No description available.

Media är idag en stor del av vårt samhälle och har genom den teknologiska utvecklingen fått en stor marknad och har kommit till att bli en stor del av vår vardag. Hur vi påverkas av media och den sociala kontexten sker hela tiden, medvetet och omedvetet på olika sätt. Syftet i studien är att undersöka gymnasielevers uppfattningar om hur media påverkar deras syn om hälsa och att vara hälsosam. Utifrån en fenomenografisk ansats i metoden, som syftar till att hitta olika uppfattningar om ett fenomen, har eleverna i studien besvarat en skrivuppgift med öppna frågor där eleverna besvarat dessa med egna beskrivningar kring varje fråga. Resultatet visade på olika uppfattningar om hälsa och att vara hälsosam och hur dessa påverkats av media. Dessa presenteras först inom olika beskrivningskategorier om hälsa och att vara hälsosam; Ta hand om sin kropp, Utgå ifrån sig själv och En upplevd positiv känsla och sedan inom två beskrivningskategorier om medias påverkan på deras syn på hälsa och att vara hälsosam som handlade om Förväntningar av ideal och normer och Idealets motstånd. Förväntningar av ideal och normer kopplades till elevernas uppfattningar om hälsa och hälsosam som handlade om att vara fysiskt aktiv, ha en bra kost och undvika vissa onyttiga produkter som exempelvis socker där det framgick en underliggande uppfattning om att vilja passa in i samhällets ideal och normer inom området hälsa. Idealets motstånd handlar om dem uppfattningar som fanns angående kategorierna utgå ifrån sig själv och en upplevd positiv hälsa som handlade om att hälsa är något individuellt och att det är ett samspel mellan kropp och själ, inte hur vi ser ut. Något som visar sig handla om ett visst motstånd från elevernas och deras uppfattningar angående medias budskap och påverkan på deras syn av hälsa och att vara hälsosam.

No description available.

Ett av de viktigaste folkhälsomålen som finns i både Sverige och i världen är våra försämrade matvanor. Under de senaste decennierna har övervikt och fetma ökat konstant. Insatser för att förbättra situationen har ofta grundats i kunskapsökning. Men man har mer och mer kommit underfund med att miljön vi vistas i har större påverkan på våra matvanor än vad vi tidigare trott. Syftet med studien var att undersöka om miljöer underlättar eller försvårar för människan att välja ett mer hälsosamt livsmedel. Observationer gjordes på ett antal cafeterior för att bland annat undersöka vad som såldes och köptes, om besökarna påverkades på något sätt i sina val av livsmedel och om miljön hade någon inverkan. Resultatet av studien visade att valmöjlighet, livsmedelsutbud, personal, miljö samt ekonomisk styrning var viktiga faktorer för att människor skulle göra hälsosamma livsmedelsval. I ett eventuellt förändringsarbetet för caféerna var det därför viktigt att ha ett billigt, brett och mättande utbud, innehållande både hälsosamma och ohälsosamma livsmedel. Sortimenten i caféerna bör visas upp på ett positivt sätt som inbjuder till köp, samt att man gör de mer hälsosamma livsmedlen mer lättillgängliga. Dessutom hade det betydelse om personalen var väl tillmötesgående och uppmuntrade till hälsosamma livsmedelsval. Det kom bland annat fram att caféer där ungdomar vistades, hade ett mer ohälsosamt livsmedelsutbud än övriga observerade caféer. Observationsstudien visade även att caféer på arbetsplatser överlag hade ett bättre livsmedelsutbud och där konsumerades heller inte ohälsosamma livsmedel i samma utsträckning som på övriga caféer.

Background: Over the past 30 years the incidence of overweight and obesity has increased. Obesity is a risk factor for many diseases, for instance type 2 Diabetes, cardiovascular diseases, many types of cancer and musculoskeletal diseases. That ready available food today is so accessible can be a reason for the public health problems of overweight and obesity. Objective: The aim was to study what possibilities and barriers there are for fast-food restaurants to sell healthy food. Methods: Information was collected by seven telephone interviews and two respondents answered by e-mail. Nine persons that were in charge of the menu at different fast-food restaurant chains in Sweden participated in the study. Results: To have a large variety was considered to be a problem for selling healthy food, also because the sale of it was low in some of the fast-food chains. Some of the informants did not find any problems with selling healthy food and it was regarded as an opportunity to get more consumers. Conclusion: The demand for healthier food has increased, and the offer and sales of it has also escalated. Nevertheless traditional fast food is selling well and that is why most restaurants focus on that range of food rather than offering their costumers healthier options in their menu.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett av de största folkhälsoproblemen i världen. I Sverige är vart femte barn i yngre skolåldern överviktig och fem procent utav dem är feta. Det är därför viktigt att veta hur stor påverkan föräldrar har på barns matvanor och fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur föräldrar påverkar barns matvanor och fysiska aktivitet. Metod: En systematisk litteraturstudie har gjorts med hjälp av databaserna PubMed och CINAHL. De inkluderade artiklarna (n=22) har analyserats och kvalitetsgranskats för att få fram ett så relevant resultat som möjligt. Dataanalys gjordes på artiklarna och dem var publicerade mellan 2009-2014. Resultat: Resultatet är redovisat i fyra temaområden om hur föräldrar påverkar sina barn och de områdena är föräldrars livsstil, föräldrars kunskap, föräldrars stöd och föräldrars regler och kontroll i hemmiljön. Dessa teman påverkar genom olika faktorer så som socioekonomi och utbildning, samt hemmiljön som påverkar både matvanor och den fysiska aktiviteten. Föräldrars kontroll och uppfostringsstil har en påverkan på matvanor medan stöd är det som har effekt på den fysiska aktiviteten. Implikation: Föräldrar behöver kunskap och medvetenhet om barnfetman och det kan uppnås med hjälp av ett högre socialt stöd. Det sociala stödet kan ges från skolan eller interventioner som involverar både föräldrar och barn.

