Bakgrund: En hälsosam arbetsplats skapas genom arbete inom flertalet områden med fokusering på de anställdas delaktighet, inflytande, utveckling, hälsa samt balans mellan arbete och fritid vilket i sin tur leder till minskad personalomsättning och därmed större möjligheter att behålla sin personal. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilka hälsofaktorer i arbetsmiljön anställda upplevde påverkar dem att förbli anställda på ett företag samt sambandet mellan upplevd arbetsmiljö och intention till uppsägning. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes där anställda på ett företag inom informationsteknik (n = 114) besvarade en enkät med frågor kring arbetsmiljö, hälsa och intention till uppsägning. Resultat: Huvudresultatet visar ett signifikant samband mellan arbetsmiljöfaktorer och intention till uppsägning. Studien indikerar att arbetsklimat, arbetskrav, delaktighet, självskattad hälsa, arbetstillfredsställelse, belöning samt balans arbete/privatliv kan förklara variansen för intention till uppsägning till 14,6 %. De viktigaste faktorerna för att förbli anställd på företaget var kompetensutveckling samt trivsel med kollegor och arbetsuppgifter. Slutsats: Studien visade att arbetsmiljö till viss del predicerar intention till uppsägning vilket bekräftar tidigare forskning. Detta är betydelsefullt för folkhälsan i stort i och med att människors hälsa påverkas av arbetet och arbetslivet men det kan även vara betydande för företag som i framtiden vill behålla anställda om konkurrensen ökar. / Background: Healthy workplaces are created through work in several areas with a focus in employee involvement, development, health and work-life balance. In return, this will improve the organization and decrease turnover and thereby bigger opportunities to retain personnel. Aim: The aim was to analyze which health factors in the work environment employees experienced as important for them to stay and to examine the relationship between work environment and turnover intention. Method: A quantitative cross-sectional study was carried out and employees on a company in information technology (n = 114) answered a questionnaire about work environment, health and turnover intention. Results: Main results indicate a significant correlation between variables of work environment and turnover intention. This study indicates that working climate, effort, involvement, health, job satisfaction, reward and work-life balance can explain 14,6 % of the variance of turnover intention. The most important factors for employees to stay were their own capacity building and satisfaction with colleagues and assignments. Conclusions: This study demonstrates that work environment to some part predicts turnover intention, which is consistent with previous studies. This is important for public health in general because health is influenced by work and working life but it could also be immensely important for companies that want to keep their employees if the rivalries are higher in the future.

Undersökningen handlar om hur lärare kan utforma en undervisning som möjliggör att elever vill delta, lära och utvecklas i ämnet idrott och hälsa. Flera forskningsstudier visar nämligen på att undervisningen behöver utvecklas för att fler elever ska få rätt förutsättningar att kunna delta och utvecklas. För att ta reda på hur lärare kan göra, intervjuades fem lärare, och forskningsmaterialet som utgör undersökningens resultat är således av kvalitativ art. De två teoretiska perspektiv som används i studien är Antonovskys salutogena teori, känsla av sammanhang (KASAM), samt Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. I analys av resultatet användes KASAM:s komponenter för att tolka lärarnas utsagor i syfte att ta reda på hur KASAM utvecklas i undervisningen, vilket enligt forskning har betydelse för lärande och utveckling. Resultatet visade följaktligen att när lärare förmedlar syftet med undervisningen och är tydliga med vad för kunskaper och förmågor eleverna ska lära sig kan undervisningen främja KASAM. Ytterligare ett resultat visar att KASAM gynnas om undervisningen upplevs som personligt relevant och nyttig för den enskilde eleven. Tryggt klimat och goda relationer tolkades också kunna främja KASAM. I resultatdiskussionen hanteras resultatet i förhållande till forskningsbakgrunden där bland annat Quennerstedts utveckling av hälsoresurser och Engströms meningsbärande logiker lyfts fram i relation till resultatet. Utifrån undersökningens resultat kopplat till tidigare forskning skulle detta forskningsresultat kunna bidra till det idrottsdidaktiska fältet med aspekter på hur lärande och utveckling kan främjas i undervisningen med salutogena och sociokulturella perspektiv på lärande.

