This study is about English borrowings and code-switching in advertisements in the two Swedish lifestyle magazines Amelia and King. The investigation shows that recent English borrowings were found in 41% of the advertisements in Amelia and in 10% of the advertisements in King. English intra-sentential code-switching appeared in 27% of the advertisements in Amelia but in only 8% in King. About half the advertisements in both magazines contained inter-sentential code-switching. Total code-switching was represented in one advertisement in Amelia and in eighteen in King. The two magazines differed a lot regarding the appearance of recent borrowings and code-switching in their different product categories and only shared the product category alcoholic beverages, which had the highest percentage of code-switching in both magazines. The main difference between Amelia and King was that in Amelia the amount of borrowings and code-switching was much higher than in King, but on the other hand Amelia only contained one advertisement exclusively in English, while in King they were eighteen. Another difference was that Swedish was more common in Amelia while English was more frequently used in King, both mixed with Swedish but also in advertisements where English was used entirely. / Den här undersökningen handlar om förekomsten av nya engelska låneord och kodväxling i reklamannonser i de två svenska livsstilstidningarna Amelia och King. Undersökningen visar att nya engelska låneord fanns i 41% av reklamannonserna i Amelia och i 10% av reklamannonserna i King. Engelsk intrasentinell kodväxling hittades i 27% av reklamannonserna i Amelia men bara i 8% av de i King. Ungefär hälften av reklamannonserna i båda tidningarna innehöll intersentinell kodväxling. Total kodväxling, dvs. annonser där all text var på engelska, förekom i en reklamannons i Amelia och arton i King. De två tidningarna skiljde sig mycket från varandra när det gällde antal engelska lånord och kodväxling i de produktkategorier som annonserades och hade bara en produktkategori gemensamt, alkoholhaltiga drycker, som hade högst andel i förekomst av kodväxling. Den största skillnaden mellan Amelia och King var att Amelia innehöll många fler låneord och kodväxlingar än King, samtidigt som Amelia innehöll endast en reklamannons som var helt på engelska medan King innehöll arton. En annan skillnad är att svenska var vanligare i Amelia medan engelska var vanligare i King, både blandad med svenska och i annonser med enbart engelska.

Arbetet handlar om hur genus gestaltas i reklamannonser i tidningen Svenska Dagbladet i specifika årtal och över tid fram tills nutid. Syftet är att undersöka vilka skillnader som finns gällande genus de specifika årtalen 1905, 1925, 1945, 1965, 1985, 2005, 2018 och över tid. Det material som vi har använt oss av i denna undersökning är reklamannonser från Svenska Dagbladet. Vi har analyserat vårt arbete utifrån de genusorienterade teorierna den naturliga ordningen, isärhållandet av manligt och kvinnligt och genuskontraktet från Yvonne Hirdman. Vi har även använt oss av Bordos teori om det kvinnliga idealet. Frågeställningen har bearbetats utifrån tre operationaliseringar där vi undersöker genus i olika teman, huruvida män respektive kvinnor är passiva eller aktiva i reklamannonsbilder samt om reklamannonstexterna vänder sig till män eller kvinnor. Vår undersökning visar att det finns skillnader i förekomst och framställning av genus, dels under de specifika årtalen och dels över tid. Undersökningen poängterar också att en del skillnader som uppstår ligger i linje med de teorier som vi använt oss av och kan betraktas som könsstereotypiska.

Denna uppsats handlar om reklam som en form av retorik. Syftet är att studera förekomsten av retoriska strategier i reklamannonser samt att studera om det skiljer sig mellan produktannonser och tjänstannonser. Utifrån den retoriska vetenskapen studeras ethos, logos och pathos i formen som olika typer av övertalningsstrategier. Urvalet består av 30 reklamannonser från tidningen Metro.  Resultatet visar att det förekommer retorik i 15 av 30 annonser och att det skiljer sig markant mellan produkt- och tjänstannonser. Tjänstannonser innehåller mer än fyra gånger så många retoriska argument jämfört med produktannonser. Den vanligaste retoriska strategin i produktannonser är pathos medan den vanligaste retoriska strategin i tjänstannonser är ethos.

