Bakgrund: Övervikt och fetma är ett av de största folkhälsoproblemen i världen. I Sverige är vart femte barn i yngre skolåldern överviktig och fem procent utav dem är feta. Det är därför viktigt att veta hur stor påverkan föräldrar har på barns matvanor och fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur föräldrar påverkar barns matvanor och fysiska aktivitet. Metod: En systematisk litteraturstudie har gjorts med hjälp av databaserna PubMed och CINAHL. De inkluderade artiklarna (n=22) har analyserats och kvalitetsgranskats för att få fram ett så relevant resultat som möjligt. Dataanalys gjordes på artiklarna och dem var publicerade mellan 2009-2014. Resultat: Resultatet är redovisat i fyra temaområden om hur föräldrar påverkar sina barn och de områdena är föräldrars livsstil, föräldrars kunskap, föräldrars stöd och föräldrars regler och kontroll i hemmiljön. Dessa teman påverkar genom olika faktorer så som socioekonomi och utbildning, samt hemmiljön som påverkar både matvanor och den fysiska aktiviteten. Föräldrars kontroll och uppfostringsstil har en påverkan på matvanor medan stöd är det som har effekt på den fysiska aktiviteten. Implikation: Föräldrar behöver kunskap och medvetenhet om barnfetman och det kan uppnås med hjälp av ett högre socialt stöd. Det sociala stödet kan ges från skolan eller interventioner som involverar både föräldrar och barn.

Bakgrund: Övervikt är ett internationellt hälsoproblem. Tidiga insatser av barnhälsovården är betydelsefulla och kan förebygga och förhindra framtida komplikationer. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att stödja familjer med ett överviktigt barn till en mer hälsosam livsstil. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor inom barnhälsovården i södra Sverige. Analysen av intervjuerna genomfördes med en metod för kvalitativ manifest innehållsanalys.                  Resultat: Studiens resultat redovisas i tre kategorier: ”Relationer mellan distriktssköterskor och föräldrar”, ”Betydelsen av föräldrarnas insikt och vilja att förändra” samt ”Stödja familjerna till hälsosammare matvanor och motion” . I studien framkom att föräldrarnas insikt och vilja att förändra samt motivation var avgörande för att en förändring till en mer hälsosam livsstil skulle ske när ett barn var överviktigt. Att försöka stödja en familj när föräldrarna saknade insikt var en svår balansgång som krävde ett professionellt bemötande. Distriktssköterskornas förförståelse, erfarenheter, fördomar och attityder påverkade säkert medvetet eller omedvetet deras bemötande och familjernas reaktioner. De kunde ibland känna frustration när familjerna var ointresserade av det stöd de hade att erbjuda. Tvärprofessionellt samarbete förekom sällan.                       Slutsats: Det är betydelsefullt att som distriktssköterska vara medveten om att inte alla uppfattar övervikt som ett problem. Egna förutfattade meningar och värderingar kan påverka samspelet med familjerna. Föräldrarnas insikt och motivation är helt avgörande för att distriktssköterskor ska kunna stödja familjerna till en mer hälsosam livsstil. / Background: Obesity is an international health problem. Early intervention of child care is important and can avoid and prevent future complications. Purpose: The purpose of the study was to describe the district nurses' experiences of supporting families with an overweight child to a healthier lifestyle. Methodology: Qualitative interviews were conducted with eight district nurses in child health care in southern Sweden. The analyses of the interviews were done by manifest qualitative content analysis. Results: Study findings are reported in three categories:”Relationships between district nurses and parents”, “The importance of parents' awareness and willingness to change” and “Supporting families to healthy nutrition and exercise”. The study showed that parents understanding and willingness to change and motivation was the key to change to a healthier lifestyle when a child was overweight. Trying to support a family when parents lacked insight was a difficult balancing act that required a professional approach. District nurses' pre-understanding, experiences, prejudices and attitudes may affect their treatment and family reactions consciously or unconsciously. They could sometimes feel frustration when families were not interested in the support they had to offer. Multidisciplinary collaboration was infrequent. Conclusion: It is significant that district nurses are aware of that not all perceive obesity as a problem. Own preconceived ideas and values can affect the interaction with families. Parents’ knowledge and motivation are determining factors for district nurses to support families to a healthier lifestyle.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en global kronisk sjukdom.  I Sverige har cirka en halv miljon av befolkningen sjukdomen och ungefär 350 miljoner i hela världen. Sjukdomen är allvarlig och orsakar konsekvenser såsom kardiovaskulära sjukdomar och för tidig dödlighet.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa upplevelser av livsstilsförändringar hos patienter diagnostiserade med diabetes mellitus typ 2  Metod: Litteraturöversikten var baserad på elva vetenskapliga artiklar som har använts i resultatet. Databaser som användes var Cinahl Complete och PubMed. Artiklar var kvalitativa. Artiklarna granskades med Fribergs analysmetod (Friberg, 2022). Resultat: Resultatet presenterades i fyra teman. Negativa aspekter av livsstilsförändringar i dagligt liv, Positiva aspekter av livsstilsförändringar i dagligt liv, upplevelser av nödvändig kunskap vid livsstilsförändringar och upplevelserna av den egna motivationen av livsstilsförändringarna. Sammanfattning: Deltagarna i litteraturöversikten som blev diagnostiserade med DMT2 hade olika upplevelser samt uppfattningar av livsstilsförändringar. Olika upplevelser av fysiska hälsa och psykiska hälsa förekom bland studierna. Inom hälso- och sjukvården bör sjuksköterskor arbeta utifrån deras profession genom att omhänderta dessa individer och erbjuda evidensbaserad vård där individer blir inkluderade i sin behandling. / Background: Diabetes mellitus type 2 is a global chronic disease. In Sweden, approximately half a million of the population have the disease and approximately 350 million worldwide. The disease is serious and causes consequences such as cardiovascular diseases and premature mortality Aim: The purpose of this literature review was to light up the experiences of lifestyle changes in patients diagnosed with diabetes mellitus type 2.   Method: The literature review was based on eleven scientific articles that have been used in the results. Databases used were Cinahl Complete and PubMed. Articles were qualitative. The articles were reviewed using Friberg's analysis method (Friberg, 2022).  Results: The results were presented in four themes. Negative aspects of lifestyle changes in daily life, Positive aspects of lifestyle changes in daily life, experiences of necessary knowledge during lifestyle changes and the experiences of the own motivation of the lifestyle changes. Summary: The participants in the literature review who were diagnosed with DMT2 had different experiences and perceptions of lifestyle changes. Different experiences of physical health and mental health occurred among the studies. Within health care, nurses should work based on their profession by caring for these individuals and offering evidence-based care where individuals are included in their treatment.

