Abstrakt   Denna uppsats undersöker delegeringen av makrotillsyn i Sverige. Makrotillsyn är ett nytt politikområde som vuxit fram efter den internationella finansiella krisen 2007–2009 och har tydliga internationella, EU- och nationella aspekter. Utifrån Lombardi & Moschellas (2017) studie med tre hypoteser; att delegeringen vilar på funktionell, idémässig eller symbolpolitisk logik, intervjuas centralt placerade beslutsfattare inom området makrotillsyn för att kunna beskriva vilken logik som gäller. Studien visar att det är frågan om tre beslutsprocesser, Den ena hanterar bankinriktade makrotillsynsverktyg, vilket följer en funktionell logik och är teknokratstyrd. Utformningen av denna process har påverkats avsevärt av policydokument upprättade av internationella experter knutna till centralbanks- och tillsynsmiljön och har egenskaper av en internationell/EU-baserad horisontell nätverksprocess. Den andra beslutsprocessen hanterar hushållsinriktade makrotillsynsverktyg som bäst förklaras med en symbolpolitisk logik. Den är i huvudsak nationell och har karaktär av en korporativ och politiserad process. Den tredje beslutsprocessen är utformningen av ramverket för makrotillsyn och har internationellt, EU- och nationellt inslag som har karaktär av en nätverksprocess. Delegeringslogiken av makrotillsyn i Sverige beskrivs bäst med en idémässig logik men med tydliga inslag av symbolpolitisk logik där nya idéer har fått genomslag i tillsynen. Delegeringen av makrotillsyn har utformats utifrån den befintliga institutionella konfigurationen och det har inte genomförts några större förändringar för att kunna utforma en effektiv makrotillsyn. Makrotillsynen är utformad för att hantera marknadsobalanser och incitamentsproblem där synen är att marknaden inte kan hantera kreditcykliska och sammanlänkningseffekter på ett effektivt sätt.

<p>The present licentiate thesis deals with decision processes, entrepreneurship, and politics in a local context. The study focuses on the local project <em>Björntanden</em> in Östersund, an entrepreneurial idea aiming at regional development. The purpose of the thesis is to understand the decision processes that enable or hinder the realization of entrepreneurial ideas in a local context.</p><p>The background of the study is the notion that regional development often is considered a condition for economic growth. Concepts such as local and entrepreneurial processes are commonly used in this context. These processes are seldom run in isolation by single actors but normally in cooperation with others. It is not uncommon that actors such as politicians and other representatives of local government and state agencies play an important role in influencing the conditions for local entrepreneurship. As decision processes in the private and public sector are different, this creates coordination problems.</p><p>Cooperation between many actors also tends to create coordination problems when actors with different organisational principles and organisational cultures meet in a joint arena. This is further accentuated when business people, civil servants, politicians and others are to cooperate in decision-making on entrepreneurial ideas that often are inherently unclear.</p><p>I followed the project <em>Björntanden</em> for four years by observations, interviews and studies of published and unpublished documents. On the basis of the experiences of the actors involved I have interpreted the meaning of their actions, i.e., what they have said and what they have done, in order to form the concepts used in the study. Through an interactive process between received theory and the gradually evolving results of the empirical study I have attempted to reach an understanding of the decision processes by linking local conditions, i.e. points of departure for entrepreneurial ideas in a local context, with different types of decision processes. The analysis indicates aspects that may create possibilities and space as well as obstacles for successful decision-making when entrepreneurship and politics are to act in cooperation.</p> / <p>I den här licentiatuppsatsen behandlar jag beslutsprocesser, entreprenörskap och politik i en lokal kontext. Studien fokuserar på det lokala projektet Björntanden i Östersund, en entreprenöriell idé för regional utveckling. Syftet med uppsatsen är att förstå de beslutsprocesser som ger möjlighet eller hindrar att entreprenöriella idéer i en lokal kontext förverkligas.