Bakgrund Alltfler människor väljer att inta fler av sina måltider på restauranger. Anledningar såsom tidsbrist och socialt umgänge anges ofta. Man har även vissa gånger kunnat se ett samband mellan restaurangvanor och frukt- och grönsaksintag. Syfte Syftet med studien var att undersöka restaurangvanor hos vuxna i Sverige och relatera dessa till ålder, kön, socioekonomiska faktorer och matvanor. Metod Studien genomfördes med hjälp av en enkät som spreds via Internet. Enkäten var uppbyggd av nio sakfrågor och variablerna som nämndes ovan efterfrågades. Datan analyserades med Fisher’s exact test i SPSS 20.0 med en signifikansnivå på p<0,05. Resultat 116 personer besvarade enkäten varav 86 kvinnor och 30 män. Det fanns ett samband mellan kön och besöksfrekvens samt kön och vid vilka tillfällen och av vilka anledningar restauranger besöktes. Ålder uppvisade ett samband mellan besöksfrekvensen och tillfällen besöken gjordes. Andra variabler som korrelerade med tillfällen då besöken gjordes var inkomstnivå och sysselsättning. Anledningar till besöken korrelerade med, utöver kön, inkomstnivå samt bostadsortens- och hushållets storlek. Slutsats Resultaten visade att variablerna kön, ålder, inkomstnivå, sysselsättning och bostadsortens- och hushållets storlek korrelerar med en persons restaurangvanor. Kön var den enda variabel som korrelerade med samtliga undersökta delar av en persons restaurangvanor. Däremot fanns inget samband mellan restaurangvanor och matvanor. / Background More and more people chose to eat more of their meals at restaurants. Reasons such as lack of time and sociable aspects have often been given. Some studies have also shown a correlation between restaurant habits and a person’s consumption of fruit and vegetables. Method A questionnaire was spread through the Internet to gather information. The questionnaire contained nine factual questions and also questions regarding the variables mentioned above. The data was analyzed with Fisher’s exact test in SPSS 20.0 with a level of significance set at p=<0,05. Objective The objective of this study was to study the restaurant habits within adults in Sweden to see if correlations could be found within gender, age, size of home district, socioeconomic variables and dietary habits. Results 116 people, 86 women and 30 men, answered the questionnaire. There was a correlation between gender and frequency of restaurant visits as well as gender and on what occasions and for what reasons they were visited. Age showed a correlation with frequency of visits and on what occasions they were visited. Other variables correlation with the occasions restaurant were visited were level if income and occupation. Reasons for visiting restaurants correlated with, apart from gender, level of income and size of home district and household size. Conclusion The results showed how the variables gender, age, level of income, occupation, household size and size of home district correlated with restaurant habits. Gender was the only variable correlating with all the researched parts of a person’s restaurant habits. However, no correlation was found between restaurant habits and dietary habits.

Ett av de viktigaste folkhälsomålen som finns i både Sverige och i världen är våra försämrade matvanor. Under de senaste decennierna har övervikt och fetma ökat konstant. Insatser för att förbättra situationen har ofta grundats i kunskapsökning. Men man har mer och mer kommit underfund med att miljön vi vistas i har större påverkan på våra matvanor än vad vi tidigare trott. Syftet med studien var att undersöka om miljöer underlättar eller försvårar för människan att välja ett mer hälsosamt livsmedel. Observationer gjordes på ett antal cafeterior för att bland annat undersöka vad som såldes och köptes, om besökarna påverkades på något sätt i sina val av livsmedel och om miljön hade någon inverkan. Resultatet av studien visade att valmöjlighet, livsmedelsutbud, personal, miljö samt ekonomisk styrning var viktiga faktorer för att människor skulle göra hälsosamma livsmedelsval. I ett eventuellt förändringsarbetet för caféerna var det därför viktigt att ha ett billigt, brett och mättande utbud, innehållande både hälsosamma och ohälsosamma livsmedel. Sortimenten i caféerna bör visas upp på ett positivt sätt som inbjuder till köp, samt att man gör de mer hälsosamma livsmedlen mer lättillgängliga. Dessutom hade det betydelse om personalen var väl tillmötesgående och uppmuntrade till hälsosamma livsmedelsval. Det kom bland annat fram att caféer där ungdomar vistades, hade ett mer ohälsosamt livsmedelsutbud än övriga observerade caféer. Observationsstudien visade även att caféer på arbetsplatser överlag hade ett bättre livsmedelsutbud och där konsumerades heller inte ohälsosamma livsmedel i samma utsträckning som på övriga caféer.