Människors strävan efter att leva hälsosamt är inget nytt fenomen och många söker antingen själva efter information eller så får de motta hälsobudskap via media. I takt med att människor använder fler sociala medier framför traditionella medier, flyttas också mer ansvar för att producera innehåll till den enskilda individen. Instagram är ett community där människor samlas och där normer och värderingar om bland annat hälsa konstrueras och reproduceras. Mot denna bakgrund syftar denna studie till att utifrån ett språkvetenskapligt perspektiv, undersöka hur en hälsosam livsstil språkligt och visuellt konstrueras på Instagram. Metodologiskt görs detta genom en kritisk diskursanalys av 44 Instagraminlägg som hämtats från #hälsosamlivsstil. De centrala teorier och metoder studien utgår ifrån är socialkonstruktivistism och kritisk diskursanalys tillsammans med språkvetenskapliga metoder för text- och bildanalys. Studien kommer bland annat fram till att användarna som delat inläggen, gärna väljer att inta ”expertpositioner” eller dela ”expertinformation” i samband med att en hälsosam livsstil konstrueras. De återkommande teman och diskurser som är framträdande i denna konstruktion är konsumtion, moral, moderskap, viktnedgång och utseende. Språkligt konstrueras en hälsosam livsstil bland annat som att äta på ett visst sätt, känna träningsglädje eller göra en viktresa. Den visuella analysen visar bland annat att de människor som porträtteras varken äter eller motionerar på bilderna. Vidare är bilder på människor antingen ”selfies” eller kvinnor i tajta träningskläder med spända muskler. Övriga bilder syftar till att visa hur mycket man gått ner i vikt eller hur många kalorier man bränt. De normer och värderingar som framträder i studien visar främst på vad användarna själva anser är en hälsosam kost genom att benämna den som bra eller dålig. Det finns även normer för hur man bör se ut – ha synliga muskler och lite kroppsfett. Men även om konstruktionen ibland skiljer sig åt, visar studien på ett homogent material där en gemensam syn finns om vad som är en hälsosam livsstil enligt användarna under #hälsosamlivsstil.

Syftet med studien har varit att belysa fenomenet hälsoism utifrån personliga tränares perspektiv. Tidigare forskning har påvisat att hälsoism är ett starkt växande fenomen i västvärlden. Utifrån syftet skapades tre frågeställningar; Hur diskuterar personliga tränare synen på sig som en förebild inom hälsa? Hur framträder hälsomedvetenhet i vardagen för personliga tränare? Vad innebär en hälsosam livsstil för personliga tränare? Undersökningen använde kvalitativ metod och bestod av fyra intervjuer. Informanterna var utbildade och arbetade med någon form med personlig träning. En del av resultatet visade att personliga tränare anser sig själv som förebilder och representanter för hälsa. Detta leder till att rätt beteende måste ske i en omgivning där kunder eller potentiella kunder kan hålla koll på en. Att inte ha rätt beteende i sådana situationer kan resultera i att man anses som en opålitlig personlig tränare. Ett annat resultat visar på att en hälsosam livsstil är viktigt för personliga tränare men att det är lika viktigt att inte ha för hälsosam beteende heller. Ett för hälsosamt beteende eller att ha hälsa som religion kan anses som osunt beteende. Slutsatsen i uppsatsen tyder på att personliga tränare är en del av hälsoismen och uppfyller en del krav på att ha hälsa som religion. Men det finns fortfarande en negativ inställning mot att ha hälsa som religion och att prioritera hälsa först. Detta kan förklaras utifrån att det inte är socialt accepterat än att ha hälsa som en religion kanske eftersom det är ett så pass nytt fenomen. / The aim of the study was to shed light on the phenomenon healthism based on personal trainers’ perspective. Previous research has shown that healthism is a rapidly growing phenomenon in the western world. Based on the purpose, three issues were created; How do personal trainers discuss their view as a role model in health? How does health awareness appear in everyday life for personal trainer? What does a healthy lifestyle for personal trainer mean? The study used the qualitative method and consisted of four interviews. The informants were educated and worked in some form of personal training. A part of the the results show that personal trainers consider themselves as role models and representatives of health. This leads to the proper behavior must occur in an environment where clients or potential clients can keep track of one. Not having the right behavior in such situations can result in being considered as an extremely unreliable personal trainer. Another result shows that a healthy lifestyle is important for personal trainers but it is equally important not to have too healthy behavior either. A too healthy behavior or to have health as a religion can be regarded as unhealthy behavior. The conclusion in the paper suggest that the personal trainer is part of the healthism and fulfill some requirements to have health as a religion. But there is still a negative attitude towards taking health as a religion and prioritize health first. This can be explained on the basis that it is not socially acceptable yet to have health as a religion perhaps because it is such a new phenomenon.