Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet , 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Barn och ungdomar med glutenintolerans kan uppleva problem på grund av sjukdomen kopplat till mat och ätande, både i skolan och samhället utanför. Särskilt hem- och konsumentkunskap upplevs som ett skolämne där problem kan uppstå. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur hem- och konsumentkunskapslärare arbetade med att tillgodose glutenintoleranta elevers behov och rättigheter samt vilka förutsättningar, möjligheter och hinder de upplevde i detta arbete. Metod: I studien genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju verksamma hem- och konsumentkunskapslärare som undervisade årskurs 6–9. Intervjuerna genomfördes genom personliga möten alternativt över videolänk. Intervjuerna transkriberades och en innehållsanalys genomfördes där den insamlade datan kondenserades, kodades och sedan kategoriserades i en tabell med två kategorier och fyra subkategorier. Resultat: Resultaten i studien visade att kunskap och tidigare erfarenhet av att hantera glutenintolerans var de mest avgörande faktorerna i arbetet med att uppfylla glutenintoleranta elevers behov. Vidare framkom att glutenintolerans inte var något som lärarna hade reflekterat så mycket kring eller lade särskilt mycket vikt vid i sitt arbete och glutenintolerans hade en oklar roll i deras undervisning. Många gånger bestod undervisningen om glutenintolerans av oplanerat och outtalat kamratlärande mellan glutenintoleranta elever och dess klasskamrater i arbetsgruppen. Slutsats: Det är oroväckande att en lärares privata erfarenheter har så stor inverkan på undervisningen. Läroplanen behöver därför tydliggöra vad som gäller angående glutenintolerans och andra allergier och intoleranser för att säkerställa behoven och rättigheterna för dessa elever. Vidare behövs mer forskning om hur huvudmän säkerställer en säker undervisning i hem- och konsumentkunskap. / Background: Children and adolescents with celiac disease may experience problems linked to food and eating because of the disease, both in school and in the rest of the society. Home economics is especially mentioned as a school subject where problems can occur. Objective: The aim of this study was to explore how teachers in home economics work to fulfill the needs and rights of students with celiac disease and also what prerequisities, opportunities and obstacles the teachers experienced in this work. Method: Qualitative semi-structured interviews were used to perform this study and seven teachers in home economics were interviewed. The interviews consisted both of personal meetings as well as meetings over video link. The interviews were transcripted, condensed, coded and then sorted in a table with two categories and four sub-categories in order to analyze them. Results: The study showed that knowledge and previous experience were the most important factors in the work with fulfilling the needs of students with celiac disease. The study also showed that celiac disease was something the teachers didn´t pay much attention or considered to be of much importance and the part celiac disease played during the lessons was unclear. Teachers had a wide variety of approaches when it came to teaching about celiac disease. Some directly taught their students and others relied on peer learning. Conclusion: It´s disquieting that teachers private experience of celiac disease is of so much importance for the teachers work. Therefore the syllabus needs to clarify what part celiac disease and other allergies and intolerances has in home economics. There is also a need for more research of how principals ensure safe lessons in home economics.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2006. / Härtill 4 uppsatser.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Celiaki är en autoimmun sjukdom med en prevalens på 2/100 i Sverige. Enda behandlingen är att äta en kost fri från gluten. Gluten förekommer i spannmålen vete, råg, korn och att diagnostiseras med celiaki innebär ofta att en förändring av matvanor blir nödvändig. Att leva tillsammans med någon med celiaki har visat sig kunna vara problematiskt då familjelivet kan påverkas negativt och föräldrar till barn med celiaki upplever ofta oro och ängslan för sitt barn. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur mödrar till barn med celiaki upplever och hanterar familjens vardag i relation till barnets specialkost. Metod: Ett målinriktat urval användes och kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomfördes med nio mödrar till barn med celiaki. Materialet spelades in och transkriberades ordagrant för att sedan analyseras med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Samtliga mödrar upplevde att vardagen hade anpassats efter barnet med celiaki och det fanns olika sätt att hantera den glutenfria kosten. Vissa valde att ha helt glutenfritt hemma för att undvika stress över rädslan att ge barnet fel mat. Andra valde att ha både gluteninnehållande och glutenfria livsmedel hemma p.g.a. ekonomiska skäl samt preferenser från övriga familjemedlemmar. Kunskapsnivån kring celiaki i samhället ansågs låg, vilket upplevdes försvåra vardagen för mödrar till ett barn med celiaki. Majoriteten av mödrarna uttryckte att bästa stödet fanns att tillgå via internet och sociala medier. Slutsats: Enligt mödrar till barn med celiaki innebar sjukdomen en del dilemman och vardagen upplevdes stundvis som orofylld, vilket kan påverka livskvaliteten. Internet och sociala medier sågs som ett bra stöd i vardagen. Ökad kunskap samt större förståelse från omgivningen skulle kunna förbättra familjernas vardag. / ABSTRACT                          Background: Celiac disease (CD) is an autoimmune disorder with a prevalence of 2/100 in Sweden. The only treatment is a diet free from gluten. Gluten occurs in grains of wheat, rye, barley and being diagnosed with CD often means that a change in eating habits is necessary. Living together with someone with CD has been shown to be problematic. Family life may be negatively affected and parents of children with CD experience worry and anxiety for their child. Objective: The aim of the study was to examine how mothers of children with CD experienced and handled everyday life in relation to their child's gluten-free diet (GFD). Method: A targeted selection was used and qualitative, semi-structured interviews were conducted with nine mothers of children with CD. The interviews were recorded and transcribed verbatim and then analyzed with qualitative content analysis. Results: All participants felt that everyday life had been adapted to the child with CD and there were different ways to deal with the GFD. Some chose to have the home as a gluten-free zone to avoid the stress of risking to give the child wrong food. Others chose to have both gluten-containing and gluten-free foods at home because of economic aspects and preferences from other family members. The level of knowledge about CD in the community was considered low, which was perceived to complicate everyday life for mothers of a child with CD. The majority of participants expressed that best support was found through Internet and social media. Conclusion: According to mothers of children with CD, the disease involved some dilemmas and daily life was at times perceived as worrisome, which can affect quality of life. Internet and social media were considered as good support in everyday life. Increased knowledge in society and greater understanding from the environment could improve families everyday life.