Recovery from work is crucial for health and well-being, and organizations have an obligation to enable employee recovery. Organizations can promote employee recovery by implementing strategies and thus reach sustainable development. In 2020, organizations exist in a digitalized world, which has expedited the need to implement digital solutions and use them for processes. Encouraging and fostering recovery are central elements in promoting recovery and digital solutions could help with both elements.The usage of digital solutions include how digital solutions are used and how they could be used. There is no previous research on digital solutions, recovery promotion and usage, so we define our research phenomenon as the usage of digital solutions to promote recovery. We identify our research gap in the connection of recovery and digital solutions in an organizational context. By describing the research phenomenon, we can fill this research gap and thus add to the existing literature on organizational health and well-being. The purpose of this research is to describe organizations’ usage of digital solutions to promote recovery.By performing an inductive qualitative case study, we collect data by performing a documentation review and online surveys. We find that mobile applications, virtual assistants, activity trackers, virtual reality and smart electric bicycles can be used to promote recovery. We also find a favorable context for both recovery and for digital solutions to promote recovery. Further, we see potential for using the identified digital solutions to promote recovery. We conclude that strategy implementation consisting of digital solutions to promote recovery in organizations will lead to a higher level of healthy workforce. / Återhämtning från arbetet är centralt för hälsa och välmående och organisationer har en skyldighet att möjliggöra anställdas återhämtning. Organisationer kan främja anställdas återhämtning genom att implementera strategier och på så sätt nå hållbar utveckling. År 2020 existerar organisationer i en digitaliserad värld, vilken har påskyndat behovet av att implementera digitala lösningar och använda dem för processer. Att uppmuntra och stödja återhämtning är centrala delar i att främja återhämtning och digitala lösningar kan hjälpa båda delar.Användningen av digitala lösningar inkluderar hur digitala lösningar används och hur de kan användas. Det finns ingen tidigare forskning om digitala lösningar, att främja återhämtning och användning, så vi definierar vårt forskningsfenomen som användningen av digitala lösningar för att främja återhämtning. Vi identifierar vårt forskningsgap i kopplingen av återhämtning och digitala lösningar i en organisatorisk kontext. Genom att beskriva forskningsfenomenet kan vi fylla detta forskningsgap och därmed addera till den befintliga litteraturen om organisatorisk hälsa och välmående. Syftet med denna forskning är att beskriva organisationers användning av digitala lösningar för att främja återhämtning.Genom att utföra en induktiv kvalitativ fallstudie samlar vi in data genom att utföra en dokumentinsamling och enkätundersökningar online. Vi finner att mobilapplikationer, virtuella assistenter, aktivitetsmätare, virtual reality och smarta el-cyklar kan användas för att främja återhämtning. Vi finner också en gynnsam kontext för både återhämtning och för digitala lösningar för att främja återhämtning. Vidare ser vi potential för att använda de identifierade digitala lösningarna för att främja återhämtning. Vi drar slutsatsen att strategiimplementering bestående av digitala lösningar för att främja återhämtning i organisationer kommer att leda till en högre nivå av hälsosam arbetskraft.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en global kronisk sjukdom.  I Sverige har cirka en halv miljon av befolkningen sjukdomen och ungefär 350 miljoner i hela världen. Sjukdomen är allvarlig och orsakar konsekvenser såsom kardiovaskulära sjukdomar och för tidig dödlighet.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa upplevelser av livsstilsförändringar hos patienter diagnostiserade med diabetes mellitus typ 2  Metod: Litteraturöversikten var baserad på elva vetenskapliga artiklar som har använts i resultatet. Databaser som användes var Cinahl Complete och PubMed. Artiklar var kvalitativa. Artiklarna granskades med Fribergs analysmetod (Friberg, 2022). Resultat: Resultatet presenterades i fyra teman. Negativa aspekter av livsstilsförändringar i dagligt liv, Positiva aspekter av livsstilsförändringar i dagligt liv, upplevelser av nödvändig kunskap vid livsstilsförändringar och upplevelserna av den egna motivationen av livsstilsförändringarna. Sammanfattning: Deltagarna i litteraturöversikten som blev diagnostiserade med DMT2 hade olika upplevelser samt uppfattningar av livsstilsförändringar. Olika upplevelser av fysiska hälsa och psykiska hälsa förekom bland studierna. Inom hälso- och sjukvården bör sjuksköterskor arbeta utifrån deras profession genom att omhänderta dessa individer och erbjuda evidensbaserad vård där individer blir inkluderade i sin behandling. / Background: Diabetes mellitus type 2 is a global chronic disease. In Sweden, approximately half a million of the population have the disease and approximately 350 million worldwide. The disease is serious and causes consequences such as cardiovascular diseases and premature mortality Aim: The purpose of this literature review was to light up the experiences of lifestyle changes in patients diagnosed with diabetes mellitus type 2.   