Sweden has through its membership of the EU, an obligation to strive that the wolf population should be both long and short time viability. The signed Convention on Biological Diversity means that the wolf population must meet a favorable conservation status, which has required a great need for scientific facts about what a sustainable status is. The relationship between science and decision making can be difficult, especially in complex environmental problems with many uncertainties. The purpose of this study is to examine the various scientific uncertainties and find out how they influence decision-making within the Swedish wolf policy. The focus is on the impact of the scientific advice for decision-makers. The study is a case study in which the results are based on five interviews with experts in the field as well as a deeper text analysis of the reports and regulations used in the decision-making process. In conclusion, the study indicates that research and scientific findings have had a major role in the decision-makers in wolf management. To some extent, it has also complicated the issue because of the lack of consensus among researchers. The attitude around Sweden's wolves extends far back in time and the conflict today is a contentious question that seems to act much about values ​​and not just scientific contradictions. / Sverige har genom sitt medlemskap i EU en skyldighet att sträva efter att vargens population ska vara både kortsiktigt och långsiktigt livskraftig. Den undertecknade konventionen om biologisk mångfald medför att vargstammen måste uppfylla en gynnsam bevarandestatus, vilket har krävt ett stort behov av vetenskapliga fakta kring vad en hållbar status är. Sambandet mellan vetenskap och beslutsfattande kan vara svår, särskilt i komplicerade miljöproblem med många osäkerhetsfaktorer. Syftet med studien är att granska de olika vetenskapliga osäkerheterna och ta reda på hur de påverkar beslutsprocessen inom svensk vargpolitik. Fokus ligger på den inverkan de vetenskapliga råden har för beslutsfattarna. Studien är en fallstudie där resultatet bygger på fem intervjuer med experter inom området, samt en djupare textanalys av de rapporter och förordningar som använts i beslutsprocessen. Sammanfattningsvis tyder studiens resultat på att forskning och vetenskapliga resultat har haft en stor roll för beslutsfattarna inom vargförvaltningen. Till viss del har den också försvårat frågan på grund av avsaknaden av konsensus bland forskarna. Attityden kring Sveriges vargar sträcker sig långt bak i tiden och konflikten är idag en laddad fråga som inte bara handlar om vetenskapliga motsättningar, utan även om värderingar.

No description available.

Ulf Lundell is one of the most famous songwriters and authors in Sweden. He has written fifteen works of fiction and they’ve all same theme – a lonely man trying to look into his own past life. They are all built on a character, writing from an I-perspective, having a bit of Lundells own biography in there’s personality.  The aim of his thesis is to find out how Ulf Lundell presents him self in his fictive characters, and will trace the authors development from a psychological point of view. The theoretic starting points are Lacans Freudian concepts “idealego”, “egoideal” and “the superego”, describing the psychological alteration at the author.                    The examination contains an analysis of Lundells novels Jack, En varg söker sin flock and Värmen, and throws light on the relationship between the author and his characters, and how it developes and changes with Lundells literary development. In this consideration are narrative theories a basic factor.   This work will also try to illustrate what has inspired Lundell in creating his fiction figures, and finally how he creates his own lived life on these literary characters.