</p><p>Bakgrunden till studien är att regional utveckling ofta framhålls som en förutsättning för ekonomisk tillväxt. Begrepp som lokala och entreprenöriella processer är vanligt förekommande i ett sådant sammanhang. Dessa processer bedrivs sällan isolerade hos någon enskild aktör utan ofta i samverkan med andra. Vidare är det inte ovanligt att aktörer såsom politiker, kommunala och statliga företrädare har en framträdande roll för de möjligheter och hinder som gäller för entreprenörskap i ett lokalt sammanhang. Då beslutsprocesser inom den privata sektorn skiljer sig från beslutsprocesser inom den offentliga innebär det koordinationsproblem.</p><p>Samverkan mellan många aktörer tenderar också att leda till koordinationsproblem när mötet mellan aktörer med olika organisationsprinciper och organisationskulturer skall hanteras på en gemensam arena. Detta blir än mer framträdande, när näringslivsföreträdare, offentliga tjänstemän, politiker och andra skall samverka kring beslut om entreprenöriella idéer, vars signum många gånger är det otydliga.</p><p>Under fyra år har jag följt projektet genom observationer, enskilda samtal och studier av publicerade och opublicerade handlingar. Jag har utgått från aktörernas egna upplevelser och erfarenheter av projektet Björntanden och tolkat möjliga innebörder i deras ageranden i form av vad de har sagt och vad de har gjort som underlag för begreppsbildningen i studien. Genom växelspel mellan teoretiska utgångspunkter och den empiriska undersökningens gradvis framväxande resultat har jag försökt uppnå förståelse av beslutsprocesserna genom att sammankoppla lokala förutsättningar, alltså aktuella <em>points of departure</em> för entreprenöriella idéer, i en lokal kontext, med olika slag av beslutsprocesser. Analysen visar på aspekter som kan skapa möjligheter och ge utrymme men också hinder för framgångsrikt beslutsfattande när entreprenörskap och politik samverkar.</p>

<p>Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementets Johan Gråberg ansåg att Sverige låg långt fram med sina insamlingskvantiteter av elavfall och att det vore bra om Sverige blev en förebild för övriga Europa. Men den svenska modellen med producentansvar reglerar idag endast producenternas ansvar att samla in och förbehandla elavfall, den säger mycket lite om hur transporterna ska ske med hänsyn till infrastruktur och miljö. Den svenska modellen går därför inte att använda i Europa då insamlingen och transporterna skulle öka transportbehovet och nyttjandet av tunga lastbilar med släp (Kallunki & Eknor 2005, s. 39-41). Detta går emot de miljömål och de miljöbestämmelser som finns i Europa (Nationalkommittén för Agenda21 och Habitat 2002, s. 37-39). Det går även emot de miljömål som finns i Sverige (prop. 1997/98:145, s. 44-162). Av denna anledning ville författarna undersöka hur myndigheterna kunde skapa en lag som löser problemet med insamling av uttjänta elektr(on)iska produkter, samtidigt som lagen inte tog hänsyn till att följderna blev onödigt stora och att den även gick emot vissa av de miljömål som fanns uppsatta.</p><p>Det svenska ledarskapet är inriktat på att nå samförstånd i besluten, vilket kräver dialog och en ömsesidighet i accepterandet av en gemensam uppfattning (Edström & Jönsson 2000, s. 166-167). Detta ger utrymme för att intressenterna ska kunna vara med i utformandet av lagen. Under arbetet med utformandet av producentansvaret var många aktörer med skilda intressen och på olika nivåer involverade. Men det var det ekonomiska intresset och det ekologiska intresset som var de i särklass starkaste spänningspolerna under hela den svenska beslutsprocessen.</p><p>Spänningarna mellan idésystemen förstärktes alltså genom regeringens sätt att låta de som belastas av ett beslut få utforma det. När regeringen överlät ansvaret att sätta målen för producentansvaret på en kretsloppsdelegation bestående av alla olika aktörsgrupper uppstod intressekonflikten mellan de ekonomiska och ekologiska intressena. Lösningen blev i god svensk anda en kompromiss. Målet på lång sikt skulle i enlighet med regeringens direktiv till Kretsloppsdelegationen och den dominerande växtidén bli att skapa ett system med minimal miljöpåverkan. Men det kortsiktiga målet blev att snabbt upprätta ett rikstäckande insamlingssystem med så hög insamlingsgrad som möjligt. I och med detta stöttes transportfrågorna bort helt, de uteslöts från nätverket som arbetade med lagen, alltså löstes ett problem men ett nytt skapades. När El-Kretsen bildades för att lösa insamlingsproblematiken var den geografiska täckningen och en hög insamlingsgrad de enda målfaktorerna.