Method: The literature review was based on eleven scientific articles that have been used in the results. Databases used were Cinahl Complete and PubMed. Articles were qualitative. The articles were reviewed using Friberg's analysis method (Friberg, 2022).  Results: The results were presented in four themes. Negative aspects of lifestyle changes in daily life, Positive aspects of lifestyle changes in daily life, experiences of necessary knowledge during lifestyle changes and the experiences of the own motivation of the lifestyle changes. Summary: The participants in the literature review who were diagnosed with DMT2 had different experiences and perceptions of lifestyle changes. Different experiences of physical health and mental health occurred among the studies. Within health care, nurses should work based on their profession by caring for these individuals and offering evidence-based care where individuals are included in their treatment.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter att förstå och tolka hälsoinformation, och har därmed en ökad risk för att drabbas av livsstilsrelaterade sjukdomar. Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med intellektuell funktionsnedsättning upplevde att delta i en hälsoutbildning om fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor, samt vilka erfarenheter de fått av utbildningen. Studien baserades på ett pilotprojekt, Hälsan spelar roll. En kvalitativ studiedesign användes och data insamlades vid nio semistrukturerade intervjuer, vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet visade att studiedeltagarna var nöjda med utbildningen Hälsan spelar roll och de hade utökat sina kunskaper inom hälsa, kost och träning. De upplevde att de hade blivit mer fysiskt aktiva än tidigare och att de förbättrat sina matvanor efter kursen. Studiedeltagarna upplevde att de hade blivit gladare och såg mer positivt på livet. Det upplevdes även stärkande att delta i grupp, vilket motiverade dem till att göra en förändring, och samtidig kunde kursledarna tillgodose deras individuella stödbehov. Att bibehålla nya vanor upplevdes ibland svårt när hälsosamma vanor inte alltid uppmärksammades hemma. Studiedeltagarna verkar uppleva att hälsoutbildningen Hälsan spelar roll kan förbättra deras levnadsvanor. Dock kan det ibland vara svårt för målgruppen att fortsätta med nya vanor efter avslutad utbildning, om stöd saknas. / People with intellectual disabilities can have difficulty to understand and interpret health information, thus having an increased risk of lifestyle related diseases. The aim of this study was to describe how people with intellectual disabilities experienced the participation in a health education program regarding physical activity and nutrition. The study is based on a pilot project, Hälsan spelar roll. A qualitative study design model was used, and data was collected through semi-structured interviews with nine participants and were analysed with content analysis. The study shows that the participants were satisfied with the program, and had increased their knowledge in health, nutrition, and exercise. During the program, they experienced an increase in physical activity levels and improved their nutritional habits. The participants exhibited a more positive outlook on life. They found it uplifting and motivating to participate in a group program, which encouraged them to change, while concurrently allowing the course leader to address their individual needs. Maintaining new habits, could prove challenging for the participants, if their healthy habits are not supported at home. The participants of the program also seemed to experience improvements in their daily habits through their participation in the health program. However, if support is lacking, the target group can have difficulties maintaining their new habits upon program completion.

Syftet med studien är att klargöra om nyckelhålsmärkningen har betydelse för konsumentens uppfattning och val av produkt, samt belysa förekomsten av källkritiskt tänkande kring nyckelhålsmärkningen. Som metod tillämpades intervjuer på 50 respondenter. Studien indikerar att nyckelhålsmärkningen har en inverkan på både val av produkt samt den generella uppfattningen om hur hälsosam en produkt är. Studien visar även på en slående avsaknad av källkritik då konsumenter utvärderar nyckelhålsprodukter. / The purpose with this study is to illustrate if the keyhole-symbol of food products has an impact on consumers view on, and choice of food product. This study will also illuminate if the consumers reasoning is critical of the sources. Fifty interviews were applied. The study shows that the keywhole-symbole has a positive influence on respondent's perception of healthiness and on likelihood to buy the product. The study also shows striking results int the absence of critical thinking about the sources.

