När Sverige blev medlem i dåvarande EG 1995 fick det bland annat följden att EU:s fördrag och lagstiftning skulle implementeras och göras gällande i svensk lag. I många fall har detta skett utan större problem men i vissa frågor har det uppstått skiljaktliga meningar om huruvida den svenska lagstiftningen och förvaltningen lever upp till de regler som EU gemensamt fattat beslut om. Denna uppsats tar fasta på detta fenomen, närmare bestämt på hur EU och Sverige under en lång tid inte kunde nå en samsyn om hur den svenska vargstammen skulle förvaltas. Genom att beskriva de förutsättningar som ledde fram till den svenska licensjakten på varg kommer uppsatsen att försöka förklara vilka preferenser den svenska regeringen utgick ifrån när den försvarade sitt beslut att genomdriva licensjakt på varg trots EU-kommissionens protester.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2008. / Härtill 6 uppsatser.

Lupus is the result of an investigative project in illustration. In my degree- work I have investigated the different guises of the wolf, which I have then illustrated visually combined with some portions of text. The result, presented in the form of a book of 36 pages, is narrated in a poetic and free style with me as a personal author. The images of the book tell the story of both the wolf of flesh and blood, as well as the wolf as a symbol. My work is produced with the hope that by talking about the wolf in a way other than the standard, new ways of regarding a presently endangered but valuable animal, can arise. / Lupus är resultatet av ett undersökande illustrationsprojekt. Jag har i mitt examensarbete undersökt vargens olika skepnader, för att sedan berätta om dem i bild med ett visst textuellt inslag. Resultatet, presenterat i bokform på 36 sidor, är fritt berättat med mig som personlig avsändare och har ett poetiskt anslag. Bilderna i boken gestaltar både vargen av kött och blod och vargen som symbolväsen.  Arbetet är gjort med förhoppningen att genom att prata om vargen på ett vis annat än det gängse, öppna upp för nya sätt att uppskatta ett idag utsatt och hotat, värdefullt djur.

Den här studien har försökt att förstå hur naturturism- aktörer och deras besökare i Norra Värmland påverkas av den nuvarande vargpopulationen som råder i länet. Stor del av tidigare forskning har fokuserat på hurvida jägare, bönder och skogsägare har ställt sig till vargfrågan och turismens perspektiv har uteblivit. Ett intresse uppkom därmed att undersöka sambandet mellan Norra Värmlands naturturism- aktörer och deras attityd till vargen. För att få en helhetsförståelse på naturturism- aktörernas attityder i Norra Värmland har intervjuer skett med ett representativt urval av naturturism- aktörer. Värmland är ett av de län med högst vargtäthet i Sverige och i December år 2009 beslutades det om licensierad jakt på 9 stycken vargar i länet, något som var en hög siffra i jämförelse med andra län (Kastegård 2010). Under åren 2014 och 2015 kunde det konstateras att 415 vargar befann sig på svensk mark där Värmlands region hade en hög täthet (Naturvårdsverket 2015). Genom studien fanns en förhoppning att kunna bidra till ytterligare en dimension i vargfrågan genom att se hur hög täthet av varg i ett län kan påverka naturturism- aktörer, vilket anses har uppnåtts. Det går att konstatera att aktörerna i Norra Värmland påverkas av den nuvarande vargpopulationen som råder i länet. Majoriteten av aktörerna finner inte vargen som något problem för deras verksamhet utan anser snarare att den bidrar till något positivt för deras besökare.

Vargens återkomst har gett upphov till olika attitydsyttringar, boende i vargområden är i regel mernegativa till vargen än de som bor utanför dessa områden. Genom att mäta vilka attityder som finnstill varg kan forskare ge incitament till makthavare om hur vargförvaltningen upplevs avallmänheten.Den här studien är en kartläggning av forskningsläget under åren 2000 – 2014 rörande attityder tillvarg i Sverige och Norge. De variabler/grupper av individer som forskare inom området använderför att mäta vem som har vilken attityd är jägare, djurägare, boende på landsbygd utanför vargområde, boende på landsbygd i vargområde, boende i stad med flera. Vi finner att studierna tar uppteorierna social representation, centrum och periferi och NIMBY (Not In My Backyard). Manproblematiserar dessa i varierande grad utifrån de teorier som används. Något vi menar ärproblematiskt då forskningen blir enkelspårig och grund. Vi vill se en bredare problematiseringutifrån de teorier som redan framkommit i forskningen och ifrågasätter varför inte fler teorier ochvariabler undersöks. Vi efterfrågar ett vidare perspektiv där forskaren exempelvis gör tolkningarutifrån olika samhälleliga maktfigurationer.