Bakgrund Vid vegankost är det viktigt att vara uppmärksam på att man får i sig alla näringsämnen som kroppen behöver. Extra uppmärksam behöver man vara på till exempel vitamin B12, vitamin D, omega-3-fettsyror, järn, kalcium, jod och selen. Få studier belyser livsmedelsval och intagsfrekvenser av livsmedel vid vegankost. Syfte Att undersöka livsmedelsval och intagsfrekvenser av livsmedel samt kosttillskott hos vuxna personer i Sverige som lever på vegankost. Metod Livsmedelsval och intagsfrekvenser hos målgruppen undersöktes med hjälp av en webbenkät. Webbenkäten publicerades på webbsidan Facebook. Studiens inklusionskriterier var att informanterna åt vegankost, var ≥18 år och bodde i Sverige. Frekvenstabeller, korstabeller och Chi2-test användes vid analys av data. Resultat Det var 335 informanter som besvarade enkäten. Flest informanter valde främst ekologiska livsmedel (n=266). Det var 91 procent som åt baljväxter några gånger i veckan eller oftare. Av deltagarna åt 45 procent D-vitamintillskott några gånger i veckan eller oftare. De som var ≥30 år valde i högre utsträckning omega-3-tillskott jämfört med yngre personer (p<0,001). Högskole- och universitetsutbildade valde i högre utsträckning omega-3-tillskott (p=0,034) och fullkornsprodukter (p=0,035) än de utan högskoleutbildning. De som hade ätit vegankost >3 år åt omega-3-tillskott i högre utsträckning än de som ätit vegankost ≤3 år (p=0,002). Slutsats Denna studie visar att många av informanterna hade hög intagsfrekvens av näringsrika livsmedel, men vissa hade låg intagsfrekvens av dessa livsmedel. En ålder över 30 år, högskoleutbildning samt om man ätit vegankost tre år eller längre påverkade livsmedelsval och frekvenser på ett positivt sätt. Många informanter valde att ta tillskott av algolja. Det är viktigt att nå ut med tydliga kostråd till personer som äter vegankost. / Background On a vegan diet it is important to make sure that one receives the nutrients that the body needs; for example vitamin B12, vitamin D, omega-3 fatty acids, iron, calcium, iodine and selenium. Few studies are made on food choices and food intake frequencies among people on a vegan diet. Objective To investigate food choices and intake frequencies of food and nutritional supplements among adults on a vegan diet in Sweden. Methods The objective was investigated by using a web based questionnaire. The web based questionnaire was published on the website Facebook. The criteria for inclusion were to be on a vegan diet, ≥18 years old and live in Sweden. Frequency tables, cross tables and Chi square test were used when analyzing data. Results The questionnaire was answered by 335 informants. Most of the informants chose organic foodstuffs. Pulses were eaten by 91 percent a few times a week or more often. Out of the participants 45 percent took vitamin D supplements a few times a week or more often. People who were ≥30 years were more likely to take omega-3 supplements compared to younger people (p<0.001). University-educated people took omega-3 supplements (p=0.034) and ate whole grain products (p=0.035) more frequently than the ones without university education. Informants who had lived on a vegan diet >3 years took omega-3 supplements more often than the ones who had lived on a vegan diet ≤3 years (p=0.002). Conclusion Many of the informants had a high intake frequency of nutritious foodstuffs, but some had a low intake frequency. An age >30 years, university education and being on a vegan diet for ≥3 years positively affected intake. Many informants took supplements of algae oil. It is important to make sure that proper dietary advice is given to people on a vegan diet.

