Denna uppsats undersöker den kvinnliga arbetaren, specifikt hur kvinnor gått från att vara främst en hemmafru till att också bli en arbetare. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera framställningen av kvinnors roll på Uddeholm AB genom företagets personaltidning. Åren som är aktuella i uppsatsen är 1947–1982. Yvonne Hirdmans teori om genuskontrakt används, såväl som analysbegrepp i form av orden normer, förväntningar och roller. Hirdmans första genuskontrakt kallas för hushållskontraktet och det senare för jämlikhetskontraktet. Undersökningen har varit kvalitativ och fokuserat på analysbegreppen samt en närläsning av allt som på något sätt handlade om kvinnor i materialet. Därefter gjordes även en kategorisering av kvinnornas uppgifter på och utanför Uddeholm AB. Dessa kategorier är: -  Jobb på kontor -  Laboratorium och forskning -  Arbetare i produktionen -  Högre positioner -  Fru -  Utbildning -  Fritid och idrott -  Åsikter om kvinnors arbete (endast i jämlikhetskontraktet) Resultaten visar att framställningen av den kvinnliga arbetaren ändrades över tid. Kvinnor i det tidigare genuskontraktet, hushållskontraktet, arbetade ofta med enkla uppgifter på kontor, såväl som med forskning och i vissa sällsynta fall i produktionen. Ännu mer sällsynt var det att kvinnor arbetade som chefer, i dessa fall var kvinnorna överordnade andra kvinnor. Utanför jobbet var kvinnan först och främst en fru. Uddeholm AB drev också olika skolor som skulle utbilda nästa generations hemmafru. Kvinnliga arbetare i det senare genuskontraktet, jämlikhetskontraktet, fick fler ansvarsområden. De kunde arbeta sida vid sida med männen i produktionen, inom forskning och fick fler jobb på kontoren att välja mellan. Kvinnor kunde till och med vara chefer över män. Dock hade kvinnorna ännu det främsta ansvaret för hushållet utanför jobbet. På 1960-talet ägde exempelvis Uddeholm AB fortfarande privatskolor för kvinnors utbildning. Kvinnor var i större utsträckning också mer positiva till att andra kvinnor kunde jobba på företaget, jämfört med männen som oftare tyckte att kvinnorna inte kunde utföra jobben eller att de borde vara hemma och ta hand om barn och hushåll. / This essay explores the word of female labor, precisely how women have gone from primarily being a housewife to also being a worker. The purpose of the essay is to look into and analyze how Uddeholm AB:s staff magazine portrayed women from 1947–1982. Yvonne Hirdmans theory of gender contracts is applied as well as the main words used for analyzing the material. The first gender contract is called the household contract and the later the equality contract. The main words are norms, expectations, and roles. The essay has been carried out through a qualitive approach which focuses on the main words above, as well as a closer reading of the material regarding everything that somehow had something to do with women. Later the material was divided into different categories. These different categories are based on what women could do within and outside the company. The categories are: -  Working in an office -  Laboratory and research -  Working in the production -  Higher positions -  Wife -  Education -  Leisure time and athletics -  Opinions about women ́s work (only in the equality contract) Results show that the depiction of the female laborer changed over time. Women in the earlier gender contract, the household contract, were often working with simple tasks in an office, as well as in research and on some rare occasions even in the production. Even rarer was the occurrence of female bosses, in these cases women oversaw other women. Outside of work the women were first and foremost a wife, and Uddeholm AB even oversaw different schools who aimed to educate the next generation housewife. Female workers in the later gender contract, the equality contract, got more responsibilities. They could work beside men in the production, in research and had more jobs in the offices to choose between. Women could even oversee men. The women still had to take care of the household outside of work however, and Uddeholm AB still owned private schools for women’s education into the 1960s. Women were also generally more positive towards other women working in relation to men, who often did not think that women could handle the jobs or that they should be at home taking care of the children and the household.