<p><p><em>Denna studie är inriktad mot olika organisationsmodeller och dess påverkan på medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och hälsa. Människor spenderar mycket tid i organisationer och de har därför stor påverkan på våra liv och vår psykosociala hälsa. Organisationerna ser olika ut, vilket ger upphovet till frågan huruvida vår psykosociala hälsa påverkas beroende på vilken organisationen vi befinner oss i, och om så är fallet vilka organisatoriska påverkningsfaktorer finns? Denna studie har som syfte att utifrån arbetsgivares erfarenheter och tolkningar studera huruvida olika organisationsmodeller påverkar dess medarbetares psykosociala hälsa, samt undersöka hur arbetsgivarna anser sig arbeta med den psykosociala arbetsmiljön inom de olika organisationsmodellerna. Studien utgår från tre organisationsmodeller: den strukturella, Human Resource (HR)- och den politiska organisationen samt Karasek & Theorells modell kring psykosocial hälsa och arbetsmiljö, krav- kontroll och stödmodell. En kvalitativ undersökningsmetod användes och tre intervjuer har genomförts inom olika organisationer, där samtliga tre organisationsmodeller undersökts. Resultatet visar att centrala organisatoriska dimensioner skiljer sig inom organisationerna och påverkar medarbetarnas psykosociala hälsa på olika sätt. HR- organisationen och dess arbetsgivare visades arbeta med den psykosociala arbetsmiljön och hälsan i störst utsträckning medan den strukturella organisationen arbetade och prioriterade detta minst. </em></p></p>

Denna studie är inriktad mot olika organisationsmodeller och dess påverkan på medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och hälsa. Människor spenderar mycket tid i organisationer och de har därför stor påverkan på våra liv och vår psykosociala hälsa. Organisationerna ser olika ut, vilket ger upphovet till frågan huruvida vår psykosociala hälsa påverkas beroende på vilken organisationen vi befinner oss i, och om så är fallet vilka organisatoriska påverkningsfaktorer finns? Denna studie har som syfte att utifrån arbetsgivares erfarenheter och tolkningar studera huruvida olika organisationsmodeller påverkar dess medarbetares psykosociala hälsa, samt undersöka hur arbetsgivarna anser sig arbeta med den psykosociala arbetsmiljön inom de olika organisationsmodellerna. Studien utgår från tre organisationsmodeller: den strukturella, Human Resource (HR)- och den politiska organisationen samt Karasek &amp; Theorells modell kring psykosocial hälsa och arbetsmiljö, krav- kontroll och stödmodell. En kvalitativ undersökningsmetod användes och tre intervjuer har genomförts inom olika organisationer, där samtliga tre organisationsmodeller undersökts. Resultatet visar att centrala organisatoriska dimensioner skiljer sig inom organisationerna och påverkar medarbetarnas psykosociala hälsa på olika sätt. HR- organisationen och dess arbetsgivare visades arbeta med den psykosociala arbetsmiljön och hälsan i störst utsträckning medan den strukturella organisationen arbetade och prioriterade detta minst.

<p>Hälsosam planering och hälsokonsekvensbeskrivning är två arbetsmetoder i planerings- och beslutsprocesser som har uppmärksammats inom folkhälsopolitiken. Skåne har anammat diskussionerna kring detta och utvecklat en välarbetad regional strategi inom ramen för de elva nationella folkhälsomålen. Ett projekt pågår nu med att undersöka hur hälsokonsekvensbeskrivningen ska implementeras i beslutsprocesser på kommunal- och regionalnivå. Metoden har svårigheter i form av otillräckliga kunskaper och bristfälliga datainsamlingar. Risken finns att intresset för hälsokonsekvensbeskrivning faller på grund av det. Fortsatt forskning och utbildning kring metoden är därför en nödvändighet. Framtiden får utvisa om Skånes implementering av folkhälsoperspektivet i deras regionala utvecklingsarbete blir det resultat som de hoppas på eller bara ett av de många perspektiv som läggs på samhället utan någon större tvärsektoriellt genomslagskraft. Skånes satsning sker i en led då folkhälsofrågor kliver allt högre upp på den politiska agendan i Sverige med intentionen att skapa en jämlik hälsa på samma villkor för hela befolkningen.</p>

Hälsosam planering och hälsokonsekvensbeskrivning är två arbetsmetoder i planerings- och beslutsprocesser som har uppmärksammats inom folkhälsopolitiken. Skåne har anammat diskussionerna kring detta och utvecklat en välarbetad regional strategi inom ramen för de elva nationella folkhälsomålen. Ett projekt pågår nu med att undersöka hur hälsokonsekvensbeskrivningen ska implementeras i beslutsprocesser på kommunal- och regionalnivå. Metoden har svårigheter i form av otillräckliga kunskaper och bristfälliga datainsamlingar. Risken finns att intresset för hälsokonsekvensbeskrivning faller på grund av det. Fortsatt forskning och utbildning kring metoden är därför en nödvändighet. Framtiden får utvisa om Skånes implementering av folkhälsoperspektivet i deras regionala utvecklingsarbete blir det resultat som de hoppas på eller bara ett av de många perspektiv som läggs på samhället utan någon större tvärsektoriellt genomslagskraft. Skånes satsning sker i en led då folkhälsofrågor kliver allt högre upp på den politiska agendan i Sverige med intentionen att skapa en jämlik hälsa på samma villkor för hela befolkningen.