Folksägner, historier och sagor har länge gett olika djur mänskliga attribut och gestaltat djuren på ett människoliknande sätt. Vargen är inget undantag och återges allt som oftast på ett negativt sätt. Kan dessa erfarenheter av vargen från sagornas värld drabba hur elever tänker om vargen och dess roll i ett ekosystem och samspelet med andra organismer? Undersökningens syfte är att belysa elevers tankar attityder om vargen samt hur de placerar in dess roll i ett ekosystem med ett jämförande förhållningssätt mellan elever från stadsmiljö och landsbygdsmiljö. En reviderad klinisk intervjumetod i grupp har använts för att uppnå syftet med studien. Totalt har 18 elever deltagit, varav fem från landsbygden och 12 elever från stadsmiljö. Undersökningen visar att eleverna från stadsmiljö har en negativ attityd till vargen, vilket skiljer sig från eleverna från landsbygden som har en positiv alternativt neutral attityd till varg. Eleverna från de båda geografiskt skilda områdena beskriver vargens roll i ett ekosystem ur ett antropocentriskt och teleologiskt synsätt i ungefär lika stor utsträckning. / For many years folklore, stories and fairy tales have been giving animals human attributes and elaborated the animals in a human-like way. The wolf is no exception and is often reproduced in a negative way. Can these experiences of the wolf from the selection of fairy tales affect how pupils think about the wolf and its role in an ecosystem? And furthermore, can it affect how the pupils understand how the wolf interacts with other organisms? With a comparative approach between pupils from urban and rural environments, the purpose of the study is to elucidate thoughts and attitudes toward the wolf and to emphasize how pupils place the wolf and its role in an ecosystem. A revised clinical group interview method has been used to achieve the purpose of the study. In total, 18 pupils participated, five of them from the countryside and 12 pupils from a city. The survey shows that pupils from the urban environment have a negative attitude toward the wolf, which differs from the pupils from rural areas, who have a positive, alternatively neutral attitude towards the wolf. The pupils from both urban and rural environments describe the role of the wolf in an ecosystem in an anthropocentric and teleological approach to an approximately equal extent.

I denna studie undersöks hur rovdjurskritiker (renskötare, jägare och lantbrukare) framställs, vilka myter som konstrueras och anspelas på genom representationerna, samt hur polariseringen mellan landsbygd och stad kommer till uttryck i SVT:s dokumentärserie Den stora rovdjursfejden. I studien genomförs en kvalitativ semiotisk analys, som kopplas till tidigare forskning i ämnet. Teoretiska perspektiv som semiotik, representation, stereotyper och makt/hegemoni har applicerats. Resultatet av denna undersökning visar på att skaparna av dokumentärserien har framställt rovdjurskritiker som ”de andra” och att de utgår från en urban norm. Vidare visar resultatet att flera stereotyper, som att individerna är onda, maktlösa eller laglösa, reproduceras och fasthålls via dokumentärserien. Myter som stad kontra landsbygd, den dominerande arten och ”den andra” konstrueras och anspelas på genom framställningen av rovdjurskritikerna. / This study investigates how people (reindeer keepers, hunters and farmers) critical to large carnivores are portrayed, which myths are constructed and alluded to through the representations and how the polarized diffrences between the rural and the urban area are expressed in the SVT documentary series Den stora rovdjursfejden (The great carnivore feud). In the study, a qualitative semiotic analysis was carried out, which was linked to previous research on the subject. I have used a theoretical framework such as semiotics, representation, stereotypes and hegemony. The results of the study show that the creators of the documentary series have portrayed reindeer keepers, hunters and farmers as ”the others”, where the production is based on an urban norm. Furthermore, the results show that several stereotypes such as that the individuals are evil, powerless or lawless are reinforced and maintained via the documentary series. Myths such as urban versus rural, the dominant species and ”the others” are constructed of people critical to large carnivores and alluded to through the production.

This is a study of how the wolf is constructed as a controversial issue in Swedish newspapers. The wolf is the most debated and controversial animal in Sweden and splits the country into two camps. On one side are the people who believe that the animal is a natural part of the Swedish fauna and should be protected. On the other side are those who view the wolf as a threat and want the animal to be made extinct. The first group tends to live in urban areas, while the second one has its stronghold in rural areas. To investigate how the wolf is constructed as an issue in Swedish newspapers, debate articles from one urban and one rural newspaper are studied. These articles are then analysed with the method of Critical Discourse Analysis, the centre-periphery theory and the concepts of political alienation.   The study finds that there are significant differences in how the wolf is constructed as a controversial issue by newspapers published in urban and rural areas. The articles from the urban newspaper argue in favour of the wolf and claim that keeping the animals captivated is what makes them dangerous, rather than their nature. They tend to focus on the ethical aspect of zoos rather than the wolves themselves. In the rural newspaper the wolves are instead portrayed as a threat to both humans and animals, and the rural way of living. Rural newspapers are also very critical of both the national government and the EU.

