Undersökningar visar att det bland den svenska befolkningen är få som vill att länen ska bli större. Denna uppsats syfte är att utifrån idéer om identitet och legitimitet analysera och lyfta de attityder som finns mot förstoring av regioner. Teorier om regionalism, regionalisering och populism har även använts för att analysera materialet. Undersökningen ha fokuserat på de attityder och åsikter som riktats mot indelningsförslaget SOU 2016:48 Regional indelning – tre nya län. Det empiriska material undersökningen utgått från är insändare till lokaltidningar i ett av de tilltänkta länen, Svealands län. Insändarna har analyserats med hjälp av en anpassad, kvalitativ textanalys. Texterna har lästs ett flertal gånger och för att utläsa det relevanta i texternas budskap har frågor ställts till dem. Därefter har de argument och attityder som utlästs kategoriserats i olika mindre teman. Efter ytterligare läsning har dessa mindre teman delats in i fyra större. Dessa fyra teman är; den kritik som rör centrum och periferi, identitetsaspekter i insändarna, den kritik som ger uttryck för en spänning mellan ”Folket” och ”Eliten” och slutligen de legitimitetsaspekter och demokratifrågor som lyfts i materialet. Två större skillnader i kritiken har även identifierats, den kritik som riktas mot själva resultatet av indelningen och den kritik som riktas mot den process som legat bakom förslaget och de besluts som fattats efter att förslaget presenterats.

Syftet med denna uppsats är att undersöka insändare till tidningen VeckoRevyns sex- och samlevnadsspalter 1949 – 2009. Frågeställningen berör vilka ämnen som läsare av tidningen ställer frågor om, hur rådgivarna svarar och hur genusordningen ser ut i rådgivarnas svar. Med utgångspunkt i Yvonne Hirdmans teori om genusordningens två logiker samt genuskontrakt görs en kvalitativ textanalys. Undersökningen visar att det finns ämnen på temat sex, kärlek och relationer (exempelvis otrohet) som återkommer under alla 60 år men att det även finns ämnen som förändras i takt med tiden. Rådgivarnas svar speglar i stort sin tids värderingar och moral. De traditionella könsroller som präglar samhället, och således rådgivarnas svar, förändras med tiden och resultatet visar ett mer jämlikt tilltal 2009.

Under många år har ”invandringsfrågan” varit en mycket debatterad fråga. Detta märks inte minst i alla de insändare som publicerats i Dalarnas morgontidningar. Integration och ekonomi är exempel på ämnen som nämns i dessa insändare då diskursen invandring diskuteras. En betydande faktor i debatten har bland annat varit Sverigedemokraternas valframgångar. Med denna undersökning vill vi försöka kartlägga hur diskursen invandring framställs i insändare från Dala-demokraten. Detta har gjorts med en innehålls- och diskursanalys. Analysen har utgått från insändare mellan tidsperioden augusti-april 2002/2003 och 2014/2015, vilket motsvarar tiden kring de båda riksdagsvalen.Analysen har genererat fyra teman (mångkultur och svenskhet, integrationsfrågan och invandring, demokrati och yttrandefrihet och ekonomi och välfärd) som diskursen invandring kretsar kring. Utifrån dessa teman har vår analys visat att Sverigedemokraternas valframgångar tenderar att delvis influera diskursen invandring som insändarskribenterna förmedlar. Diskursen invandring har gått från att kretsa kring integrationsproblematik 2002/2003 till ekonomisk problematik 2014/2015. Analysen har även visat på ett ”vi och dem”-tänk som genomsyrar diskursen invandring under bägge tidsperioder. Detta sker både genom fördomsfulla framställningar av andra människor och i uppdelningen av vilka som ”bör” få ta del av Sveriges gemensamma medel.

I denna uppsats studeras och diskuteras 474 insändare i tidningen Ute och Hemma, skrivna till sjömän av deras anhöriga under andra världskriget. Insändarna är ett intressant exempel på ett offentligt forum, där textförfattarna var tvungen att förhålla sig till en större läsarskara än bara den direkta adressaten, men utgör också ett material ur vilket man kan teckna en bild av Sverige under perioden. Värdet i den situationsbaserade gemenskapen löper som en röd tråd genom insändarnas berättelser, värdet i kamratskapet på havet framgår lika tydligt som solidariteten inom de hemmavarandes sociala nätverk. De hemmavarandes relation till tid diskuteras också, i insändarna görs den till någonting materiellt, ett objekt att konkret förhålla sig till. Fotografiets materialitet framstår också som en värdefull resurs för de hemmavarande som bland annat ser det som en ställföreträdare för den utreste sjömannen och genom dess autenticitet manifesteras familjeenheten med hjälp av fotografiet. Även könsreglerade skillnader, såsom synen på kvinnans respektive mannens arbete samt väntan, synliggörs i insändarna. Kvinnans ansträngningar kategoriseras inte som arbete i texterna, samtidigt som mannens väntan inte diskuteras eller syns på samma sätt som kvinnans. Slutligen diskuteras krigets närvaro i insändarna, då med ordet ”krig” som exempel. Ordet förekommer inte förrän krigets slut varför det tycks vara ett slags språkligt tabu trots att konsekvenser av det – torpederingar, ransoneringar och insändarna i sig själva – är en ständigt närvarande och omtalad faktor i texterna. Insändarna blev därför en kanal för de hemmavarande genom vilken de kunde övervinna den rumsliga distansen och återknyta familjen och visar sig samtidigt vara ett givande källmaterial för historiska studier då det återger de hemmavarandes röster och berättelser från ett förstahandsperspektiv.

