<p>Municipal Real Estate Companies runs by a political boarder who makes decisions in large investments. In some cases the municipal counter have to take the decisions about big and expensive investments. A successful investment needs to be built on solid ground.</p><p>Media has lately focused on energy topics as a part of the environmental discussion and the real estate companies tries to use the new technology that the market has provided. Energy investments in new buildings are not longer a small part of the energy saving program. Long-term investment demands needs large knowledge and awareness about the energy topics that have recently grown in the municipal real estate companies. These topics need to be put on the agenda as soon as possible in building projects.</p><p>Investments in real estate’s are complex because the payback time is hard to foresee. The calculation in future costs are hard to predict and parts like inflation influences the investments in real estates. The awareness in the calculations in a municipal real estate company is important because the insecurity affects the outcome negatively. The calculated coasts are likely to be more exact further in a project because the expenses are more specified and there by more real. </p><p>The authors meaning with this essay is to investigate how municipal real estate companies handles the process of taking decisions and when energy topics are brought up on the agenda. Focus has been on the financial part of calculating coasts and income that aren’t real and there by hard to anticipate. Information has been collected by personal interviews and in some case complemented by email. The author’s general opinion in the essay is that the municipal real estate companies’ approach in the process of taking decisions is likely to be at the same manner. On the other hand the way of creating calculations divide the companies’ way of structure the basis to make good decisions by.</p>

Beslutsprocesser är ett vanligt återkommande inslag i varje människas liv. Att fatta ett beslut är också något som inte helt sällan är förknippat med vissa svårigheter. Olika krav på beslutsfattaren är ofta närvarande, och kravet att handla rationellt är inte ovanligt. Men vad innebär det egentligen att vara rationell eller irrationell? För att försöka förstå oss på begreppen och helheten i beslutsprocessen har vi genomfört tre olika empiriska undersökningar. Genom dessa undersökningar har vi studerat fenomenet beslutsprocesser, med fokus på begreppen rationalitet &amp; irrationalitet, i syfte att svara på vår problemformulering: • Hur påverkar val av perspektiv synen på rationalitet och irrationalitet i beslutsprocesser? Syftet är att förstå vad som får en individ att fatta ett visst beslut i olika situationer, och utifall innebörden av uttrycken rationalitet och irrationalitet förändras beroende på utifrån vilket perspektiv man studerar situationen och den individ som tar beslutet. Vi presenterar i denna studie två olika perspektiv på beslutsprocessen. Först introduceras mer klassisk forskning, som har en kategoriserande syn på beslutsprocessen. Detta följs av en mer utvecklad syn där man går ifrån det linjära och kategoriserande och istället fokuserar på ickelinjärt, situationsanpassat beslutsfattande. I analyskapitlet analyserar och diskuterar vi de olika begreppen och kopplar dem till våra empiriska fall för att slutligen ifrågasätta kategorisering av begreppen rationalitet och irrationalitet inom beslutsprocesser. Studien slutsats är: Beroende på vilket teoretiskt perspektiv som används kommer rationalitet och irrationalitet till olika uttryck i beslutsprocessen. Vår studie visar att den klassiska synen på beslutsprocessen inte räcker till för att beskriva den verkliga processen. Det går inte generalisera vad som är rationellt och irrationellt i beslutsprocesser, då varje fall är olika beroende på situation och person. Vår studie visar att inget av perspektiven vi studerat ensamt räcker till för att beskriva en beslutsprocess fullt ut. Istället bör perspektiven ses som komplement till varandra för att ge en mer verklig bild av beslutsprocesser.

Municipal Real Estate Companies runs by a political boarder who makes decisions in large investments. In some cases the municipal counter have to take the decisions about big and expensive investments. A successful investment needs to be built on solid ground. Media has lately focused on energy topics as a part of the environmental discussion and the real estate companies tries to use the new technology that the market has provided. Energy investments in new buildings are not longer a small part of the energy saving program. Long-term investment demands needs large knowledge and awareness about the energy topics that have recently grown in the municipal real estate companies. These topics need to be put on the agenda as soon as possible in building projects. Investments in real estate’s are complex because the payback time is hard to foresee. The calculation in future costs are hard to predict and parts like inflation influences the investments in real estates. The awareness in the calculations in a municipal real estate company is important because the insecurity affects the outcome negatively. The calculated coasts are likely to be more exact further in a project because the expenses are more specified and there by more real. The authors meaning with this essay is to investigate how municipal real estate companies handles the process of taking decisions and when energy topics are brought up on the agenda. Focus has been on the financial part of calculating coasts and income that aren’t real and there by hard to anticipate. Information has been collected by personal interviews and in some case complemented by email. The author’s general opinion in the essay is that the municipal real estate companies’ approach in the process of taking decisions is likely to be at the same manner. On the other hand the way of creating calculations divide the companies’ way of structure the basis to make good decisions by.