Syftet med denna uppsats har varit att presentera och analysera argumentationen i debatten för och emot vargens rätt till existens i Värmland mellan åren 1965 och 1990. För att besvara forskningsfrågorna i uppsatsen har kvalitativ argumentationsanalytisk metod använts. Denna har applicerats på materialet som har utgjorts av ledare och insändare ifrån de värmländska lokaltidningarna Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad. Målet har i nästa steg också varit att belysa eventuella motsättningar mellan de som är i direktkontakt med vargen, den så kallade landsortsbefolkningen (periferi), och de som inte bor i områden där vargen uppehåller sig, den så kallade tätortsbefolkningen (centrum). Följande frågor har ställts för att uppnå syftet: (1) Vilka argument läggs fram i Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad i vargfrågan mellan åren 1965 och 1990? (2) Hur ser beviskraften i argumenten ut? (3) Hur speglar vargdebatten konflikten mellan landsorts- och tätortsbefolkningen i Värmland? Metoden argumentationsanalys går ut på att studera och analysera argumentationer i en text vilket i denna uppsats utgjorts av insändare och ledare. Med hjälp av argumentationsanalys har kritisk analys kunnat hjälpa till att illustrera en strukturerad och tydlig bild av textinnehållet. Argumenten har skisserats upp efter en delvis egen modell där varje arguments hållbarhet och relevans bedömts, i syfte att få fram en sammanlagd beviskraft. Jürgen Habermas idé och tankar om den borgerliga offentligheten har utgjort den teoretiska utgångspunkten. Denna har framförallt använts i ett diskursivt analytiskt ändamål. Den borgerliga offentligheten är det forum som allmänheten använder sig av för att debattera och uttrycka sina åsikter. Habermas ser att det moderna samhället förlorat mycket av den borgerliga offentlighetens beståndsdelar då den övertagits av kommersiella intressen. Denna uppsats har emellertid visat en god återupplivande för den borgerliga offentligheten, åtminstone i den studerade lokalpressen. Den högljudda debatten har gjorts möjlig tack vare en öppenhet från tidningsredaktionerna att presentera alla argument, för och emot, höga som låga, för att vargdebatten skall innefatta många dimensioner och synsätt. Bakgrunden i denna uppsats beskriver vargens historia i Sverige, framförallt i Värmland. Från att vargen varit talrik under 1600- till 1800-talet drevs den allt längre norrut för att mer eller mindre utrotas. Bakgrunden till dess utrotning har varit en kombination av sjukdomar, inavel men framförallt renägande samers avskjutning. Bakgrunden lyfter också fram de omdiskuterade Naturvårdsprojektet "Projekt Varg" som grundades i syfte att freda en svensk vargstam. Bakgrunden fungerar i denna uppsats som ett svar för de argument som läggs fram i resultatet. Med hjälp av solid bakgrundsfakta kan hållbarheten i argumenten lättare bedömas. 48 Den tidigare forskningen innefattar en rad skiljda forskningsarbeten. Först presenteras två undersökningar om inställningen till vargen. Dessa visar hur svenskar i allmänhet blivit allt mer positiva till vargen. Därefter presenteras bakgrunden till det så kallade "Varghatet" som i regel grundar sig på myter, sagor men också det faktum att vargen emellanåt angriper tamboskap. Efterföljande tema härrör konflikten mellan centrum och periferi där renägande samers och värmlänningars misstro till auktoriteter och myndigheter beskrivs. Därpå följer en presentation av tidigare forskning om vargen i massmedia. De uppsatser som där presenteras har i regel ett journalistiskt intresse och är skrivna utifrån medialt synsätt. Uppsatserna ger en