Bakgrund Prevalensen hos barn med diabetes typ I och den samtidiga förekomsten av celiaki varierar i studier mellan 2,4-16,4 %. Celiaki och diabetes typ I kräver båda en noggrant kontrollerad kost. Det tycks finnas få studier som undersöker hur kombinationen av de två olika kosterna fungerar i praktiken. Syfte Att utforska hur föräldrar till barn med dubbeldiagnosen celiaki-diabetes upplever att kosten fungerar. Metod En kvalitativ metod användes i form av skrivna berättelser, insamlade via ett webbaserat formulär. Informanterna var 26 föräldrar till barn i åldrarna 3- 16 år med dubbeldiagnosen celiaki-diabetes. Berättelserna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Informanterna upplevde att det var svårare att få maten att fungera då de hade båda sjukdomarna att ta hänsyn till och att dubbeldiagnosen krävde ständig planering av måltider. Föräldrarna upplevde bristande kunskap i omgivningen, exempelvis hos personal inom skola och restaurang. Det fanns små möjligheter att spara tid och pengar och matutbudet var ofta begränsat, särskilt vad gäller produkter med lågt glykemiskt index. Upplevelser av att vara till besvär och ett bristande bemötande från omgivningen kunde förstärka känslan av att inte vara som alla andra. Slutsats Svårigheterna att lita på omgivningens kunskaper kring de två kostbehandlingarna försvårade följsamheten till kosten och begränsade barnens sociala liv. Upplevelserna av bristande bemötande och förståelse i omgivningen kunde förstärka känslan av att inte vara som alla andra och att vara till besvär. Därför finns ett behov av utbildning riktad till skol- och restaurangpersonal för ökad kunskap och förståelse. Mer material rörande matlagning anpassat till dubbeldiagnosen skulle också underlätta, både för barnens familjer och omgivningen. Den ständiga planeringen begränsade vardagen och föräldrarollen påverkades till att bli mer kontrollerande vilket skulle kunna försvåra för föräldrarna i att lotsa barnet till mer självständighet. Utbudet av glutenfria specialprodukter med lågt glykemiskt index var begränsat, framförallt vad gäller bröd. Därmed finns ett behov av en vidare produktutveckling. / Background The prevalence of both coeliac disease and diabetes type I in the pediatric population varies between 2.4-16.4 %. Both diseases demand a strictly controlled diet A limited number of studies are investigating the practical implementation of the two diets. Objective To investigate parent’s experiences of the diet, when having a child with both coeliac disease and diabetes type I. Method A qualitative method was used in form of narratives, collected through a web based form. The informants consisted of 26 parents, having a child of age 3-16 years, diagnosed with both coeliac disease and diabetes type I. Qualitative content analysis was used to analyze the narratives. Result Difficulties were experienced by the informants considering the practical implementation of the two diets. The double diagnosis demanded frequent planning. Lack of knowledge in the surroundings was experienced, for example in staff at school and restaurants. The possibilities of saving time and money were limited and there were limitations also in the food supply, especially gluten-free products with low glycemic index. Due to experience of inconvenience and negative treatment from their surroundings, the feelings of being different were enhanced. Conclusion Difficulties in trusting others knowledge regarding the diet lead to compliance issues and put restraint to the children’s social life. Perceptions of lack of treatment and understanding in the surroundings could enhance the feeling of not being like everyone else and being a nuisance. A need for education aimed at staff in schools and restaurants exists to increase knowledge and understanding. More materials regarding cooking with the double-diagnosis are desirable. Constant planning lead to limitations in the daily life and the parenting role became more controlling, which could create difficulties when guiding the child into independence. Also the supply of gluten-free products with low glycemic index is limited and need further development.

Introduktion: Ohälsosamma matvanor är en av de största riskfaktorerna för ohälsa och förekommer oftare i socioekonomiskt svagare grupper. Tillgängligheten av livsmedel påverkar både vilka kostval vi gör och hur mycket vi konsumerar. Marknadsföring påverkar tillgängligheten och används för att styra konsumenternas livsmedelsval. För att främja hälsosamma val behövs stödjande miljöer med tillgängliga, prisvärda och hälsosamma livsmedel. Syfte: Syftet är att undersöka hur hälsosamma livsmedelsval har samband med konsumenters upplevelser av dagligvaruhandelns bidrag till stödjande miljöer för hälsosamma livsmedelsval. Metod: En kvantitativ tvärsnittsdesign tillämpades. Datainsamlingen skedde genom webbenkät vilken länkades till informanter via sociala medier. Deskriptiv analys användes samt positiv oddskvot för att belysa det salutogena perspektivet. Ett p-värde på <0,05 ansågs signifikant. Resultat: Respondenterna (n=346) var kvinnor och män över 21 år. Majoriteten var kvinnor i medelåldern, med högskole- eller universitetsexamen samt medelinkomst. Konsumenter som väljer hälsosamma livsmedel har samband med sinnesstämning, naturliga livsmedel och tillgänglighet. Slutsats: Det är viktigt att hälsofrämjande insatser riktas mot hela samhället och stärker medvetenheten om hälsosam kost. Då studien visade samband mellan konsumenters upplevelser av dagligvaruhandelns stödjande miljöer och hälsosamma livsmedelsval, bör hela livsmedelskedjan medvetandegöras om hur folkhälsan påverkas av stödjande miljöer. / Introduction: Unhealthy eating habits are one of the major risk factors för unhealth and occur more frequently in low socioeconomic areas. The availability of food affects both the dietary choices we make and how much we consume. Marketing affects accessibility and is used to guide consumers' food choices. In order to promote healthy choices, supportive environments with available, affordable and healthy foods are needed. Aim: The aim is to investigate how healthy food choices are linked to consumers' experiences of the grocery retailer's contribution to supportive environments for healthy food choices. Methods: A quantitative cross-sectional design was applied. Data was collected with a web survey. Descriptive analysis applied as well as logistic regression analysis and positive odds ratio was used to illustrate the salutogenic perspective. A p-value of <0.05 was considered significant. Result: The respondents (n = 346) were women and men over 21 years. The majority were middle-aged women, with a college or university degree and middle income. There is an association between consumers who choose healthy foods and mood, natural foods and availability. Conclusion: It is important that health promotion efforts are directed at the entire society and strengthen the awareness of healthy eating. As the study showed a correlation between consumers' experiences of the grocery's supportive environments and healthy food choices, the entire food supply chain should be made aware of how public health is affected by supportive environments.