This degree project has been carried out on the commission of AB Borlänge Energi. The purpose of thisproject was to redesign the magazine Energitrycket. The magazine should inform about the current eventsat the company. The work consisted of redesign of the existing magazine and adjustment to copying andpublishing on the web.This project also contains a research about how paper and colour affect the print results. It shows thatthe maximum contrast and sharp image reproduction is best achieved on woodfree, coated, calenderedpaper with high whiteness. An uncoated, light yellow paper is however to recommend for a printed matterswith a lot of text.It also shows that every production unit reproduces colours differently. To get a good colour reproductionand a good communication between these units, they must be calibrated, and well-functioningICC-profiles must be created.

Den här uppsatsen undersöker Landstinget i Värmlands personaltidning Intryck och dess betydelse för organisationskulturen. Huvudsyftet med studien är att titta närmare på hur de fem olika yrkesgrupperna läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster och dietister framställs i tidningen. Uppsatsen tittar också på hur personal inom yrkesgrupperna själva anser att de representeras i tidningen, samt om tidningens syfte når fram till personalen.   Studien utgår från teorier om kommunikation, internkommunikation, organisationsteori och organisationskultur. Ett viktigt begrepp för uppsatsen är bland annat transmissionsmodellen som ger en grundläggande syn på hur kommunikation fungerar genom en personaltidning.        För att uppnå uppsatsens syfte har en fallstudie, genom två metoder, gjorts. Personaltidningen Intryck analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys där tre frågor ställdes till texterna: Hur framställs yrkesrollerna i tidningen?, Fokuserar texterna på team eller individer? och Är kommunikationen tillgänglig för alla? Frågorna syftade till att få svar på uppsatsens övergripande frågeställning angående hur yrkesrollerna framställs. Den andra metoden var en enkätundersökning som riktades till urvals-yrkesgrupperna läkare, sjuksköterska, undersköterska, sjukgymnast och dietist. Undersökningen gjordes på Centralsjukhuset i Karlstad och på de tre utvalda vårdcentralerna Västerstrands vårdcentral, Vårdcentralen Gripen och Kronoparkens vårdcentral. Samtliga vårdcentraler är belägna i Karlstads kommun. Enkätundersökningen syftade till att svara på två av uppsatsens frågeställningar: huruvida personaltidningen upplevs bidra till gemenskap inom organisationen samt vilket av personaltidningens syften som når fram till personalen.   Av den kvalitativa undersökningen av personaltidningen framkom vissa skillnader mellan hur de olika yrkesrollerna framställdes och då främst mellan läkare och sjuksköterskor. Slutsatsen blev att läkare framställs som "hjältefigurer", medan sjuksköterskorna förminskas och framställs som osäkra personer utan pondus. Svarsfrekvensen i enkätundersökningen visar att personalen anser att tidningen till viss del bidrar till Landstinget i Värmlands organisationskultur, samt att "Informera personalen om vad som händer på arbetsplatsen" är det syfte som i högst utsträckning når fram till den tillfrågade personalen. / This essay investigates the organizational staff magazine of county council in Värmland. The purpose of the essay is to investigate the culture in the organization and how the professional groups, doctors, nurses, assistant nurses, physiotherapist and dietitian, are being represented in the magazine. The essay also investigates if the professional groups find themselves represented in the magazine and if the professional groups understand the intention of the magazine.   Communication, internal communication, organizational theory and organizational culture are the theories of this essay. The model of transmission is one, among other, important tenets in the essay.   To secure the purpose of the essay the investigation was made by using content analysis and a survey. The content analysis gave the answers to three questions asked to the text. The questions were: ”How do the magazine represent the professional groups?”, ”Do the magazine focus on team or individuals?” and ”Do the readers understand the diction in the magazine?”. These three questions were used to answer the major purpose of the essay: ”How the professional groups, doctors, nurses, assistant nurses, physiotherapists and dietitians, are being represented in the magazine”. The survey was dispensed to the professional groups at Centralsjukhuset in Karlstad (the hospital in Karlstad) and to three care centres in Karlstad: Västerstrand care centre, Gripen care centre and Kronoparken care centre. The survey was made to answer two of the major questions of the essay: ”Does the magazine contribute to the organizational culture” and ”The magazine has several purposes – which one is the readers most aware of?”.   The result of the essay shows big differense between how the magazine represents the professional groups. The content analysis shows among other things that the doctors are represented as heroes and the nurses as a lower-ranking professional group. The result of the survey shows that the magazine is helping to build an organizational culture at the county council. ”To give the staff important information about the workplace” was the most frequent answer given to the question about the main purpose of the magazine.

<p>Den här uppsatsen behandlar presstoppet av den kommunala personaltidningen i Norrköping, Strömvirveln, 2006. Vikarierande redaktör på tidningen hade gjort ett temanummer på temat Mobbning på jobbet. Ansvarig utgivare stoppade numret eftersom han ansåg att det bland annat innehöll sakfel. Den vikarierande redaktören ansåg då att hon hade blivit utsatt för censur.</p><p>Med utgångspunkt i de pressetiska regler som gäller för journalister och den ökande relevansen av en fungerande intern kommunikation inom organisationer, undersöks här händelsen på tidningen Strömvirveln, ett år efteråt. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med de inblandade i händelsen, däribland vikarierande redaktör, ansvarig utgivare, redaktionskommitténs ordförande för den aktuella tiden och kommundirektören. Den kvantitativa undersökningen baseras på innehållet i tre nummer av tidningen före och efter händelsen. Studien fokuserar på de problem som uppstår då den journalistiska integriteten krockar med intressena från högre ort, såsom en organisations ledning.</p><p>Studien visar att åsikterna går isär om vem som agerat korrekt och inte. Enligt de pressetiska reglerna har både ansvarig utgivare och vikarierande redaktör agerat korrekt i sina roller, även om sociala faktorer spelat in. Den kvantitativa undersökningen visar att den procentuella fördelningen av personer som uttalat sig i tidningen är relativt oförändrad efter presstoppet.</p>