god bild av vad som presenterats i massmedia om just vargen, men förklarar mycket lite om bakgrundsorsakerna till vad och varför vissa artiklar presenteras. Resultatet och analysen åskådliggör att argumenten skiljer sig mellan insändare och beroende på vilket syfte insändarskribenterna har haft. Emellertid skiljer sig inte argumenten särskilt mycket över tid. Vargdebatten kan summeras med att den präglats av argument kring fakta om vargen som biologisk och social varelse. Fakta som ibland underbyggs med både sanningar och osanningar, personliga påhopp, hotelser, tillskrivning av åsikter mellan parterna och hårda ordväxlingar mellan de som påstår sig känna vargen kontra de som "bara" vill ventilera åsikter i vargfrågan. Beviskraften i argumenten är mycket varierande. I regel täcker de texter som propagerar för vargen en högre beviskraft då relevansen i de argumenten är betydligt högre än i de texter som propagerar emot vargen. Denna uppsats har starkt kunnat belysa konflikten mellan centrum och periferi på ett tydligt sätt, detta främst med hjälp av den lättöverskådliga metoden. Detta är den största behållningen av uppsatsen. Vi kan se att vargfrågan ofta får stå tillbaka för en debatt om glesbygdsproblematik, oförmågan från myndigheter samt tätortsbor att förstå och uppmärksamma glesbygdens utsatta situation. De flesta insändare som vill bevara vargen har kommit ifrån människor där vargen inte förekommer och vice versa. / The purpose of this essay is to show and analyze the argumentation in the debate concerning the wolf’s claim for existence in the county of Värmland, between the years of 1965 to 1990. To answer the research questions, a method known as argumentation analysis are to be used and applied on leaders and letter to editors commencing the local papers Nya Wermlands-Tidningen and Värmlands Folkblad. The purpose in next step is to elucidate contradictions between the ones who are in direct contact with the wolf, the provincial habitants (the periphery) and the ones who live in districts where the wolf are not an element of the nearby area, the conurbation habitants (the center). The result has shown that the arguments differs depending on the period of time, between writers of the letters to the editor and depending on the purpose of the these texts. The debate of the wolf have contained arguments packed with facts about the wolf (both sociologically and biologically), pounces, threats, attributing the other part opinions, and coarse arguing between the ones who claims to recognize the wolf in opposition to the ones who simply confirm their own position in the debate. The evidential value also differs a lot. Accustomed writers such as journalists and the ones who demonstrate objective and sober arguments do have a higher value of evidence. Texts of those who are pro-wolf often illustrate further relevant arguments in appose to the anti-wolf part. This essay has in many ways illustrated the conflict between provincial habitants and authorities but most of all has this paper penetrated the conflict between provincial habitants and conurbation habitants. The conurbation habitants are often pro-wolf and lives in urban societies such as Karlstad while the provincial habitants place themselves as the anti-wolf part and regularly lives in sparsely populated area such as the surroundings of Torsby or Sysslebäck. The debate often puts the wolf aside and becomes a quarrel regarding to the provincial areas vulnerable situation. The wolf is sometime a substantially symbol for authority and the conurbation habitants way of overlook the sparsely populated areas of northern Värmland.

