Syfte: Studiens syfte är att undersöka om Jönköpings-Postens övergång till tabloid haft någon inverkan på tidningens innehåll. Frågeställningen som arbetet bygger på är om Jönköpings-Posten uppvisar tendenser på tabloidisering i sitt innehåll i samband med formatförändringen den 7 november 2013. Material och metod: Materialet utgörs av sex tidningar, totalt 12 delar, i tryckt format från Jönköpings-Posten kring tiden för formatbytet. En kvantitativ innehållsanalys har använts som metod där begreppet tabloidisering operationaliserats. Resultat: Sammantaget går det inte att utläsa en entydig ökning av tabloidiseringstendenserna. Det är först vid en närmare granskning av resultatet som det går att upptäcka tendenser på tabloidisering i tidningens innehåll. Resultaten är många gånger tvetydiga och skulle utifrån tidigare forskning och teorier tala både för och emot en tabloidisering på samma gång. En slutsats som dras gällande Jönköpings-Posten är att tidningen endast i viss mån uppvisar tecken på tabloidisering i sitt innehåll i samband med övergången till tabloid. Studien stödjer endast delvis den tidigare forskningens uppfattning om att ett förändrat format också innebär ett förändrat innehåll. / Aim: The aim of this study is to examine if there´s been any affects in the content of the newspaper regarding the transition of Jönköpings-Posten going tabloid. The primary question that this study is based upon is if Jönköpings-Posten shows tendencies regarding tabloidization in the content due to the shift of the format 7th of November 2013. Material and method: The material contains of six newspapers from Jönköpings-Posten, totally 12 parts, in printed format around the time of the shift. A quantitative content analysis has been used as a method where the notion tabloidization has been operationalized. Conclusion: As a whole it is not possible to gather a straightforward increase of the tabloidization tendencies. It is not until a closer review of the result been made which tendencies of tabloidization in the content of the newspaper can be identified. The results are many times ambiguous and should regard to earlier research and theories speak for and against a tabloidization at the same time. One conclusion that is drawn concerning Jönköpings-Posten is that the newspaper only in a certain degree show signs of tabloidization in its content, in relation to the shift to tabloid. The study only partially supports the earlier opinion of previous research where a changed format also contributes to a changed content.

I föreliggande uppsats kommer läsaren att möta en undersökning som belyser en eventuell sekulariseringsprocess i Jönköping under åren 1910–2010. Genom att undersöka religiositet som kommer till uttryck i Jönköpings-postens dödsannonser och ställa detta mot den tidigare forskningen som gjorts av Curt Dahlgren, som undersökt samma sak i svenska tidningar på nationell nivå, bör det framgå likheter och skillnader angående en eventuell sekulariseringsprocess i Jönköping och i Sverige. Det handlar om att undersöka i vilken utsträckning religiositet flyttar från den offentliga sfären till den privata. Genom att kvantitativt kategorisera Jönköpings-postens dödsannonsers symboler, kungörelser och minnesverser bör det framgå hur användandet av olika kategorier ser ut över tid. Kategorierna följer i stor sett samma principer som är (1) ytterligare information saknas, (2) kristen koppling, (3) profan koppling som innebär att det saknas religiös koppling, (4) allmän-religiös koppling. Beträffande undersökningen av symbolerna går metoden ut på förutom de tre första principerna också från (5) individuell koppling. I dödsannonserna framgår det att användandet av kors har gått från att vara sällsynta till att bli mer eller mindre obligatoriska till att återigen utgöra en minoritet av symboler i dödsannonserna. Däremot finns det indikationer på att korset som symbol i dödsannonserna blir vanligare från år 2000 till år 2010. Andelen kristna kungörelser minskade från 81,7% år 1910 till 4,1 % 2010. Den kategori som blev vanligare under tiden var profana kungörelser som år 1910 utgjorde 18,3 % av dödsannonserna men som år 2010 utgjorde 89,9 % av dödsannonserna. Andelen kristna minnesverser genomgick en liknande utveckling då 83,3 % av dödsannonsernas minnesverser var kristna år 1910 och 10,2% var det år 2010. En slutsats som gick att dra är att i Jönköpings-posten tenderar dödsannonserna att vara tydligare kopplade till kristendomen än i resten av Sverige. När det handlar om profana kungörelser låg det svenska genomsnittet år 1976 och framåt runt 90 %. I Jönköpings-postens dödsannonser är 89,9 % av dödsannonsernas kungörelser profana först år 2010, det vill säga trettiofyra år efter resten av Sverige.