Den här uppsatsen behandlar presstoppet av den kommunala personaltidningen i Norrköping, Strömvirveln, 2006. Vikarierande redaktör på tidningen hade gjort ett temanummer på temat Mobbning på jobbet. Ansvarig utgivare stoppade numret eftersom han ansåg att det bland annat innehöll sakfel. Den vikarierande redaktören ansåg då att hon hade blivit utsatt för censur. Med utgångspunkt i de pressetiska regler som gäller för journalister och den ökande relevansen av en fungerande intern kommunikation inom organisationer, undersöks här händelsen på tidningen Strömvirveln, ett år efteråt. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med de inblandade i händelsen, däribland vikarierande redaktör, ansvarig utgivare, redaktionskommitténs ordförande för den aktuella tiden och kommundirektören. Den kvantitativa undersökningen baseras på innehållet i tre nummer av tidningen före och efter händelsen. Studien fokuserar på de problem som uppstår då den journalistiska integriteten krockar med intressena från högre ort, såsom en organisations ledning. Studien visar att åsikterna går isär om vem som agerat korrekt och inte. Enligt de pressetiska reglerna har både ansvarig utgivare och vikarierande redaktör agerat korrekt i sina roller, även om sociala faktorer spelat in. Den kvantitativa undersökningen visar att den procentuella fördelningen av personer som uttalat sig i tidningen är relativt oförändrad efter presstoppet.

Denna uppsats undersöker den kvinnliga arbetaren, specifikt hur kvinnor gått från att vara främst en hemmafru till att också bli en arbetare. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera framställningen av kvinnors roll på Uddeholm AB genom företagets personaltidning. Åren som är aktuella i uppsatsen är 1947–1982. Yvonne Hirdmans teori om genuskontrakt används, såväl som analysbegrepp i form av orden normer, förväntningar och roller. Hirdmans första genuskontrakt kallas för hushållskontraktet och det senare för jämlikhetskontraktet. Undersökningen har varit kvalitativ och fokuserat på analysbegreppen samt en närläsning av allt som på något sätt handlade om kvinnor i materialet. Därefter gjordes även en kategorisering av kvinnornas uppgifter på och utanför Uddeholm AB. Dessa kategorier är: -  Jobb på kontor -  Laboratorium och forskning -  Arbetare i produktionen -  Högre positioner -  Fru -  Utbildning -  Fritid och idrott -  Åsikter om kvinnors arbete (endast i jämlikhetskontraktet) Resultaten visar att framställningen av den kvinnliga arbetaren ändrades över tid. Kvinnor i det tidigare genuskontraktet, hushållskontraktet, arbetade ofta med enkla uppgifter på kontor, såväl som med forskning och i vissa sällsynta fall i produktionen. Ännu mer sällsynt var det att kvinnor arbetade som chefer, i dessa fall var kvinnorna överordnade andra kvinnor. Utanför jobbet var kvinnan först och främst en fru. Uddeholm AB drev också olika skolor som skulle utbilda nästa generations hemmafru. Kvinnliga arbetare i det senare genuskontraktet, jämlikhetskontraktet, fick fler ansvarsområden. De kunde arbeta sida vid sida med männen i produktionen, inom forskning och fick fler jobb på kontoren att välja mellan. Kvinnor kunde till och med vara chefer över män. Dock hade kvinnorna ännu det främsta ansvaret för hushållet utanför jobbet. På 1960-talet ägde exempelvis Uddeholm AB fortfarande privatskolor för kvinnors utbildning. Kvinnor var i större utsträckning också mer positiva till att andra kvinnor kunde jobba på företaget, jämfört med männen som oftare tyckte att kvinnorna inte kunde utföra jobben eller att de borde vara hemma och ta hand om barn och hushåll. / This essay explores the word of female labor, precisely how women have gone from primarily being a housewife to also being a worker. The purpose of the essay is to look into and analyze how Uddeholm AB:s staff magazine portrayed women from 1947–1982. Yvonne Hirdmans theory of gender contracts is applied as well as the main words used for analyzing the material. The first gender contract is called the household contract and the later the equality contract. The main words are norms, expectations, and roles. The essay has been carried out through a qualitive approach which focuses on the main words above, as well as a closer reading of the material regarding everything that somehow had something to do with women. Later the material was divided into different categories. These different categories are based on what women could do within and outside the company. The categories are: -  Working in an office -  Laboratory and research -  Working in the production -  Higher positions -  Wife -  Education -  Leisure time and athletics -  Opinions about women ́s work (only in the equality contract) Results show that the depiction of the female laborer changed over time. Women in the earlier gender contract, the household contract, were often working with simple tasks in an office, as well as in research and on some rare occasions even in the production. Even rarer was the occurrence of female bosses, in these cases women oversaw other women. Outside of work the women were first and foremost a wife, and Uddeholm AB even oversaw different schools who aimed to educate the next generation housewife. Female workers in the later gender contract, the equality contract, got more responsibilities. They could work beside men in the production, in research and had more jobs in the offices to choose between. Women could even oversee men. The women still had to take care of the household outside of work however, and Uddeholm AB still owned private schools for women’s education into the 1960s. Women were also generally more positive towards other women working in relation to men, who often did not think that women could handle the jobs or that they should be at home taking care of the children and the household.