</p> / <p>Mr Johan Gråberg at the Ministry of the Environment was of the opinion that Sweden is one of the best countries in the world when it comes to recycling electronic waste. Mr Gråberg also said that it would be good for Sweden if the Swedish system could be used in other countries in Europe. However, the Swedish model only considers the responsibility of the producers for collecting and recycling electrical and electronical products. There is no consideration of the impact on the infrastructure and the environment caused by the increased transportations. This lack of consideration to the increased transports and use of heavy traffic is the reason that the Swedish model cannot be used in the rest of Europe (Kallunki & Eknor 2005, s. 39-41). This goes against the environmental goals and policies that are used in Europé (Nationalkommittén för Agenda21 and Habitat 2002, s. 37-39), as well as to the environmental goals set up in Sweden (prop. 1997/98:145, s. 44-162). With this background, the authors wished to study why the Swedish government created a law to solve the problem with collecting electronic waste, while the same law did not consider the consequences, especially the unnecessarily large needs for transportation, which goes against some of the environmental goals set up by the Swedish government.</p><p>Swedish leadership is based on the attempt of reaching consensus when taking decisions, a leadership which calls for dialogue and a mutual acceptance of a common understanding (Edström & Jönsson 2000, s. 166-167). This leaves an opening for interests to take part in the construction of new laws. When constructing the responsibility of the producer for collecting waste, many parties with separate interests and at different levels in the hierarchy were involved. However, by far the strongest opposition during the process of the decision in Sweden was found between the economical and the ecological interests.</p><p>The tension between the two idea systems was thus reinforced by the way the government allowed those who would be burdened by the decision to partake in the construction of the decision. When the government turned over the responsibility of setting the goals for the responsibility of the producer to a delegation of recycling, the Kretsloppsdelegationen, consisting of all different interest groups, the conflict of interest between the economical and the ecological parties arose. In good Swedish spirit the solution to this conflict turned into a compromise. The long term goal would, according to the directive from the government to the Kretsloppsdelegationen and the predominant idea of growth, be to create a system with as little impact as possible on the environment. However the short term goal turned out to be a nation wide collection system, implemented as soon as possible and with the highest possible level of collection. Due to this speedy implementation the transportation issue was out of the picture. The transportation interests were excluded from the network that was working with the law, thus solving one problem but creating another one. Once the El-Kretsen was founded in order to solve the problems with the collection of the waste, geographical coverage and a high level of collection were the only bench-marks considered.</p>

The present licentiate thesis deals with decision processes, entrepreneurship, and politics in a local context. The study focuses on the local project Björntanden in Östersund, an entrepreneurial idea aiming at regional development. The purpose of the thesis is to understand the decision processes that enable or hinder the realization of entrepreneurial ideas in a local context. The background of the study is the notion that regional development often is considered a condition for economic growth. Concepts such as local and entrepreneurial processes are commonly used in this context. These processes are seldom run in isolation by single actors but normally in cooperation with others. It is not uncommon that actors such as politicians and other representatives of local government and state agencies play an important role in influencing the conditions for local entrepreneurship. As decision processes in the private and public sector are different, this creates coordination problems. Cooperation between many actors also tends to create coordination problems when actors with different organisational principles and organisational cultures meet in a joint arena. This is further accentuated when business people, civil servants, politicians and others are to cooperate in decision-making on entrepreneurial