I denna studie har Jönköpings-Postens gestaltning av Sovjetunionen från fem händelser under det andra världskriget undersökts. Händelserna som undersökts är: Molotov-Ribben­trop-pakten 1939, finska vinterkriget 1939–1940, operation Barbarossa 1941, slaget vid Stalin­grad 1942–1943 samt Nazitysklands kapitulation 1945. Syftet med studien har varit att under­söka hur Jönköpings-Posten gestaltat Sovjetunionen mellan 1939–1945, utreda om denna gestalt­ning förändrats över tid samt utröna huruvida russofobi präglat tidningens rapportering.    I studien har gestaltningsteorin använts som teoretiskt ramverk. En utgångspunkt i studien har varit att nyheter aldrig är objektiva. Verkligheten är för abstrakt och omfattande för att beskrivas till fullo, varvid varje nyhet kräver ett urval och därför bara gestaltar delar av verkligheten. För att besvara studiens syfte har även begreppet russofobivarit nödvändigt att definiera. Begreppet har inte någon vetenskaplig förankring, studiens definition är istället hämtad från journalisten Guy Mettan som skrivit en bok på ämnet. I studien åsyftar russofobi olika negativa klichéer, fördomar och karikatyrer av Sovjetunionen. För att besvara studiens syfte- och frågeställningar har en tvåstegs-metod använts; först har tidningsmaterialet från händelserna analyserats separat i kvalitativa text­analyser, varefter en komparativ analys av allt material genomförts. Gestaltningarna av Sovjetunion­en har under analysen kategoriserats för att avgöra rapporteringens karaktär; kate­gorierna som använts har varit informativt-neutral, vänskaplig och fientlig.Det totala materialet har be­stått av 111 olika nyhetsartiklar.    Studiens resultat visar att Jönköpings-Postens gestaltning av Sovjetunionen har förändrats under tidsperioden. Samtliga händelser innehåller dock olika typer av gestaltningar. Skillnaden mellan händelserna har främst varit balansen mellan de olika kategorierna; hur förekommande en kategori har varit vid en specifik händelse. En annan gemensam nämnare för samtliga händelser har varit att avsändaren av nyheterna varit av stor betydelse; en betydande del av materialet har varit inter­nationella nyheter inhämtade från olika nyhetsbyråer, varvid ursprungslandets generella sympatier präglat vilken gestaltning av Sovjetunionen som återgetts. Initialt var gestaltningen av Sovjetunion­en relativt neutral, för att sedan vid finska vinterkriget och operation Barbarossa bli direkt fientlig. Finlands deltagande vid dessa två händelser innebar en ökad mängd nyheter, och en mer fientlig gestaltning av Sovjetunionen. Vid slaget vid Stalingrad och Nazitysklands kapitulation blev gestalt­ningen återigen mer neutral. Det rapporterades dock betydligt mindre från de två avslutande händelser­na. Resultatet visar att det fanns russofobiska inslag i Jönköpings-Postens rapportering, men inte till den grad att det går att fastslå att rapporteringen präglades av russofobi. Däremot tycks det inte ha funnits något större intresse av att gestalta Sovjetunionen på ett positivt sätt; även om det finns nyheter som innehåller vänskapliga gestaltningar av Sovjetunionen har dessa aldrig varit i majoritet. Sett ur ett helhetsperspektiv har Jönköpings-Postens gestaltning av Sovjetunionen varit fientlig i rapporteringen som undersökts.

No description available.

No description available.

This assignment is a study of three Swedish newspapers and how they reflected on the gypsy riots that took place during twenty-third of June to the second of July 1948. The chosen newspapers are Dagens Nyheter, Jönköpings-posten and Smålands Folkblad. Dagens Nyheter is a regional newspaper and the other two is local newspapers. In this qualitative study that focus on the anthropology and postcolonial theories to find out if the newspapers at the time had a neutral attitude towards the event. And also, how they portrayed the event. The study covers the entire year (1948) of the publication of the newspapers to get a more accurate view of the matter. The result coming to that two of the newspapers had an impartial attitude towards the riots however the last newspaper (Smålands Folkblad) took a turn against the gypsies in the city. Showing a negative approach to the matter involving the gypsies even though they were victims of the riots and innocent people. Also shown is that all of the newspapers saw the gypsies as not a part of the Swedish population. In some matters the newspapers even mention that it’s the gypsies against the inhibitors of Jönköping, they are somehow not the same thing. The incident was a personal argument that got out of hand and turned out to witch-hunt to catch the so-called gypsies, but none of the newspapers find it that way. They explain it like a commotion with all people involved.