Bakgrund Matpriser har gett upphov till en större oro särskilt bland ekonomiskt utsattapersoner. Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker har blivit 20,95% dyrare frånfebruari 2022 till februari 2023. Matpriserna påverkar vad konsumenterna köper, och pålång sikt kan dessa ändrade matvanor leda till negativa effekter på vår folkhälsa. Syfte Studiens syfte var att undersöka om stigande matpriser påverkar kostval ochkostvanor hos norrländska konsumenter, och i så fall på vilket sätt. Metod För att kunna besvara studiens syfte användes en kvantitativ metod genom enwebbaserad enkät. Respondenterna rekryterades genom sociala medier som Facebook ochInstagram. Insamlat data analyserades med hjälp av SPSS Statistics. Det som analyseradesvar skillnader i konsumtion mellan olika åldersgrupper och skillnader i konsumtion mellanfolk i storstad respektive mindre samhälle. För att uppfylla studiens syfte har deskriptivstatistik samt tolkande statistik i form av Chi2-test använts. Resultat Totalt deltog 96 deltagare. Av dessa var 74 kvinnor och 21 män, 1 personuppgav ”annat”. Medianålder för deltagarna var 28 år medan medelålder var 37 år. 79(82,3%) bodde i ett samhälle med fler än 10 000 invånare och 17 (17,7%) bodde i ettsamhälle med mindre än 10 000 invånare. Bland de två åldersgrupperna (18–35 och >35)åt de yngre mindre ekologiska produkter. De yngre åt även mer produkter på extrapris ochlågprismärken kontra den äldre åldersgruppen. Bland de livsmedel som minskats frånkosten låg frukt och grönsaker och fisk och skaldjur högst. Slutsats Den största förändringen som uppstått på grund av högre matpriser var skillnaderi konsumtion av ekologiskt, lokalproducerat, produkter på extrapris, svenska livsmedeloch lågprismärken samt att livsmedelskategorier såsom frukt och grönsaker och fiskminskats i konsumtion. Detta kan på sikt leda till att folkhälsan försämras då exempelvisfrukt och grönsaker minskats i stor utsträckning, som är en produktkategori som harväldiga hälsofördelar.

Bakgrund: Menstruell hälsa är en viktig del för flickor, kvinnors och livmoderbärares livskvalitet och något som bör vara en del i arbetet för jämställdhet. Livsmedelsval och kostinterventioner har visat sig ha påverkan på menscykelns uttryck och individers upplevelse av premenstruella symtom.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns associationer mellan olika typer av livsmedelsval samt andra livsstilsfaktorer och graden av upplevda premenstruella symtom. Metod: Kvantitativ webenkät. Enkätsvar insamlades från menstruerande personer mellan 15–40 år genom rekrytering via inlägg i Facebookgrupper och planscher på Umeå universitetscampus under den 13–21 september 2023. Sammanlagt analyserades 105 enkätsvar. Grad av symtom för symtomgrupper och dysmenorré analyserades mot intagsgrupper av livsmedel (”inget”, ”lågt” och ”högt”) för att undersöka om skillnader fanns. De statistiska metoder som användes var Kruskal-Wallis test och Wilcoxon rangsummetest för att se mellan vilka grupper skillnad fanns. Resultat: Grupper med högt intag av ”Energidricka”, ”Vego-mejerier”, ”Vego-kött”, ”Söta snacks”, ”Kaffe” och ”Mejerier” hade högre grad av symtom i en eller flera av symtomgrupperna. Individer med högre intag av ”Fet fisk” och ”Vitt kött” hade lägre grad av dysmenorré. Slutsats: Resultatet av denna studie indikerar att livsmedelsval och människors upplevelser av deras menscykler och symtom berörs av varandra. Dock kan inte dessa resultat tolkas som att vissa livsmedelsval orsakar högre eller lägre symtomgrad. Resultaten från denna studie är i linje med vissa tidigare studier samt ger ytterligare bekräftelse att fler observationsstudier och interventionsstudier behövs för att komma fram till potentialen som livsmedelsval och kosthållning kan ha på flickor, kvinnor och livmoderbärares upplevda symtom vilket i sin tur kan påverka deras livskvalitet. Hur och i vilken utsträckning kostförändringar skulle kunna användas som behandlingsalternativ för