ideas that often are inherently unclear. I followed the project Björntanden for four years by observations, interviews and studies of published and unpublished documents. On the basis of the experiences of the actors involved I have interpreted the meaning of their actions, i.e., what they have said and what they have done, in order to form the concepts used in the study. Through an interactive process between received theory and the gradually evolving results of the empirical study I have attempted to reach an understanding of the decision processes by linking local conditions, i.e. points of departure for entrepreneurial ideas in a local context, with different types of decision processes. The analysis indicates aspects that may create possibilities and space as well as obstacles for successful decision-making when entrepreneurship and politics are to act in cooperation. / I den här licentiatuppsatsen behandlar jag beslutsprocesser, entreprenörskap och politik i en lokal kontext. Studien fokuserar på det lokala projektet Björntanden i Östersund, en entreprenöriell idé för regional utveckling. Syftet med uppsatsen är att förstå de beslutsprocesser som ger möjlighet eller hindrar att entreprenöriella idéer i en lokal kontext förverkligas. Bakgrunden till studien är att regional utveckling ofta framhålls som en förutsättning för ekonomisk tillväxt. Begrepp som lokala och entreprenöriella processer är vanligt förekommande i ett sådant sammanhang. Dessa processer bedrivs sällan isolerade hos någon enskild aktör utan ofta i samverkan med andra. Vidare är det inte ovanligt att aktörer såsom politiker, kommunala och statliga företrädare har en framträdande roll för de möjligheter och hinder som gäller för entreprenörskap i ett lokalt sammanhang. Då beslutsprocesser inom den privata sektorn skiljer sig från beslutsprocesser inom den offentliga innebär det koordinationsproblem. Samverkan mellan många aktörer tenderar också att leda till koordinationsproblem när mötet mellan aktörer med olika organisationsprinciper och organisationskulturer skall hanteras på en gemensam arena. Detta blir än mer framträdande, när näringslivsföreträdare, offentliga tjänstemän, politiker och andra skall samverka kring beslut om entreprenöriella idéer, vars signum många gånger är det otydliga. Under fyra år har jag följt projektet genom observationer, enskilda samtal och studier av publicerade och opublicerade handlingar. Jag har utgått från aktörernas egna upplevelser och erfarenheter av projektet Björntanden och tolkat möjliga innebörder i deras ageranden i form av vad de har sagt och vad de har gjort som underlag för begreppsbildningen i studien. Genom växelspel mellan teoretiska utgångspunkter och den empiriska undersökningens gradvis framväxande resultat har jag försökt uppnå förståelse av beslutsprocesserna genom att sammankoppla lokala förutsättningar, alltså aktuella points of departure för entreprenöriella idéer, i en lokal kontext, med olika slag av beslutsprocesser. Analysen visar på aspekter som kan skapa möjligheter och ge utrymme men också hinder för framgångsrikt beslutsfattande när entreprenörskap och politik samverkar.

Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementets Johan Gråberg ansåg att Sverige låg långt fram med sina insamlingskvantiteter av elavfall och att det vore bra om Sverige blev en förebild för övriga Europa. Men den svenska modellen med producentansvar reglerar idag endast producenternas ansvar att samla in och förbehandla elavfall, den säger mycket lite om hur transporterna ska ske med hänsyn till infrastruktur och miljö. Den svenska modellen går därför inte att använda i Europa då insamlingen och transporterna skulle öka transportbehovet och nyttjandet av tunga lastbilar med släp (Kallunki &amp; Eknor 2005, s. 39-41). Detta går emot de miljömål och de miljöbestämmelser som finns i Europa (Nationalkommittén för Agenda21 och Habitat 2002, s. 37-39). Det går även emot de miljömål som finns i Sverige (prop. 1997/98:145, s. 44-162). Av denna anledning ville författarna undersöka hur myndigheterna kunde skapa en lag som löser problemet med insamling av uttjänta elektr(on)iska produkter, samtidigt som lagen inte tog hänsyn till att följderna blev onödigt stora och att den även gick emot vissa av de miljömål som fanns uppsatta. Det svenska ledarskapet är inriktat på att nå samförstånd i besluten, vilket kräver dialog och en ömsesidighet i accepterandet av en gemensam uppfattning (Edström &amp; Jönsson 2000, s. 166-167). Detta ger utrymme för att intressenterna ska kunna vara