Bakgrund Prevalensen hos barn med diabetes typ I och den samtidiga förekomsten av celiaki varierar i studier mellan 2,4-16,4 %. Celiaki och diabetes typ I kräver båda en noggrant kontrollerad kost. Det tycks finnas få studier som undersöker hur kombinationen av de två olika kosterna fungerar i praktiken. Syfte Att utforska hur föräldrar till barn med dubbeldiagnosen celiaki-diabetes upplever att kosten fungerar. Metod En kvalitativ metod användes i form av skrivna berättelser, insamlade via ett webbaserat formulär. Informanterna var 26 föräldrar till barn i åldrarna 3- 16 år med dubbeldiagnosen celiaki-diabetes. Berättelserna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Informanterna upplevde att det var svårare att få maten att fungera då de hade båda sjukdomarna att ta hänsyn till och att dubbeldiagnosen krävde ständig planering av måltider. Föräldrarna upplevde bristande kunskap i omgivningen, exempelvis hos personal inom skola och restaurang. Det fanns små möjligheter att spara tid och pengar och matutbudet var ofta begränsat, särskilt vad gäller produkter med lågt glykemiskt index. Upplevelser av att vara till besvär och ett bristande bemötande från omgivningen kunde förstärka känslan av att inte vara som alla andra. Slutsats Svårigheterna att lita på omgivningens kunskaper kring de två kostbehandlingarna försvårade följsamheten till kosten och begränsade barnens sociala liv. Upplevelserna av bristande bemötande och förståelse i omgivningen kunde förstärka känslan av att inte vara som alla andra och att vara till besvär. Därför finns ett behov av utbildning riktad till skol- och restaurangpersonal för ökad kunskap och förståelse. Mer material rörande matlagning anpassat till dubbeldiagnosen skulle också underlätta, både för barnens familjer och omgivningen. Den ständiga planeringen begränsade vardagen och föräldrarollen påverkades till att bli mer kontrollerande vilket skulle kunna försvåra för föräldrarna i att lotsa barnet till mer självständighet. Utbudet av glutenfria specialprodukter med lågt glykemiskt index var begränsat, framförallt vad gäller bröd. Därmed finns ett behov av en vidare produktutveckling. / Background The prevalence of both coeliac disease and diabetes type I in the pediatric population varies between 2.4-16.4 %. Both diseases demand a strictly controlled diet A limited number of studies are investigating the practical implementation of the two diets. Objective To investigate parent’s experiences of the diet, when having a child with both coeliac disease and diabetes type I. Method A qualitative method was used in form of narratives, collected through a web based form. The informants consisted of 26 parents, having a child of age 3-16 years, diagnosed with both coeliac disease and diabetes type I. Qualitative content analysis was used to analyze the narratives. Result Difficulties were experienced by the informants considering the practical implementation of the two diets. The double diagnosis demanded frequent planning. Lack of knowledge in the surroundings was experienced, for example in staff at school and restaurants. The possibilities of saving time and money were limited and there were limitations also in the food supply, especially gluten-free products with low glycemic index. Due to experience of inconvenience and negative treatment from their surroundings, the feelings of being different were enhanced. Conclusion Difficulties in trusting others knowledge regarding the diet lead to compliance issues and put restraint to the children’s social life. Perceptions of lack of treatment and understanding in the surroundings could enhance the feeling of not being like everyone else and being a nuisance. A need for education aimed at staff in schools and restaurants exists to increase knowledge and understanding. More materials regarding cooking with the double-diagnosis are desirable. Constant planning lead to limitations in the daily life and the parenting role became more controlling, which could create difficulties when guiding the child into independence. Also the supply of gluten-free products with low glycemic index is limited and need further development.