premenstruella symtom är till stor del outforskat och en möjlighet för dietister att utöka sitt arbetsområde. / Background: Menstrual health is a crucial aspect of the quality of life for girls, women and individuals with a uterus and should be a part of the work for gender equality. Food choices and dietary interventions have been shown to influence the expression of the menstrual cycle and individuals’ experience of premenstrual symptoms. Objective: The aim of this study is to investigate potential associations between different types of food choices and other lifestyle factors with the degree of perceived premenstrual symptoms. Method: A quantitative online survey was conducted. Survey responses were collected from menstruating individuals aged 15 to 40 years through recruitment via posts in Facebook groups and posters placed on the Umeå University campus between September 13 and September 21, 2023. In total, 105 survey responses were analyzed. The severity of symptoms in different symptom groups and dysmenorrhea were analyzed in relation to categories of food intake (“none”, “low”, and “high”) to explore differences and potential correlations. The analytical techniques utilized included the Kruskal-Wallis test and the Wilcoxon rank-sum test. Results: Higher consumption of “Energy drinks”, “Plant-based dairy”, “Plant-based meat”, “Sweet snacks”, “Coffee”, and “Dairy” was associated with a higher degree of symptoms in one or more symptom groups. Individuals with higher consumption of “Fatty fish” and “White meat” experienced a lower degree of dysmenorrhea.Conclusion: The results of this study suggest a strong interconnection between food choicesand individuals’ experiences of their menstrual cycles and symptoms. However, it is important to emphasize that these findings do not imply causation between food choices and symptom severity. This study’s findings are consistent with some prior research and provide additional support for the necessity of further observational and intervention studies to uncover the potential impact of food choices and nutrition on the perceived symptoms of girls, women, and individuals with a uterus, which in turn can influence their overall quality of life. How and to what extent to which dietary modifications could be employed as a treatment option for premenstrual symptoms remains largely unexplored, presenting an opportunity for dietitians to expand their professional scope of practice.

Bakgrund Dåliga matvanor är en viktig bakomliggande orsak till sjukdomsbördan i Sverige och undersökningar har visat att arbetsplatsen är en bra plattform att förbättra matvanorna för att främja hälsan hos befolkningen. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur matvanorna ser ut bland de anställda samt hur matsituationen är på olika arbetsplatser inom Västerbottens läns landsting. Metod En enkätstudie genomfördes vid Västerbottens läns landsting där 79 arbetsplatser tillfrågades att delta. Efter bortfall ingick totalt 207 deltagare från 18 olika arbetsplatser i studien. Data bearbetades och analyserades i SPSS 20.0 med chi-2 test och multiple response set, signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat Trettiofem procent hade behov av förbättring av sina matvanor medan tre procent hade bra matvanor. Hög ålder hade samband med bättre matvanor. Det var 30 % som inte åt frukt dagligen, samband sågs med kön och ålder. Det var 32 % som inte åt grönsaker dagligen, samband sågs med kön. Majoriteten (54 %) åt fisk/skaldjur mindre än två gånger per vecka, yrke var associerat med intaget. Det var 40 % som inte använde flytande margarin/matolja i matlagningen, valet var relaterat till hushållsinkomst och ålder. Hälften (49 %) åt korv minst en gång per vecka, samband sågs med kön, ålder och boendesituation. Majoriteten (60 %) åt mellanmål dagligen och samband fanns med kön, yrke, arbetsplats, utbildning, fruktintag och grönsaksintag. Utbudet av mat såg olika ut på arbetsplatserna och upplevelsen