med i utformandet av lagen. Under arbetet med utformandet av producentansvaret var många aktörer med skilda intressen och på olika nivåer involverade. Men det var det ekonomiska intresset och det ekologiska intresset som var de i särklass starkaste spänningspolerna under hela den svenska beslutsprocessen. Spänningarna mellan idésystemen förstärktes alltså genom regeringens sätt att låta de som belastas av ett beslut få utforma det. När regeringen överlät ansvaret att sätta målen för producentansvaret på en kretsloppsdelegation bestående av alla olika aktörsgrupper uppstod intressekonflikten mellan de ekonomiska och ekologiska intressena. Lösningen blev i god svensk anda en kompromiss. Målet på lång sikt skulle i enlighet med regeringens direktiv till Kretsloppsdelegationen och den dominerande växtidén bli att skapa ett system med minimal miljöpåverkan. Men det kortsiktiga målet blev att snabbt upprätta ett rikstäckande insamlingssystem med så hög insamlingsgrad som möjligt. I och med detta stöttes transportfrågorna bort helt, de uteslöts från nätverket som arbetade med lagen, alltså löstes ett problem men ett nytt skapades. När El-Kretsen bildades för att lösa insamlingsproblematiken var den geografiska täckningen och en hög insamlingsgrad de enda målfaktorerna. / Mr Johan Gråberg at the Ministry of the Environment was of the opinion that Sweden is one of the best countries in the world when it comes to recycling electronic waste. Mr Gråberg also said that it would be good for Sweden if the Swedish system could be used in other countries in Europe. However, the Swedish model only considers the responsibility of the producers for collecting and recycling electrical and electronical products. There is no consideration of the impact on the infrastructure and the environment caused by the increased transportations. This lack of consideration to the increased transports and use of heavy traffic is the reason that the Swedish model cannot be used in the rest of Europe (Kallunki &amp; Eknor 2005, s. 39-41). This goes against the environmental goals and policies that are used in Europé (Nationalkommittén för Agenda21 and Habitat 2002, s. 37-39), as well as to the environmental goals set up in Sweden (prop. 1997/98:145, s. 44-162). With this background, the authors wished to study why the Swedish government created a law to solve the problem with collecting electronic waste, while the same law did not consider the consequences, especially the unnecessarily large needs for transportation, which goes against some of the environmental goals set up by the Swedish government. Swedish leadership is based on the attempt of reaching consensus when taking decisions, a leadership which calls for dialogue and a mutual acceptance of a common understanding (Edström &amp; Jönsson 2000, s. 166-167). This leaves an opening for interests to take part in the construction of new laws. When constructing the responsibility of the producer for collecting waste, many parties with separate interests and at different levels in the hierarchy were involved. However, by far the strongest opposition during the process of the decision in Sweden was found between the economical and the ecological interests. The tension between the two idea systems was thus reinforced by the way the government allowed those who would be burdened by the decision to partake in the construction of the decision. When the government turned over the responsibility of setting the goals for the responsibility of the producer to a delegation of recycling, the Kretsloppsdelegationen, consisting of all different interest groups, the conflict of interest between the economical and the ecological parties arose. In good Swedish spirit the solution to this conflict turned into a compromise. The long term goal would, according to the directive from the government to the Kretsloppsdelegationen and the predominant idea of growth, be to create a system with as little impact as possible on the environment. However the short term goal turned out to be a nation wide collection system, implemented as soon as possible and with the highest possible level of collection. Due to this speedy implementation the transportation issue was out of the picture. The transportation interests were excluded from the network that was working with the law, thus solving one problem but creating another one. Once the El-Kretsen was founded in order to solve the problems with the collection of the waste, geographical coverage and a high level of collection were the only bench-marks considered.

