Diss. Umeå : Umeå universitet, 2005.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

This study is about English borrowings and code-switching in advertisements in the two Swedish lifestyle magazines Amelia and King. The investigation shows that recent English borrowings were found in 41% of the advertisements in Amelia and in 10% of the advertisements in King. English intra-sentential code-switching appeared in 27% of the advertisements in Amelia but in only 8% in King. About half the advertisements in both magazines contained inter-sentential code-switching. Total code-switching was represented in one advertisement in Amelia and in eighteen in King. The two magazines differed a lot regarding the appearance of recent borrowings and code-switching in their different product categories and only shared the product category alcoholic beverages, which had the highest percentage of code-switching in both magazines. The main difference between Amelia and King was that in Amelia the amount of borrowings and code-switching was much higher than in King, but on the other hand Amelia only contained one advertisement exclusively in English, while in King they were eighteen. Another difference was that Swedish was more common in Amelia while English was more frequently used in King, both mixed with Swedish but also in advertisements where English was used entirely. / Den här undersökningen handlar om förekomsten av nya engelska låneord och kodväxling i reklamannonser i de två svenska livsstilstidningarna Amelia och King. Undersökningen visar att nya engelska låneord fanns i 41% av reklamannonserna i Amelia och i 10% av reklamannonserna i King. Engelsk intrasentinell kodväxling hittades i 27% av reklamannonserna i Amelia men bara i 8% av de i King. Ungefär hälften av reklamannonserna i båda tidningarna innehöll intersentinell kodväxling. Total kodväxling, dvs. annonser där all text var på engelska, förekom i en reklamannons i Amelia och arton i King. De två tidningarna skiljde sig mycket från varandra när det gällde antal engelska lånord och kodväxling i de produktkategorier som annonserades och hade bara en produktkategori gemensamt, alkoholhaltiga drycker, som hade högst andel i förekomst av kodväxling. Den största skillnaden mellan Amelia och King var att Amelia innehöll många fler låneord och kodväxlingar än King, samtidigt som Amelia innehöll endast en reklamannons som var helt på engelska medan King innehöll arton. En annan skillnad är att svenska var vanligare i Amelia medan engelska var vanligare i King, både blandad med svenska och i annonser med enbart engelska.

Diss. Linköping : Univ.

I tidigare forskningslitteratur behandlas flerspråkighet som en resurs utifrån olika perspektiv i matematikklassrummet. Många studier förespråkar användningen av elevernas alla språkliga resurser i undervisningen, för att främja kunskaps- och identitetsutveckling. Utifrån våra erfarenheter används dock inte modersmålet i den utsträckning som rekommenderas av forskning. Syftet med denna studie var därför att belysa hur arabisktalande elever använder sig av sina språkliga resurser, samt vilka motiv som ligger bakom språkanvändningen utifrån ett elevperspektiv, vid lösandet av matematiska tal och begrepp. Detta med utgångspunkten i kvalitativa forskningsmetoder, som består av deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer, som genomfördes med tio arabisktalande elever. Utifrån det empiriska datamaterialet som framkom i undersökningen, utfördes en tvåstegsanalys, där den tematiska analysmetoden utgjorde grunden för att definiera olika teman, som sedan applicerades i den teoretiska referensramen.  Resultatet i studien visade att eleverna antingen använde svenskan uteslutande eller tillsammans med arabiskan, dock förekom de matematiska talen och begreppen oftast på svenska. Bakomliggande orsaker var att eleverna bland annat anpassar språket utifrån samtalspartner, samt hur de anser att språkanvändningen påverkar identiteten i klassrumsmiljön. Detta diskuteras i relation till nationell och internationell forskningslitteratur, som belyser olika aspekter utifrån ett kunskaps- och identitetsutvecklande perspektiv. Baserat på detta drar vi slutsatsen att elevernas användning av alla de språkliga resurserna är begränsade, på grund av olika aspekter. Detta kan medföra att matematikämnet blir mer utmanande, eftersom eleverna inte får möjligheten att utveckla matematikkunskaper på modersmålet.

I tidigare genomförda studier framträder olika perspektiv på hur flerspråkighet kan förstås som en resurs i matematiken. Dessa inbegriper dessutom ett antal olika möjligheter i relation till matematiklärande vilka bildat utgångspunkt för min studie. Studien har avgränsats till att undersöka kunskapsmässiga möjligheter i relation till flerspråkighet i matematikundervisningen med avsikten att bidra med positiva insikter och berikande aspekter i arbetet med flerspråkiga elever.  Syftet med studien var att undersöka vilka strategier som lärare använder för att inkludera elevers olika språk och kunskaper som en resurs i undervisningen samt hur dessa kan bidra till att utveckla elevers matematiska förståelser och kunskaper. Metoden för arbetet har varit kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra matematiklärare som arbetar i flerspråkiga miljöer. Det empiriska materialet har systematiserats genom en teoretisk tematisk analys och analyserats i relation till en teoretisk modell. Avslutningsvis diskuteras resultaten i relation till tidigare forskning.  Resultatet av studien visar att det finns ett flertal olika strategier som används för att inkludera elevers olika språk och kunskaper i matematikundervisningen. Lärarna använder sig bland annat av både homogena och heterogena språkgrupper. Elevers informella lösningsstrategier används mer eller mindre systematiskt som en resurs för lärande men också att låta elever formulera egna problemlösningsuppgifter. Slutligen visar resultatet även på metoder med lär-par utifrån modersmål och flerspråkiga hjälpmedel som strategier för att inkludera elevers förstaspråk som resurs i matematiken. Framförallt framhävdes begreppslig förståelse och språkutvecklande möjligheter som strategiernas främsta funktionerna av lärarna. Modellen och dess teoretiska grunder bidrog med ytterligare potentialer. Bland annat tydliggjordes utrymme för matematiska nyanser att mötas, ifrågasättas och förenas och på så vis kan ett flertal olika matematiker involveras i undervisningen.