Syftet med denna studie var att utforska nautiska befäls attityder till larmen de kan ställas inför på sin brygga och den eventuella kausaliteten. Tidigare forskning inom larm och forskning inom optimering av brygglayouter presenterade ett problematiskt fenomen vilken av Papastavrou och Lehto kallas för cry-wolf. Detta fenomen beskriver att operatörer av system med larm, till exempel sjöfartsofficerare, tenderar att ignorera larmen om de utsätts för en hög frekvens av larm, denna höga frekvens kallar Al-Dabbagh och Tongwen för alarm-floods. Denna studie kommer fram till att cry-wolf fenomenet existerar ombord det fartyg studien utfördes på. Datainsamlingen utfördes med den kvalitativa forskningsmetodiken, främst genom semi-strukturerade intervjuer. Dessa intervjuer kompletterades sedan med ostrukturerade observationer vilka utfördes under en nio dagar lång fältstudie. Studiens primärdata analyserades genom innehållsanalyser och detta gjordes ur det hermeneutiska perspektivet. Studien fann att befälen tenderar att ignorera larmen om larmen inte klassas som nödlarm. Vidare presenteras två potentiella lösningar som ämnar ge tillbaka den tyngd larmen borde associeras med. Utöver detta presenteras också en hypotes vilken syftar till att ta reda på om ett givet fartyg påverkas av cry-wolf fenomenet. Denna hypotes måste valideras innan den kan godtas som gångbar för sjöfarten som helhet. / The main purpose of this thesis was to explore nautical officer’s attitudes towards the alarms they may encounter on the bridge and the eventual causality between the officers and their actions concerning the alarms. Earlier research into alarms and research regarding optimization of bridge-layouts presented a problematic theory which Papastavrou and Lehto call cry-wolf. Wherein the operators of systems, or ships, with advanced alarms tend to ignore the alarms if they are subjected to a high frequency of alarms, or alarm-floods as Al-Dabbagh and Tongwen calls it. This study shows that, on board the vessel which the study was conducted, the cry-wolf phenomena exist. The study was conducted on board a Swedish vessel from the hermeneutical perspective. The data collection was done with the qualitative method, primarily through semi-structured interviews and these were then enriched with data from unstructured observations which were made during a nine-day stay aboard said vessel. The collected data has been analysed through content analysis from the hermeneutical perspective and the study reveals that the officers tend to ignore the alarms, unless they are classified as emergency alarms. This study proposes two potential fixes for how to make the alarms less overwhelming and how to give back the importance of the alarms. Furthermore, the study presents a hypothesis which aims to find whether or not a given vessel is subject to the cry-wolf phenomena. This hypothesis needs to be proven in future research before it can be proclaimed as a valid hypothesis.

Hundens domesticering är en av de äldsta och tros ha startats 35000 f.n. Under domesticeringen från varg till hund, har hunden utvecklat både morfologiska och beteendemässiga skillnader så som bredare snot, högre skallar och minskat risktagande. Många av dessa skillnader tros bero på skillnader i aktiva regulatoriska regioner mellan arternas genom. Syftet med detta examensarbete är att kartlägga genomiska interaktioner för hjärnvävnader hos både hund och varg för att identifiera regulatoriska skillnader mellan arterna. Förhoppningsvis kan detta leda till nya insikter i genomiska skillnader som utvecklats under hundens domesticering. För att jämföra arternas regulatoriska regioner användes metoden Capture Hi-C (HiCap) på vävnadsprover av både hypotalamus och prefrontala cortex för varg och hund. HiCap är en metod utvecklad från chromosome conformation capture-metoden 3C. I HiCap så fixeras interagerande delar av DNA:t så att promotor-enhancerinteraktioner förblir. Dessa interagerande regioner ligeras sedan samman och biblioteksbereds för sekvensering. Genom sekvensering fastställs vilka promotorer som aktivt regleras av enhancers i cellkärnan. Hi-C bibliotek förberedes för alla vävnader för båda arterna. I vissa av biblioteken upptäcktes längre DNA-fragment som kan renas bort. På grund av avsaknad av probes för sequence capture så kunde laborationen ej fullföljas och därmed inga särskilda resultat erhållas. Om laborationen fullföljs kan resultaten förhoppningsvis ge nya epigenetiska insikter i hundens domesticering. / The domestication of dog to wolf started around 35000 BP and is believed to be the oldest domestication event among both plants and animals. During this event, dogs have developed differences in morphological and behavioural traits to their ancestors, such as wider snouts, higher skulls, and lower tendencies to taking risks. It is now suggested that many of these differences can be explained by differences in active regulatory regions. The main objective of this thesis is to map chromatin interactions in the genome of wolf and dog brain tissues to annotate regulatory variants between the canine species. This will hopefully provide novel information regarding genomic changes mediating traits gained through domestication. We will perform Capture Hi-C (HiCap) on tissue samples of hypothalamus and prefrontal cortex of wolf and dog. HiCap is a method derived from the chromosome capture method 3C. In HiCap, the interacting regions of the DNA are crosslinked, ensuring that promoter-enhancer interactions will not be lost. These interacting regions are then ligated together, followed by sequencing library preparation. Subsequently, sequencing of these libraries will provide information of which promoters are actively regulated by enhancers in the nucleus. We successfully prepared Hi-C libraries for all tissues and animals. However, there were longer fragments in some libraries which can be removed. Due to lack of necessary probes for sequence capture, the laboratory work was cut short and no major results were obtained. By continuing the laboratory work, hopefully these libraries will result in novel insights in the domestication of the dog.