<p>I början av december 2004 benämnde den då tämligen nya socialdemokratiska finansministern Pär Nuder 40-talisterna som ett köttberg. Uttalandet gjordes av Nuder på ett frukostmöte för några av marknadens aktörer. Om det inte var för att en tv-kamera förevigade klavertrampet är det möjligt att uttalandet aldrig hade blivit offentligt. Finansministern själv hävdar nämligen att han har sagt"köttberg"vid ett flertal tidigare tillfällen i olika tal runt om i landet, utan att det har lett till debatt i media. Han har efter att uttalandet uppmärksammades i media fått motta både vrede och visst medhåll. Den förste att läxa upp Nuder (född 1963) var statsminister Göran Persson, själv 40-talist. Persson urskuldade dock sin finansminister och påpekade att det Nuder syftade på var att vi i Sverige har ett demografiskt problem. Hur det än är med den saken så väckte inlägget många reaktioner, både bland journalister och så kallat"vanligt folk". Det är Pär Nuders uttalande om, 40-talisterna som ett köttberg som 60-talisterna ska föda, som ligger till grund för min uppsats.</p>

No description available.

No description available.

The study is a qualitative textual analysis comparing how two newspapers fromSmåland reacted to Nazi Germany during the interwar period. The purpose of the studyis to illustrate how newspapers' political orientation may influence its content. Theexamined material is limited to letters to the editor, editorials and columns. The twopapers are of different political orientations, Smålänningen is bourgeois andKronobergaren is social democratic. The theoretical basis is founded in Klas Åmarksperspective on Sweden's position in the war, the so-called small state realistic paradigmand the moral perspective, as well all Kosellecks theory about the written word. Theresults of the study shows that what’s written in the editorials, columns and letterswidely differ depending on witch political orientation it has. The social democraticnewspaper, Kronobergaren, had a strong anti-Nazi attitude and wrote a lot about theNazis and Germany. There are many texts that ridicule and criticize Hitler and theNazis. The bourgeois newspaper Smålänningen had significantly fewer textscommenting the Nazi-Germany and their content is often contradictory. Some of thetexts are strongly anti-Nazi, some give their support to Germany and proclaimunderstanding of its actions. Kronobergaren is deeply sympathetic to the Jews andSmålänningen has an anti-Semitic tone in many of their texts. There are also similaritiesbetween the two papers, its joint condemnation of war and the recognition of its terribleconsequences. The study in many ways confirms the previous research available on thesubject.

Uppsatsen analyserar den abortdebatt som fördes på insändarsidorna i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet inför legaliseringen av fri abort 1975. Den gängse bilden av 1960-talets tidiga abortdebatt framhåller att denna i första hand drevs av manliga debattörer från de politiska ungdomsförbunden. Studien nyanserar denna bild genom att visa hur tidningarnas insändarsidor var ett offentligt rum vilket utnyttjades av en betydligt bredare krets av skribenter. Dessa insändare skrevs ibland av personer med ideologisk eller religiös övertygelse. Andra hade en uttalad politisk bakgrund. Vissa underströk sina långa utbildningar, medan ytterligare andra betonade den personliga erfarenheten av att ha genom­gått en abort, eller av att vara förälder eller hemmafru. På det här sättet blir insändarsidorna en möjlighet för vem som helst – som väljs ut av redaktörerna ska tilläggas – att få säga sin mening. Insändarskribenterna visar också att abortfrågan placerades in i relation till ett flertal olika kontexter. Utöver hur argumentationen har förts och vilka personer det är som kommer till tals på insändarsidorna undersöker uppsatsen även hur olika skribenter agerade för att de egna uppfattningarna skulle framstå som välgrundade och övertygande. Det kan konstaterats att när det gällde abortfrågan så kunde personlig auktoritet och trovärdighet många gånger åstadkommas med hjälp av andra argument än de som präglade den mer politiserade debatt som bedrevs i andra sammanhang.

I början av december 2004 benämnde den då tämligen nya socialdemokratiska finansministern Pär Nuder 40-talisterna som ett köttberg. Uttalandet gjordes av Nuder på ett frukostmöte för några av marknadens aktörer. Om det inte var för att en tv-kamera förevigade klavertrampet är det möjligt att uttalandet aldrig hade blivit offentligt. Finansministern själv hävdar nämligen att han har sagt"köttberg"vid ett flertal tidigare tillfällen i olika tal runt om i landet, utan att det har lett till debatt i media. Han har efter att uttalandet uppmärksammades i media fått motta både vrede och visst medhåll. Den förste att läxa upp Nuder (född 1963) var statsminister Göran Persson, själv 40-talist. Persson urskuldade dock sin finansminister och påpekade att det Nuder syftade på var att vi i Sverige har ett demografiskt problem. Hur det än är med den saken så väckte inlägget många reaktioner, både bland journalister och så kallat"vanligt folk". Det är Pär Nuders uttalande om, 40-talisterna som ett köttberg som 60-talisterna ska föda, som ligger till grund för min uppsats.