This thesis is based upon the perspective of the holiday law introduced in 1938. This law gave many Swedes the right to two weeks paid vacation, which previously not all had. The purpose of this essay is to investigate how the holiday was reflected in advertising during the 30-40s in connection with the introduction of the holiday act in a smaller daily newspaper. This daily newspaper is Jönköpings-Posten. By examining a ten-year period between 1938 and 1947 in the month of June, we can see how the advertising regarding holidays has been developed and produced. In connection with the introduction of the Holiday Act in 1938, advertisements for holidays increased dramatically during these ten years. In addition to an increase in the number of advertisements, we also see how society affects how these advertisements are presented. The holiday should be used in the best possible way and not be wasted. Recreation and learning would be combined and, in this way, optimize what the person would get out of their leisure time or holiday.

Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur kvinnlighet och manlighet i ett relationellt förhållande framställdes i reklamannonser i damtidskriften Idun under år 1940 och år 1950. Med genusbegreppet som utgångspunkt genomför jag en bildanalys med inslag av textanalys där jag använder mig av ett semiologiskt perspektiv. Jag undersöker vilka skillnader och likheter det går att finna mellan de två studerade årtalen samt diskuterar i vilken grad samhällsutvecklingen och tidsandan, såsom de är återgivna i senare års undersökningar och studier, reflekteras i det aktuella källmaterialet. Min undersökning visar att kvinnlighet i hög grad kopplas till stereotypen husmodern medan manlighet i huvudsak kopplas till arbetsliv, samt under år 1940 till begrepp som är förbundna med en krigs- och nationsretorik. Både manlighet och kvinnlighet, om än kvinnlighet i högre grad, förbinds med utseendemässiga karaktärsdrag där ungdom, skönhet och ett välvårdat yttre är betonat. Manligheten förbinds ofta med sfärer utanför hemmet, medan kvinnligheten i sin tur ofta förbinds med hem och hushåll. I de fall, under år 1950, som manligheten delvis förknippas med hemmets sfär sker detta dock under specifika ”manliga” villkor.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på hur reklamannonser riktade till män respektive kvinnor är utformade idag och om det har skett någon märkbar förändring av utformandet av dessa under 2010-talet. För att kunna ta reda på detta analyserar jag fyra annonser riktade till män (två från 2011, två från 2019) och fyra annonser riktade till kvinnor (två från 2011, två från 2019), hämtade ur Café respektive Elle. Analysmetoden jag har använt mig av är en anpassad version av Björkvalls (2003 & 2009) kvalitativa multimodala analysmodell. Resultatet visar bland annat att det finns många likheter mellan reklam riktad till män respektive kvinnor, framförallt kompositionsmässigt. De största skillnaderna ligger i diskurserna och att annonser riktade till kvinnor generellt innehåller fler krävande talarroller än vad de manliga gör. I reklam riktad till män fokuseras det på det språkliga och produkten avbildas i samtliga annonser. I reklam riktad till kvinnor fokuseras det på det visuella och människor avbildas i samtliga annonser. Materiella språk- och bildprocesser dominerar i båda fallen. Vidare visar resultatet på att utformningen hos annonser riktade till män respektive kvinnor inte har förändrats nämnvärt under 2010-talet. De ändringar som existerar ligger främst i val av diskurser, och där handlar det om att de har moderniserats i takt med samhället. Hos reklam riktad till män har miljövänlighet blivit en dominerande diskurs, vilket stämmer bra in med hur samhället blivit mer miljömedvetet genom åren. Hos reklam riktad till kvinnor är den främsta förändringen att diskursen gått från en stereotypisk diskurs om lyx och flärd till en mindre stereotypisk diskurs om show och dans.

Syftet med den här studien är att ta reda på hur reklamannonser som riktar sig till äldre kvinnor utformas för att förstå vilka betydelser och normer äldre kvinnor tillskrivs, med andra ord vilka budskap äldre kvinnor möts av i livsstilsmagasin. Syftet är också att ta reda på om dessa ideal stämmer överens med de budskap som, enligt tidigare forskning, framställs genom retoriken i tidningen M-magasin. Till denna kvalitativa undersökning har delar av Björkvalls analysmetod för visuella texter använts (2003, 2009), tillsammans med Kress och van Leeuwens teorier om ”visuell grammatik” (2003). Resultatet visar bland annat att skönhetsannonsernas modelläsare ses som passiva och mycket samarbetsorienterade, samt att inre lycka kan kopplas till ett ungt utseende. Resultatet visar också att reklamens budskap skiljer sig från tidningens retorik när det gäller vissa betydelser som tillskrivs målgruppen. En slutsats är att de äldre kvinnorna möts av dubbla budskap och att ålderskategoriseringar ofta är motsägelsefulla.