The present study aims at the discussion of the contemporary forms of construction of selfidentity through the perspective prompted by the transformations ocurring in the health field. The increasing influence of the health promotional discourses in the media is reflected in the personal sphere, through the popularization of the “healthy lifestyles”. These are understood as supporting the construction of late modern identities. Within this phenomenon, we discuss the specific implications of the health eating discourse as portrayed in a specialized publication, attempting to the overlapping connections between lifestyle, food and discourse in the shaping of self-identities. Through this perspective, food is approached as bearing fundamental implications to the constitution of the individual. The present study is placed within the sociological theories on late modernity, the discourse analysis theories and the media as the provider of the symbolic content. / O presente estudo tem por objetivo discutir as formas de construção de identidade pessoal na contemporaneidade através da perspectiva das mudanças que ocorrem no campo da saúde. A crescente influência do discurso da promoção da saúde na mídia se reflete na esfera pessoal através da popularização dos “estilos de vida saudáveis”, que são observados como oferecendo um suporte para as identidades na modernidade tardia. Dentro deste fenômeno, discutimos as implicações específicas do discurso acerca da alimentação saudável em uma publicação especializada, atentando para as relações que se sobrepõem entre estilos de vida, comida e discurso como centrais para a constituição da identidade. A comida, nesta perspectiva, é vista a partir de suas implicações simbólicas para a constituição do indivíduo. Este estudo posiciona-se dentro das teorias sociológicas sobre a modernidade tardia, as teorias da análise de discurso e o campo da mídia como provedor do material simbólico. / Den aktuella studien syftar på att diskutera nutida form av konstruktion av självidentitet i mediala texter. Från det här perspektivet utgör hälsofrämjande diskurser ett verktyg för att bygga uppfattningar om sig själv där mat är ett särskilt viktigt symboliskt objekt i detta projekt. Inom detta fenomen, diskuteras den specifika innebörden av meddelanden kring hälsosam kosthållning som framförs i ett specialiserat tidningsmagasin. Fokus är på de överskridande förhållandena mellan livstil, mat och diskurser i skapandet av självidentitet. Studien befinner sig inom sociologiska teorier om senmodernitet, teorier om diskursanalys och media som en instans där symboliskt innehåll om subjektiviteter kan hittas.

Intresset kring hälsosam mat tycks vara större än någonsin. Vi matas med olika råd från experter, bloggar, myndigheter och vänner som berättar för oss hur vi ska äta för att uppnå god hälsa. Inte sällan ser råden olika ut beroende på vilken källa de kommer ifrån. Detta kan leda till en förvirrad bild av hälsa och vilka kostråd som man som konsument egentligen bör följa. Syftet med denna studie är att undersöka unga kvinnors syn på vad som är en hälsosam kost. Studien syftar till att erhålla en djupare förståelse kring olika uppfattningar om relationen mellan kost och hälsa. I denna studie har en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer använts. Materialet har sedan analyserats utifrån Belascos teoretiska ramverk om den kulinariska triangeln av motsättningar. Resultaten visar att hälsosam kost är ett balanserande mellan exempelvis det njutningsfulla och det förbjuda. Kvinnorna har en subjektiv uppfattning om vad som är hälsosamt och begreppet präglas därmed av en individuell tolkning. Vidare ses hälsosam kost som något hemlagat. Resultaten visar även att hälsosam kost är press och påtryckningar. Exempelvis upplever informanterna ångest och prestationskrav kring att äta på ett visst sätt. Kvinnorna får sin information om kost från olika källor, men litar mest på sina egna bedömningar. Faktorer som speglar valet av mat hos unga kvinnor är främst kopplade till identitet samt ansvar för miljön och den egna hälsan. Utifrån denna studie kan det dras slutsatser om att hälsosam kost upplevs individuellt olika. Vad som ses som hälsosamt för en person kan ses som mindre hälsosamt hos en annan. För att uppnå balans och välbefinnande skapar unga kvinnor sin egen bild av hälsa. Utifrån offentliga råd och råd från familj och vänner, gör kvinnorna sin egen bedömning och denna ses även som mest trovärdig. Det kan därmed ses som en utmaning för exempelvis myndigheter att nå ut med evidensbaserade råd om hälsa och kost. / The interest around healthy food seems to be larger than ever. Daily we receive different advice from experts, bloggers, authority and friends who tell us what we should eat to achieve good health. The advice is often different depending who the sender is. This could lead to a confused image of health and what dietary advice you as a consumer should follow. The aim of this study is to examine young women’s view of what characterizes a healthy diet. The purpose is to obtain a deeper understanding around different perceptions regarding the relation between food and health. This study includes a qualitative method and focus groups. The data has been analyzed through Belasco’s theory about the culinary triangle of contradictions. The results show that healthy food is a balance between for example the enjoyable and the forbidden. The women have a subjective perception of what they consider healthy and the concept is therefore characterized by an individual interpretation. Furthermore healthy food is seen as something that is homemade. The results also show that healthy food is a pressure. For example the informants are experiencing demands to perform and anxiety regarding eating in a particular way. The women receive their information from different sources, but depend mostly on their own assessments. Factors that have an impact on the choice of food for the young women are mainly linked to identity and responsibility for the environment and their own health. Based on this study conclusions can be drawn that healthy food is perceived individually different. What is seen as healthy varies between individuals. To achieve balance and well being young women create their own picture of health. Based on public advice and advice from family and friends, women form a personal view of healthy food, which is seen as most reliable. It can thus be seen as a challenge for authorities to reach out to the public with evidence based advices regarding health and food.