av matsituationen var både positivt och negativt. Förbättringar som föreslogs var bättre lunchrum och utbud av mat. Slutsats Resultatet visade att fler satsningar på matvanor behövs för att intaget av frukt, grönsaker och fisk/skaldjur ska höjas och att valet av fettkälla i matlagningen och på smörgåsen ska bli bättre. På arbetsplatsen behövs fler interventioner inriktat på kost för att förbättra hälsan hos befolkningen. / Background Unhealthy eating habits are a contributing factor for poor health in Sweden. Food intervention programs at the workplace can improve employee’s health. Objective The aim of this study is to investigate the eating habits and the food situation among employees at different workplaces in Västerbottens läns landsting. Method Seventy-nine workplaces in Västerbottens läns landsting were asked to participate. After loss there were 207 participants from 18 different workplaces in the study. The data was processed and analyzed in SPSS 20.0 using chi-2-test and multiple response set, the level of significance was set to p<0,05. Results Thirty-five percent had needs for improvements of their eating habits while three percent had good eating habits, relation was seen with age. There were 30 % who didn’t eat fruit daily, connection with gender and age. There were 32 % who didn’t eat vegetables daily, connection with gender. The majority (54 %) ate fish/shellfish less than twice a week, association with occupation. There were 40 % who didn’t use liquid margarine for cooking, relation with income and age. Half (49 %) ate sausage at least once a week, relation with gender, age and accommodation. The majority (60 %) ate a snack daily, connection with gender, occupation, workplace, education, fruit- and vegetable intake. Offering of food at workplace varied between different workplaces and the experience of eating at work was both positive and negative. Improvements suggested were better canteen and better range of food served. Conclusion The result suggested that efforts need to be taken to improve healthy eating habits. Increase the intake of fruit, vegetables and fish/shellfish and the choice of fat in cooking/on bread need to improve. Food interventions at worksite can become an important channel to reach out with our message and improving the public health.

Bakgrund Ett skiftarbete där nattarbete ingår innebär en ökad risk för ohälsa. Ett förändrat mönster för matintag, minskad fysisk aktivitet och sömn samt påverkad ämnesomsättning kan vara bidragande orsaker till detta. Rätt struktur på måltider i samband med nattpass kan bidra till att motverka skiftarbetets negativa effekter på hälsan. Syfte Studiens syfte var att utforska skiftarbetares tankar och attityder kring deras kostval i samband med nattpass. Metod Nio personer med 6 månader-23 års erfarenhet av skiftarbete som inkluderade nattpass rekryterades från ett företag. Enskilda intervjuer utfördes med hjälp av en halvstrukturerad frågeguide. Samtalen pågick mellan 35-60 minuter och spelades in på diktafon. Materialet transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Skiftarbetarna valde livsmedel som främjade hälsa och välbefinnande samt optimerade god sömn och minskade den trötthet som uppstod i samband med nattpass. Andra orsaker som influerade matvalen var den biologiska klockans påverkan på kroppen, de egna erfarenheterna och kunskaperna gällande matval, matutbudet på arbetsplatsen samt den styrda regelbundenheten som de reglerade rasterna innebar. Slutsats Studien tyder på att det är viktigt med kunskap kring kost i samband med skiftarbete och motiverar att fler företag skulle kunna dra fördel av att utbilda sina anställda inom detta område. Det är värdefullt att reglera rasterna efter rekommendationerna för matintag på natten och den sista rasten kan med fördel förläggas efter klockan 04 för att minska hungern på morgonen samt undvika matintag under de timmar kroppen har sämst förutsättning att ta hand om näringsämnen. Resultatet