Denna uppsats är en fenomenologisk studie som utreder hur visualiseringen av händer påverkar hur filmbetraktare upplever världen i filmen Avatar.  Analysen utreder tre scener från Avatar, som visar händer som interagerar med föremål som är okända för både filmkaraktärens och betraktarens del. Undersökningen applicerar teorier inom fenomenologi, perception, kognitionsteorier, och science fiction som narrativ form, i syfte att utreda hur människor påverkas av att betrakta händers interaktion i ett filmsammanhang. Resultatet i analysen landar i att visualiseringen av händers interaktion kan ha flera olika effekter för hur filmåskådaren upplever scenerna som har utretts. Interaktionerna har bland annat en narrativ funktion då de förmedlar information om hur den fiktiva filmvärlden är uppbyggd, vilket i sin tur fångar åskådarens intresse och skapar spänning. Vidare styrker fenomenologiska teorier att interaktionerna kan trigga sensoriska upplevelser hos betraktaren i form av exempelvis taktila förnimmelser. Analysen landar även i att åskådare kan triggas till att vilja interagera med filmmiljön på egen hand, eftersom teorier inom kognition styrker att händers närvaro gör att vi tolkar omgivningen som interaktiv. Samtidigt påvisar även resultatet att upplevelser är svåra att mäta, och att våra tolkningar skiljer sig åt eftersom de formas av våra tidigare erfarenheter och intressen. Analysen avslutas med en kritisk reflektion kring resultatet och öppnar sedan upp för hur ovannämnda aspekter kan bana väg för forskning inom filmberättande, medicin, interaktionsdesign, UX-design, och visuell kommunikation, samt hur analysen i uppsatsen hade kunnat breddas till en större studie.     Denna uppsats inkluderar även en designdokumentation efter sida 44 vid namn ”Arg på vargen?”, som är en del av examensarbetet som denna uppsats ingick i vid programmet Visuell kommunikation på Malmö Universitet. ”Arg på vargen?” är en animerad teater som belyser varför vargar behövs i den svenska naturen. / This essay is a phenomenological study that explores how the visualisation of hands affects the viewer’s perception of the world in the movie Avatar. The essay analyses three scenes from Avatar, consisting of hands that interact with objects that are unknown to both the movie character and the viewer. The analysis applies theories within phenomenology, perception, cognition, and science fiction as a narrative form, as it aims to explore how viewers perceive the interaction of hands in the context of watching a movie. The results suggest that the visualisation of hands can have several outcomes, regarding how the viewer reacts while watching the scenes that were involved in this study. The interactions serve a narrative function, as they convey information about the construction of the fictional film world. This in turn, engages the viewer’s interest and creates anticipation. Theories within phenomenology support that viewers can experience sensory perceptions, such as tactile sensations, while watching the scenes. The analysis also concludes that viewers may wish to interact with the film world by using their own hands, as cognition theories support that the presence of hands in our field of vision, prompts us to interpret our surroundings as being interactive. The findings in this study also conclude that experiences are difficult to measure and interpret, since our perceptions are shaped by our previous experiences and interests. The essay closes with a critical reflection on the results and elaborates on how the findings can be applied to different research fields, such as film narration, medicine, interaction design, UX design, and visual communication, followed by how the analysis in this essay could be expanded into a larger study.