Inom ideella organisationer finns det ofta en idé om att det är egalitära principer som råder vad gäller beslutsfattande, dock kan maktfördelningen i beslutsprocesser uppfattas annorlunda av medlemmarna. De egalitära principerna tar sig alltså inte alltid uttryck i beslutsprocesser då medlemmarna kan uppfatta att alla faktiskt inte har lika mycket makt att uttala sig och påverka beslut i organisationen. Vem är det som egentligen har makt uttala sig när ett beslut ska tas? Varför har just den personen makt i beslutsprocessen? Baserat på teorier och forskning om beslutsfattande och organisationskultur är detta vad uppsatsen ämnar att undersöka. Närmare bestämt, hur medlemmar i en ideell organisation uppfattar att makt erhålls och fördelas i beslutsprocesser. Studien genomfördes med intervjuer av åtta stycken personer i en ideell organisation med 40 medlemmar. Med stöd i Bacharach &amp; Lawlers (1980) teori om hur makt i form av auktoritet och inflytande erhålls i organisationer visade resultatet att medlemmarna uppfattade att makt skilde sig dem emellan i beslutsprocesser. Studiens resultat föreslår att medlemmarna uppfattar att makt erhålls genom tillgång till fyra källor till makt. Dessa källor till makt kommer från teorin och är formella positioner i organisationen, personlighet, expertkunskaper samt tillfälle. Vidare har tre situationer i beslutsprocessen identifierats i vilka källorna till makt analyserats. Dessa situationer är att tillfrågas, att komma med idéer och delta i diskussion. Resultatet föreslår att de intervjuade uppfattar att flera av de olika källorna till makt kan uttryckas i samma situation och då kan kombinationen av dem vara det som ger medlemmar mer eller mindre makt i beslutsprocessen. Resultatet visar att medlemmar uttrycker att alla har samma rätt till makt även fast de samtidigt, genom att förklara hur beslutsprocesser går till, belyser att det inte är så.

<p>Strategier för kompetensförsörjning har fått en allt större betydelse för företagens möjligheter till att vara konkurrenskraftiga. Det gäller därför för ledningen att forma medarbetarnas kompetenser utifrån det behov som finns på marknaden. Att skapa unika kombinationer av kompetens är således viktigt för att kunna konkurrera på en föränderlig marknad. I studien undersöks hur strategier för kompetensförsörjning växer fram, det vill säga vilka förhållanden ledningen tar hänsyn till samt vilka planerings och beslutsprocesser som ligger bakom deras satsningar på kompetensförsörjning.  Syftet var att lyfta fram vilka metoder som ledningen inom två kunskapsföretag använde sig av för att utveckla planer för kompetensförsörjning. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes på två olika företag. Resultatet visar att inventering av kompetenser, kontinuerliga analyser av marknaden; inre och yttre dialoger samt utvärderingar av projekt var centrala metoder som ledningen använde sig av för att identifiera och säkerställa kompetensbehov i organisationen.  Resultatet visar också att incitamentsystem användes som en central metod för att uppmuntra individen till att kompetensutvecklas. Avslutningsvis diskuteras olika dilemman som försvårar förutsättningarna för ledningen att arbeta strategisk med kompetensförsörjning.</p> / "KOM IN" projektet

Strategier för kompetensförsörjning har fått en allt större betydelse för företagens möjligheter till att vara konkurrenskraftiga. Det gäller därför för ledningen att forma medarbetarnas kompetenser utifrån det behov som finns på marknaden. Att skapa unika kombinationer av kompetens är således viktigt för att kunna konkurrera på en föränderlig marknad. I studien undersöks hur strategier för kompetensförsörjning växer fram, det vill säga vilka förhållanden ledningen tar hänsyn till samt vilka planerings och beslutsprocesser som ligger bakom deras satsningar på kompetensförsörjning.  Syftet var att lyfta fram vilka metoder som ledningen inom två kunskapsföretag använde sig av för att utveckla planer för kompetensförsörjning. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes på två olika företag. Resultatet visar att inventering av kompetenser, kontinuerliga analyser av marknaden; inre och yttre dialoger samt utvärderingar av projekt var centrala metoder som ledningen använde sig av för att identifiera och säkerställa kompetensbehov i organisationen.  Resultatet visar också att incitamentsystem användes som en central metod för att uppmuntra individen till att kompetensutvecklas. Avslutningsvis diskuteras olika dilemman som försvårar förutsättningarna för ledningen att arbeta strategisk med kompetensförsörjning. / "KOM IN" projektet

No description available.

<p>This paper investigates decision-making under uncertainty and complexity. The focus point of the study was to investigate how organizations in Stockholm has come to a decisions on how to manage the trial implementation of a congestion tax in terms of their company cars. The study was conducted as a survey with complementary interviews with the decision makers in change of congestion tax problem. The aim of the study was to gain an understanding for the decision making processes, and how and why the companies decided as they did. The theory on which we based our study emanated from both systems theory and business economic theory on decision making. The latter involving both normative and descriptive theory. This gave us the means to understand and analyse our empirical work. The study shows that decision makers in organizations often act irrational and on quite loose grounds, without any financial inquiry when coming to a decision on complex matters. We have found that decision makers stride from the path of what normative decision making theory suggest on how to structure and solve a problem. As the complexity of the problem at hand rises, decision makers turn their back on the structured decision making process by finding the most convenient solution and then enhance its positive qualities. The reason i simply that they by doing so avoid the hardship of attempting to rationaly structure and take responsibility for a problem and a decision with uncertain consequenses.</p>

This paper investigates decision-making under uncertainty and complexity. The focus point of the study was to investigate how organizations in Stockholm has come to a decisions on how to manage the trial implementation of a congestion tax in terms of their company cars. The study was conducted as a survey with complementary interviews with the decision makers in change of congestion tax problem. The aim of the study was to gain an understanding for the decision making processes, and how and why the companies decided as they did. The theory on which we based our study emanated from both systems theory and business economic theory on decision making. The latter involving both normative and descriptive theory. This gave us the means to understand and analyse our empirical work. The study shows that decision makers in organizations often act irrational and on quite loose grounds, without any financial inquiry when coming to a decision on complex matters. We have found that decision makers stride from the path of what normative decision making theory suggest on how to structure and solve a problem. As the complexity of the problem at hand rises, decision makers turn their back on the structured decision making process by finding the most convenient solution and then enhance its positive qualities. The reason i simply that they by doing so avoid the hardship of attempting to rationaly structure and take responsibility for a problem and a decision with uncertain consequenses.

No description available.