<p>Den här uppsatsen behandlar presstoppet av den kommunala personaltidningen i Norrköping, Strömvirveln, 2006. Vikarierande redaktör på tidningen hade gjort ett temanummer på temat Mobbning på jobbet. Ansvarig utgivare stoppade numret eftersom han ansåg att det bland annat innehöll sakfel. Den vikarierande redaktören ansåg då att hon hade blivit utsatt för censur.</p><p>Med utgångspunkt i de pressetiska regler som gäller för journalister och den ökande relevansen av en fungerande intern kommunikation inom organisationer, undersöks här händelsen på tidningen Strömvirveln, ett år efteråt. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med de inblandade i händelsen, däribland vikarierande redaktör, ansvarig utgivare, redaktionskommitténs ordförande för den aktuella tiden och kommundirektören. Den kvantitativa undersökningen baseras på innehållet i tre nummer av tidningen före och efter händelsen. Studien fokuserar på de problem som uppstår då den journalistiska integriteten krockar med intressena från högre ort, såsom en organisations ledning.</p><p>Studien visar att åsikterna går isär om vem som agerat korrekt och inte. Enligt de pressetiska reglerna har både ansvarig utgivare och vikarierande redaktör agerat korrekt i sina roller, även om sociala faktorer spelat in. Den kvantitativa undersökningen visar att den procentuella fördelningen av personer som uttalat sig i tidningen är relativt oförändrad efter presstoppet.</p>

Den här uppsatsen behandlar presstoppet av den kommunala personaltidningen i Norrköping, Strömvirveln, 2006. Vikarierande redaktör på tidningen hade gjort ett temanummer på temat Mobbning på jobbet. Ansvarig utgivare stoppade numret eftersom han ansåg att det bland annat innehöll sakfel. Den vikarierande redaktören ansåg då att hon hade blivit utsatt för censur. Med utgångspunkt i de pressetiska regler som gäller för journalister och den ökande relevansen av en fungerande intern kommunikation inom organisationer, undersöks här händelsen på tidningen Strömvirveln, ett år efteråt. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med de inblandade i händelsen, däribland vikarierande redaktör, ansvarig utgivare, redaktionskommitténs ordförande för den aktuella tiden och kommundirektören. Den kvantitativa undersökningen baseras på innehållet i tre nummer av tidningen före och efter händelsen. Studien fokuserar på de problem som uppstår då den journalistiska integriteten krockar med intressena från högre ort, såsom en organisations ledning. Studien visar att åsikterna går isär om vem som agerat korrekt och inte. Enligt de pressetiska reglerna har både ansvarig utgivare och vikarierande redaktör agerat korrekt i sina roller, även om sociala faktorer spelat in. Den kvantitativa undersökningen visar att den procentuella fördelningen av personer som uttalat sig i tidningen är relativt oförändrad efter presstoppet.

The purpose of this study was to find out how the responsible editors on a selection of Swedish newspapers react to a reproach from the Press Ombudsman. The method for this research was eight qualitative interviews with responsible editors on some of Sweden’s biggest newspapers, and also a few local newspapers. We based our results on the interviews and three theories – media accountability, communicative action and consequence neutrality. We used these theories because we think that, put together they produce the most apt view of how media ethics is being handled in the printed press. We found out that in most cases a reproach doesn’t mean that much to a newspaper. But all the responsible editors think it’s important for the people and most of all for the person who filed a complaint against the newspaper. It’s also important for the credibility of the self–regulation system on which the Swedish printed press is built.

Sedan 1700-talet har läsarnas medverkan varit en väsentlig del i tidningarnas produktion. Utan deras deltagande har det inte heller blivit någon tidning. En förändring på området skedde när professionaliseringen av publicistrollen blev ett faktum och läsarnas medverkan ifrågasattes. Samhällsförändringar och tekniska utvecklingar har sedan lett fram till det vi har idag: ett samhälle där medieorganisationerna är i allt större behov av att läsarna återigen deltar i olika former. Syftet med studien är därför att undersöka hur journalister och ledning på tre olika lokaltidningar resonerar kring och förhåller sig till användargenererat material, samt vilka möjligheter användarna har att delta. Genom semistrukturerade intervjuer med lokaltidningarnas ansvariga utgivare och två journalister på respektive redaktion har vi fått fram att tidningarna generellt har ett positivt förhållningssätt till användargenererat material. De anser att teknikens utveckling både har hämmat och främjat relationen till läsarna i takt med att olika plattformer har utökat tidningarnas grundläggande publiceringskanal, det vill säga papperstidningen. Informanterna tror på ett ökat samarbete mellan yrkesverksamma journalister och användare i framtiden. De hävdar samtidigt att användarnas material inte får ta allt för stor plats och på så sätt konkurrera ut redaktionsmaterialet. Vidare menar de att yrkesprofessionen och de kunskaper som den omfattar är en av grundpelarna i tidningens funktion och så bör det förbli. I diskussionen använder vi oss av begrepp som offentlighet och deltagande samt resonemang kring det förändrade mediesammanhanget och den journalistiska yrkesprofessionen. / Since the eighteenth century user contribution has been a crucial part of newspaper production. Without the participation from the public there hasn’t been a newspaper at all. The professionalization of the publicist role became the starting point who changed how people valued user contribution. Societal change and the technical development has then led to the society we have today – a place where media organizations find themselves in a greater need for user participation to survive. The purpose of this study is therefore to examine how three local news papers reason about and react to user generated content and also to find out what possibilities the users have to participate. Thru semi structured interviews with the legally responsible publisher for each news paper and two journalists from each editorial staff our result shows that the news papers have a positive attitude towards user generated content in general. The informants say that the technological development have been both an improvement and inhibitory in the relationship to the readers. They believe in an increased cooperation in the future but at the same time emphasize the fact that user generated content can’t be allowed to take too much place and become a rival to the journalistic material. The informants also say that the knowledge they posses thru their journalistic education is the main core in their work as well as in the idea and function of the news paper. That is the way it should remain. We use terms and theories about the public sphere, participation, media convergence and the journalistic profession in our discussion.