This thesis is based upon the perspective of the holiday law introduced in 1938. This law gave many Swedes the right to two weeks paid vacation, which previously not all had. The purpose of this essay is to investigate how the holiday was reflected in advertising during the 30-40s in connection with the introduction of the holiday act in a smaller daily newspaper. This daily newspaper is Jönköpings-Posten. By examining a ten-year period between 1938 and 1947 in the month of June, we can see how the advertising regarding holidays has been developed and produced. In connection with the introduction of the Holiday Act in 1938, advertisements for holidays increased dramatically during these ten years. In addition to an increase in the number of advertisements, we also see how society affects how these advertisements are presented. The holiday should be used in the best possible way and not be wasted. Recreation and learning would be combined and, in this way, optimize what the person would get out of their leisure time or holiday.

The aim of this study is to show how the former secretary general for the United Nations, Dag Hammarskjöld, has been portrayed by Swedish media during the 21th century. The analyzed newspapers are Svenska Dagbladet, Expressen and Jönköpings-Posten, two nationwide newspapers and one local. This is done through a content analysis and the theory used for this study is a memory-cultural perspective, in order to show how media has shaped Hammarskjöld’s memory. The content analysis is structured with a code scheme consisting of nine different code units representing different themes; three themes of symbolism, three themes of characteristic, and three themes of qualification. The result of the analysis shows that the newspapers mainly focus on portraying Hammarskjöld as a symbol for the United Nations and moral values, as a person representing determination, and as a qualified politician and diplomat. There are also no visible patterns in the content analysis that would imply differences between how the nationwide and local newspapers portray Hammarskjöld.

Sedan 1700-talet har läsarnas medverkan varit en väsentlig del i tidningarnas produktion. Utan deras deltagande har det inte heller blivit någon tidning. En förändring på området skedde när professionaliseringen av publicistrollen blev ett faktum och läsarnas medverkan ifrågasattes. Samhällsförändringar och tekniska utvecklingar har sedan lett fram till det vi har idag: ett samhälle där medieorganisationerna är i allt större behov av att läsarna återigen deltar i olika former. Syftet med studien är därför att undersöka hur journalister och ledning på tre olika lokaltidningar resonerar kring och förhåller sig till användargenererat material, samt vilka möjligheter användarna har att delta. Genom semistrukturerade intervjuer med lokaltidningarnas ansvariga utgivare och två journalister på respektive redaktion har vi fått fram att tidningarna generellt har ett positivt förhållningssätt till användargenererat material. De anser att teknikens utveckling både har hämmat och främjat relationen till läsarna i takt med att olika plattformer har utökat tidningarnas grundläggande publiceringskanal, det vill säga papperstidningen. Informanterna tror på ett ökat samarbete mellan yrkesverksamma journalister och användare i framtiden. De hävdar samtidigt att användarnas material inte får ta allt för stor plats och på så sätt konkurrera ut redaktionsmaterialet. Vidare menar de att yrkesprofessionen och de kunskaper som den omfattar är en av grundpelarna i tidningens funktion och så bör det förbli. I diskussionen använder vi oss av begrepp som offentlighet och deltagande samt resonemang kring det förändrade mediesammanhanget och den journalistiska yrkesprofessionen. / Since the eighteenth century user contribution has been a crucial part of newspaper production. Without the participation from the public there hasn’t been a newspaper at all. The professionalization of the publicist role became the starting point who changed how people valued user contribution. Societal change and the technical development has then led to the society we have today – a place where media organizations find themselves in a greater need for user participation to survive. The purpose of this study is therefore to examine how three local news papers reason about and react to user generated content and also to find out what possibilities the users have to participate. Thru semi structured interviews with the legally responsible publisher for each news paper and two journalists from each editorial staff our result shows that the news papers have a positive attitude towards user generated content in general. The informants say that the technological development have been both an improvement and inhibitory in the relationship to the readers. They believe in an increased cooperation in the future but at the same time emphasize the fact that user generated content can’t be allowed to take too much place and become a rival to the journalistic material. The informants also say that the knowledge they posses thru their journalistic education is the main core in their work as well as in the idea and function of the news paper. That is the way it should remain. We use terms and theories about the public sphere, participation, media convergence and the journalistic profession in our discussion.