Sweden has through its membership of the EU, an obligation to strive that the wolf population should be both long and short time viability. The signed Convention on Biological Diversity means that the wolf population must meet a favorable conservation status, which has required a great need for scientific facts about what a sustainable status is. The relationship between science and decision making can be difficult, especially in complex environmental problems with many uncertainties. The purpose of this study is to examine the various scientific uncertainties and find out how they influence decision-making within the Swedish wolf policy. The focus is on the impact of the scientific advice for decision-makers. The study is a case study in which the results are based on five interviews with experts in the field as well as a deeper text analysis of the reports and regulations used in the decision-making process. In conclusion, the study indicates that research and scientific findings have had a major role in the decision-makers in wolf management. To some extent, it has also complicated the issue because of the lack of consensus among researchers. The attitude around Sweden's wolves extends far back in time and the conflict today is a contentious question that seems to act much about values ​​and not just scientific contradictions. / Sverige har genom sitt medlemskap i EU en skyldighet att sträva efter att vargens population ska vara både kortsiktigt och långsiktigt livskraftig. Den undertecknade konventionen om biologisk mångfald medför att vargstammen måste uppfylla en gynnsam bevarandestatus, vilket har krävt ett stort behov av vetenskapliga fakta kring vad en hållbar status är. Sambandet mellan vetenskap och beslutsfattande kan vara svår, särskilt i komplicerade miljöproblem med många osäkerhetsfaktorer. Syftet med studien är att granska de olika vetenskapliga osäkerheterna och ta reda på hur de påverkar beslutsprocessen inom svensk vargpolitik. Fokus ligger på den inverkan de vetenskapliga råden har för beslutsfattarna. Studien är en fallstudie där resultatet bygger på fem intervjuer med experter inom området, samt en djupare textanalys av de rapporter och förordningar som använts i beslutsprocessen. Sammanfattningsvis tyder studiens resultat på att forskning och vetenskapliga resultat har haft en stor roll för beslutsfattarna inom vargförvaltningen. Till viss del har den också försvårat frågan på grund av avsaknaden av konsensus bland forskarna. Attityden kring Sveriges vargar sträcker sig långt bak i tiden och konflikten är idag en laddad fråga som inte bara handlar om vetenskapliga motsättningar, utan även om värderingar.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur digitaliseringen inom redovisnings- och revisionsbranschen påverkar identifieringen och värderingen av internt upparbetade tillgångar som uppstått på grund av forskning och utveckling. Metod: Studien har en kvalitativ metod och använder sig av en abduktiv ansats. Studien grundar sig i semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar inom redovisnings- och revisionsbranschen som besitter kunskap inom forskning och utveckling. Dataanalysen har genomförts med en tematisk synvinkel. Slutsats: Digitaliseringen kan leda till förbättrade FoU-arbeten inom organisationer men det saknas tydliga bevis på att detta innebär ett underlättande vid identifiering och värdering av internt upparbetade immateriella tillgångar. Problematiken rörande dessa frågor kan underlättas med hjälp av digitaliseringens ökade informationshantering men till vilken grad är okänt.

Outsourcing är ett organisationsverktyg som kan ge möjligheten att utvidga kompetensen inom ett företag. Tidigare studier visar att SME-företag har ett större behov av att outsourca, men kan behöva stöd för att ta rätt beslut. Inom akademin förklaras verkligheten på ett förenklat sätt genom teoretiska modeller som inte alltid blir testade i praktiken. Denna studie utvärderar en nyskapad teoretisk modell om beslutsprocesser för outsourcing av digitala marknadsföringsuppdrag, för att undersöka vad som styr outsourcingbeslut inom SME-företag i Sverige. Fem företag deltog i studien genom semistrukturerade intervjuer och diskussioner om beslutsmodellen. I teorianknytningen behandlas huvudämnena marknadsföring, outsourcing och beslutsmodellen. Resultatet visar hur de deltagande företagen arbetar med huvudämnena marknadsföring och outsourcing, samt deras åsikter om beslutsmodellen. Resultatet har analyserats och tolkats till företagens olika attityder om huvudämnena samt företagens interna förutsättningar och hur det påverkar företagen. För att kunna besvara studiens frågeställningar diskuteras företagens finansiella brister, kompetensbrist, konkurrenskraft, tidsbrist, beslutsmodellen samt outsourcingbeslut mot teorianknytning. Tre av fem SME-företag anser beslutsmodellen som användbar, men beslutsprocessen är alltför generell för att appliceras på mediebranschens olika verksamhetsområden. / A way for a company to extend its competencies is to use outsourcing as a management tool. Previous studies show that SMEs have a greater need for outsourcing but also need support to make the right decision. Academia explains reality through simplified, theoretical models. It’s not always that these models are tested for their practical use. This study contains an evaluation of an newly created model of the decision-making processes to outsource digital marketing activities to examine what controls these decisions within SMEs in Sweden. Five companies took part in this study through semi-structured interviews and discussions about the decision model. The collected theory involves the main subjects: marketing, outsourcing, and the decision model. The result shows how the partaking companies conduct business relating to marketing and outsourcing, as well as their opinions about the decision model. The result has been analyzed and interpreted to the companies' different attitudes about the main subjects as well as the companies' internal qualifications and how this affects the companies. To be able to answer the study's framing of questions the following topics about the companies are discussed: lack of financial assets, lack of competence, competitiveness, lack of time, the decision model as well as the decisions to outsource in relation to the collected theory. Three out of the five SME companies perceive the decision model to be useful. However, the decision-making process is too general to apply to all the different areas of activity within the media industry.