tyder även på att dagens generella rekommendationer för matintag i samband med nattarbete verkar fungera bra. / Background A Shift work where night shift is included increases the risk for health consequences. Changed patterns for food intake, decreased physical activity, sleep and an affected metabolism may contribute to this. A good structure of meals in relation to night shifts may help to counteract adverse health effects of shift work. Objective The aim of the study was to explore the thoughts and attitudes of night shift workers regarding their food choices. Method Nine persons with 6 months-23 years’ experience of shift work that also included night shifts were recruited from a company. Individual interviews were conducted using a semi-structured interview guide. The interviews lasted between 35-60 minutes and were recorded with a dictaphone. The material was transcribed verbatim and analyzed by qualitative content analysis. Result The shift workers chose foods that promoted health and wellness as well as optimized sleep and reduced fatigue that occurred in connection with night shifts. Other factors that influenced food selection were the biological clock’s effect on the body, their own experiences and knowledge regarding food choices, the food supply at the workplace and the controlled regularity of food intake given by the regulated breaks. Conclusion This study shows the importance of knowledge about diet in connection with shift work and motivates that more companies could benefit from investing in educate their staff in this area. It is valuable to regulate the breaks to correspond to the recommendations for nocturnal food intake. The final break of the night may be placed after 04 am to reduce hunger in the morning and avoid eating during the hours the body is least provided to take care of nutrients. The results also suggest that current general recommendations regarding food intake in connection with night work seem to work well.

SAMMANFATTNING Bakgrund Vegetarisk kost kan förebygga många välfärdssjukdomar och det finns många olika anledningar till att välja vegetarisk kost. Det är intressant att undersöka vilka skäl som är viktiga för den svenska befolkningen. Syfte Att undersöka konsumenternas val kring vegetabiliska livsmedel, om andelen vegetabiliska livsmedel i kosten förändrats de senaste två åren. Vilka de olika anledningarna var beträffande val av vegetabiliska livsmedel samt vilka livsmedel som väljs av konsumenten när de äter vegetariskt. Metod En webbaserad enkät med 13 frågor spreds via www.facebook.se. Inklusionskriterium för deltagande var att respondenten fyllt 16 år. Materialet analyserades genom icke-parametriska test där Mann-Whitney U test och Kruskal-Wallis test användes. Signifikansnivån sattes till p-värdet < 0,05. Resultat Totalt deltog 122 personer. Största andelen representerades av kvinnor (n=95), högutbildade (n=101) och de med en blandkosthållning (n=82). Medianåldern var 24 år (25:e-75:e percentilen: 23–28 år). Majoriteten (80 %) av deltagarna hade blivit mer positiva till vegetariska livsmedel. Största delen av deltagarna (67 %) uppgav ökad konsumtion av vegetabilier och 53 % uppgav att mängden per portion ökat. Anledningar som uppgavs påverka deltagarna att välja vegetariska alternativ var miljö, hälsa, etik och produktutbudet. Grönsaker, rotfrukter, frukt och bär var vegetabiliska livsmedel som deltagarna uppgav inta mest frekvent. Slutsats Studien visar att det finns stora möjligheter till att påverka hur den studerade gruppen väljer. Den positiva inställningen till vegetariskt och förändrad konsumtion tyder på en början av mer medvetenhet gällande mat, hälsa och miljö. Det finns grupper inom den studerade gruppen som inte aktivt väljer vegetabiliskt, men som påverkas av omgivningen. Här finns det möjligheter att göra valet enklare och därmed fortsätta utvecklingen mot mer hållbara matvanor. Fler studier på en mer representativ grupp krävs för säkrare slutsatser.