<p>Vargens återetablering har gett upphov till en tidvis ganska intensiv debatt. Tidigare forskning visade att svenskarna var positiva till att det fanns varg i landet, men att en eventuell risk för människor eller tamdjur hade negativ inverkan på människors attityder. Människorna är också påverkade av sin uppväxtmiljö och det samhälle de lever i. Genom en kvantitativ innehållsanalys av de tre tidningstyperna landsortspress (Falu Kuriren), storstadspress (Dagens Nyheter) och fackpress (ATL) har rapporteringen om vargen under fyra månader åren 2001-2005 analyserats. Det förekom två övergripande argumentationslinjer. Å ena sidan det perspektiv där vargen lyfts fram som hotad av människan, å andra sidan det perspektiv som bygger på att vargen utgör ett hot mot människan och hennes aktiviteter. I Falu Kuriren publicerades fler vargnegativa artiklar än i Dagens Nyheter och ATL. Dagens Nyheter publicerade fler neutrala artiklar än Falu Kuriren och ATL. Men rapporteringen var till största delen saklig och objektiv oavsett tidning. De aktörer som oftast kom till tals i vargdebatten var jägare, makthavare/tjänstemän och forskare/sakkunniga. Ämnen som togs upp var främst jaktrelaterade frågeställningar, vargstammens utbredning och tillväxt samt händelser med anknytning till folks vardag. Rapporteringen i tidningarna präglades av olika synsätt och uppfattningar om varg. Tidningarna och dess reportrar påverkades av den miljö de verkade i, men det fanns en likriktning där man försökte undvika att ta ställning. Detta stämde väl överens med teorin.</p>

<p>I Voxnabruk i Hälsingland vågar folk inte släppa ut sina barn i skogen av rädsla för vargattacker. Samtidigt arbetar andra med att skydda den svenska vargstammen. Varför berör vargen så många, så innerligt? Hur är det egentligen att ha vargen nära - runt knuten - eller i hjärtat?</p>

<p>Vargen har varit hatad i alla tider, en symbol för något ont. Den jagar gärna i flock och tar renar och river får. I den här artikelserien undersöks orsaken bakom licensjakten på varg 2010, det vill säga bristen på acceptans, och om det är ett argument för att skjuta 10 procent av vargstammen som idag anses vara akut hotad. Artikelserien ger också svar på varför en vargpopulation som är så inavlad som vår inte kommer klara sig långsiktigt, och vad som krävs för att få en hållbar stam.</p>

I Voxnabruk i Hälsingland vågar folk inte släppa ut sina barn i skogen av rädsla för vargattacker. Samtidigt arbetar andra med att skydda den svenska vargstammen. Varför berör vargen så många, så innerligt? Hur är det egentligen att ha vargen nära - runt knuten - eller i hjärtat?

Vargens återetablering har gett upphov till en tidvis ganska intensiv debatt. Tidigare forskning visade att svenskarna var positiva till att det fanns varg i landet, men att en eventuell risk för människor eller tamdjur hade negativ inverkan på människors attityder. Människorna är också påverkade av sin uppväxtmiljö och det samhälle de lever i. Genom en kvantitativ innehållsanalys av de tre tidningstyperna landsortspress (Falu Kuriren), storstadspress (Dagens Nyheter) och fackpress (ATL) har rapporteringen om vargen under fyra månader åren 2001-2005 analyserats. Det förekom två övergripande argumentationslinjer. Å ena sidan det perspektiv där vargen lyfts fram som hotad av människan, å andra sidan det perspektiv som bygger på att vargen utgör ett hot mot människan och hennes aktiviteter. I Falu Kuriren publicerades fler vargnegativa artiklar än i Dagens Nyheter och ATL. Dagens Nyheter publicerade fler neutrala artiklar än Falu Kuriren och ATL. Men rapporteringen var till största delen saklig och objektiv oavsett tidning. De aktörer som oftast kom till tals i vargdebatten var jägare, makthavare/tjänstemän och forskare/sakkunniga. Ämnen som togs upp var främst jaktrelaterade frågeställningar, vargstammens utbredning och tillväxt samt händelser med anknytning till folks vardag. Rapporteringen i tidningarna präglades av olika synsätt och uppfattningar om varg. Tidningarna och dess reportrar påverkades av den miljö de verkade i, men det fanns en likriktning där man försökte undvika att ta ställning. Detta stämde väl överens med teorin.