The Swedish government issued a statement in 1999, which included that all sports should be conductedfrom a child's rights perspective. This, among other things, involved an ambition to increase children'sand young people's influence on and responsibility for their sporting activities. As sport has beenproblematized as being driven by adults, much emphasis has been placed on how sports clubs work toincrease children's and young people's opportunities to become involved in sports clubs themselves. Thepurpose of this study is to investigate in what ways sports clubs in Northern Sweden work with theinclusion of young people in decision-making processes. The approach we used to collect data wasthrough semi-structured interviews, where we interviewed eight chairpersons in sports clubs’ boards.Data was analyzed with thematic analysis. The results show that clubs are working to create basicconditions, which are described as being prepared to include young people, being attentive to whatchildren and young people want to do, or have opinions about, asking for their opinions, as well as usingmethods to allow children and young people to express themselves, whose opinions form the basis ofdecision-making processes. The results also show that sports clubs have established absolute conditions.This means that children and young people are included in decision-making processes and shareinfluence and responsibility with adults, by, for example, having young people on their board or havingincorporated youth sections, which often get the opportunity to run projects and activities bythemselves. On the other hand, the sports clubs argue for prioritizing the issues in which children andyoung people should be included based on the idea that they understand their responsibility as adultsand have a comprehensive view of the sports clubs’ major areas of responsibility such as finance, staff,and safety.

Customers today use travel agencies that exist on the internet more frequently. However, what makes the customer trust a specific website? The purpose of this study is to examine if a customers’ trust towards a travel agency is affected by the agency’s website and the role trust plays in customers’ decision-making process. To examine this purpose a web survey and interviews were carried out. The web survey totals 110 responses and 15 people were selected through snowball sampling for the interviews. Results demonstrate that customers are affected by the design of the website in a way that it decides whether or not the customer will invest time and use the website. Furthermore, after getting past the first stage customers then decide whether or not a website is trustworthy depending on a set of factors including but not limited to security, information and navigation. The customers’ decision-making process is affected by trust in a later stage when the customer evaluates the possible alternatives. However when it comes to choosing a website, a customer might choose to buy a product from a website he/she has previously used due to already having built a trust towards the website and therefore refrains from using an unknown website. In that sense, trust is present from previous experiences and affects the customer in an earlier stage of the decision-making process. / Användningen av internet i vardagen har ökat under de senaste två decennierna. Som en form av marknadsföring är internet rätt ny och kan därmed medföra utmaningar för marknadsförare. För att kunna locka till sig kunder via internet samt behålla dem måste ett företags hemsida kunna tillfredsställa kunderna på olika sätt. Om en hemsida misslyckas med detta kan resultatet bli att kunderna avstår från att använda sig av en hemsida och använda andra företags hemsidor. Kunder använder idag resebyråer som finns på internet oftare. Men vad får kunden att ge sitt förtroende till en viss hemsida? Syftet med denna studie är att undersöka om kunders förtroende mot en resebyrå påverkas av resebyråns hemsida och vilken roll förtroendet spelar för kundernas beslutsprocess. För att undersöka detta syfte genomfördes en websurvey och intervjuer. Websurvey uppgick till 110 svar och 15 personer valdes genom snöbollsurval för intervjuerna. Resultatet visar att kunderna påverkas av designen på ett sätt som avgör om kunden kommer investera tid och använda hemsidan eller inte. Efter att ha tagit sig förbi det första steget bestämmer kunderna huruvida en hemsida är pålitlig eller inte beroende på en uppsättning faktorer, inklusive men inte begränsat till säkerhet, information och navigering. Kundernas beslutsprocess påverkas av förtroende i ett senare skede när kunden utvärderar möjliga alternativ. Men när det gäller att välja en hemsida kan en kund välja att köpa en produkt från en webbplats som hen tidigare använt på grund av att hen redan har byggt upp tillit till hemsidan och därför avstår från att använda en okänd hemsida. På så sätt är förtroendet närvarande från tidigare erfarenheter och påverkar kunden i ett tidigare skede av beslutsprocessen.