Vid inhandling av livsmedel är det lätt att frångå vetskapen om hur en produkt gått från jord till butikshylla. Genom att undersöka geografiska hållbarhetsfaktorer av ett antal livsmedelsprodukter och därefter genomföra ett butiksexperiment har denna studie undersökt i vilken grad ytterligare information angående hållbarhetsfaktorer kan få konsumenter att handla mer hållbart. Kvantitativ experimentdata stöds av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med tio respondenter för att besvara studiens frågeställningar. Butiksexperimentet kunde inte påvisa signifikant skillnad i konsumenters inköpsbeteende då konsumenter hade tillgång till utökad information angående produkters hållbarhetsfaktorer. I kombination med intervjuerna visade resultaten på ett attityd-beteende-gap bland konsumenter då samtliga respondenter sade att de skulle bli påverkade i fall de hade mer information om en produkts hållbarhetsfaktorer. För att besvara frågor som den här studien lämnar öppna föreslås vidare liknande studier som pågår under längre tid och där informationen angående produktionsförhållanden presenteras på ett sätt som tydligare framställer ett fördelaktigt alternativ.

Bakgrund: Nutritionen är en viktig del vid styrketräning, inte minst för att säkerställa adekvata mängder muskelglykogen och besvara den ökning i muskelproteinsyntes som efterföljer utförd styrketräning. En god fördelning av måltider över dagen förser kroppen med de förutsättningar som krävs. Vid återställning av glykogenlagren krävs kolhydratsinslag i direkt anslutning till avslutat styrketräningspass. Proteinintaget runt styrketräning varierar beroende på det tillstånd som träningen genomförs i, vid fasta är proteinintag i direkt anslutning fördelaktigt.Syfte: Syftet med studien var att undersöka måltidsordningen, samt vilka livsmedelsval som genomförs före och efter utfört styrketräningspass bland individer som styrketränar regelbundet. Ytterligare ett syfte var att undersöka om livsmedelsvalen skiljer sig mellan olika grupper av styrketränande individer. Metod: För att undersöka detta genomfördes en kvantitativ studie med hjälp av en självadministrerad webbenkät. Respondenterna skulle vara 18 år eller äldre samt styrketräna tre eller fler gånger i veckan.Resultat: Totalt deltog 128 respondenter, 59 män och 69 kvinnor. Inför styrketräning hade kolhydratrika livsmedelsgrupper såsom frukt, pasta, ris eller potatis samt havregryn, gröt eller müsli en hög svarsfrekvens. Efter träning angavs proteinrika livsmedel i en majoritet av de mest populära valen. Vissa av livsmedelsvalen skiljde sig mellan olika grupper av styrketränande individer. Tillexempel proteinbar eller proteindryck och koffeindryck.Slutsats: Inför en styrketräning valdes livsmedel med prestationshöjande effekt. Efter träning intogs livsmedel med avsikt att stimulera muskelproteinsyntesen samt förändra katabolt till anabolt tillstånd. Något som kan varit överflödigt beroende på hur den måltid som intogs inför styrketräning såg ut. / Background: Nutrition is an important part of strength training, not least to ensure adequate amounts of glycogen and respond to the increase in muscle protein synthesis that follows strength training. A good distribution of meals throughout the day provides the body with the necessary conditions. When restoring the glycogen stores, carbohydrate intake is required in direct connection with the completed strength training session. The protein intake around strength training varies depending on the condition in which the training is carried out, during fasting, protein intake in direct connection is advantageous.Objective: The purpose of the study was to investigate meal order, as well as which food choices are made before and after performing strength training sessions among individuals who do strength training regularly. Another purpose was to investigate whether food choices differ between different groups of strength training individuals.Method: To investigate this, a quantitative study was conducted using a self- administered web survey, with two requirements. The respondents had to be 18 years or older and do strength training three or more times a week.Results: A total of 128 respondents, 59 men and 69 women participated. Prior to strength training, carbohydrate-rich food groups such as fruit, pasta, rice or potatoes as well as oatmeal, porridge or muesli had a high response rate. After exercise, protein-rich foods were listed in a majority of the most popular choices. Some of the food choices differed between different groups of strength training individuals. For example, protein bar or protein drink and caffeine drink.Conclusion: Prior to strength training, foods with a performance-enhancing effect were chosen. After exercise, foods were taken with the intention of stimulating muscle protein synthesis and changing the catabolic to anabolic state. Something that may have been redundant depending on what the meal taken before strength training looked like.