskapsutveckling hos kunder som använder sig av matkassetjänsterna Icas Vego- och Inspirationskasse 4-dagars. Även att undersöka till vilken grad kundernas attityd till vegetarisk mat har förändrats genom att mäta känslan av gott, enkelt och roligt. En kvantitativ enkät skickades ut med hjälp av ICA AB. Enkäten innehöll frågor med likertskala om kundens självskattade kunskap innan Matkassen, om de hade någon kunskapsutveckling samt attityd gällande hur roligt, enkelt och gott vegetarisk mat och matlagning var innan och efter de hade använt Matkassen. 231 respondenter svarade på enkäten, resultatet visade att det fanns en kunskapsutveckling som är statistiskt signifikant. Resultatet visade också med statistisk signifikans att vegetarisk mat blev roligare, enklare och godare. Det fanns också en positiv korrelation mellan att äta vegetarisk mat hemma och att äta detta på restaurang. Vilken kost respondenterna hade påverkade deras frekvens av att välja vegetarisk mat på restaurang. Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad i hur länge respondenterna hade använt Matkassen och deras självskattade kunskapsutveckling. Det fanns också skillnader mellan de undersökta kassarna i hur kunskapsutvecklingen hade skett. Vi förkastade nollhypoteserna i båda fallen. Det kan finnas många anledningar till att vi såg detta resultat, allt från att det är recepten i Matkassen som påverkat denna förändring, till att det är utomstående faktorer som frigörandet av tid från en annars stressig vardag.