Människors strävan efter att leva hälsosamt är inget nytt fenomen och många söker antingen själva efter information eller så får de motta hälsobudskap via media. I takt med att människor använder fler sociala medier framför traditionella medier, flyttas också mer ansvar för att producera innehåll till den enskilda individen. Instagram är ett community där människor samlas och där normer och värderingar om bland annat hälsa konstrueras och reproduceras. Mot denna bakgrund syftar denna studie till att utifrån ett språkvetenskapligt perspektiv, undersöka hur en hälsosam livsstil språkligt och visuellt konstrueras på Instagram. Metodologiskt görs detta genom en kritisk diskursanalys av 44 Instagraminlägg som hämtats från #hälsosamlivsstil. De centrala teorier och metoder studien utgår ifrån är socialkonstruktivistism och kritisk diskursanalys tillsammans med språkvetenskapliga metoder för text- och bildanalys. Studien kommer bland annat fram till att användarna som delat inläggen, gärna väljer att inta ”expertpositioner” eller dela ”expertinformation” i samband med att en hälsosam livsstil konstrueras. De återkommande teman och diskurser som är framträdande i denna konstruktion är konsumtion, moral, moderskap, viktnedgång och utseende. Språkligt konstrueras en hälsosam livsstil bland annat som att äta på ett visst sätt, känna träningsglädje eller göra en viktresa. Den visuella analysen visar bland annat att de människor som porträtteras varken äter eller motionerar på bilderna. Vidare är bilder på människor antingen ”selfies” eller kvinnor i tajta träningskläder med spända muskler. Övriga bilder syftar till att visa hur mycket man gått ner i vikt eller hur många kalorier man bränt. De normer och värderingar som framträder i studien visar främst på vad användarna själva anser är en hälsosam kost genom att benämna den som bra eller dålig. Det finns även normer för hur man bör se ut – ha synliga muskler och lite kroppsfett. Men även om konstruktionen ibland skiljer sig åt, visar studien på ett homogent material där en gemensam syn finns om vad som är en hälsosam livsstil enligt användarna under #hälsosamlivsstil.

Syftet med studien var att (a) studera hälsosam kroppsuppfattning i relation till kroppsfunktionalitet, motionsmotiv, ångest och självkänsla, samt (b) undersöka om dessa faktorer kan predicera hälsosam kroppsuppfattning. Via webbenkäter samlades data in vid två tillfällen. 93 stycken kvinnor deltog, samtliga var över 18 år. Regressionsanalys visade att samtliga prediktorer kroppsfunktionalitet, utseenderelaterade motionsmotiv, funktionsrelaterade motionsmotiv, ångest och självkänsla var signifikanta prediktorer för kroppsuppskattning och utseendevärdering. Utvecklingsteorin om förkroppsligande samt Objektifieringsteorin är två välanvända teorier i sammanhang som studerar hälsosam kroppsuppfattning. Dessa användes i studien för att belysa kroppsfunktionalitetens roll i relation till hälsosam kroppsuppfattning samt ge en ökad förståelse för kroppsuppfattning ur en kvinnlig aspekt. Studiens resultat uppmärksammar faktorer som är relevanta i arbetet att förebygga och behandla kvinnors kroppsuppfattning. / The purpose of the study was to (a) study healthy body image in relation to body functionality, exercise motives, anxiety and self-esteem, and (b) examine whether these factors can predict healthy body image. Data were collected via web surveys on two occasions. 93 women participated, and all of them were over the age of 18. Regression analysis showed that all predictors, body functionality, appearance-related exercise motives, function-related exercise motives, anxiety and self-esteem were significant predictors of body appreciation and appearance evaluation. The developmental theory of embodiment and the objectification theory are two theories that are well-used in contexts that study positive body image. These were used in the study to illuminate the role of body functionality in relation to positive body image and to provide an increased understanding of body image from a female aspect. The results of the study draw attention to factors that are relevant in the work of preventing and treating women's body image.