I detta examensarbete undersöks vilka hinder som finns för arabisktalande elever som har varit mindre än fem år i Sverige i matematik inlärning. Syftet är att reda ut vilka utmaningar de arabisktalande eleverna möter i ämnet. Min utgångspunkt är en av Vygotskijs teorier som visar att närmiljön som till exempel lärarna, klasskamraterna och föräldrarna är viktigta för inlärningsprocessen. Vygotskij har kommit fram till att närmiljön har en avgörande roll i barnens kunskapsutveckling. Fyra elever intervjuades på en högstadieskola i södra Sverige under vårterminen 2019. Resultatet visar att språk och skolkulturen är två faktorer som eleverna tycker påverkar matematikinlärningen. Resultatet visar också att föräldrarnas roll och grupparbete är viktigta för elevernas engagemang i matematiska diskussioner och uppgiftslösningar.

I tidigare forskningslitteratur behandlas flerspråkighet som en resurs utifrån olika perspektiv i matematikklassrummet. Många studier förespråkar användningen av elevernas alla språkliga resurser i undervisningen, för att främja kunskaps- och identitetsutveckling. Utifrån våra erfarenheter används dock inte modersmålet i den utsträckning som rekommenderas av forskning. Syftet med denna studie var därför att belysa hur arabisktalande elever använder sig av sina språkliga resurser, samt vilka motiv som ligger bakom språkanvändningen utifrån ett elevperspektiv, vid lösandet av matematiska tal och begrepp. Detta med utgångspunkten i kvalitativa forskningsmetoder, som består av deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer, som genomfördes med tio arabisktalande elever. Utifrån det empiriska datamaterialet som framkom i undersökningen, utfördes en tvåstegsanalys, där den tematiska analysmetoden utgjorde grunden för att definiera olika teman, som sedan applicerades i den teoretiska referensramen.  Resultatet i studien visade att eleverna antingen använde svenskan uteslutande eller tillsammans med arabiskan, dock förekom de matematiska talen och begreppen oftast på svenska. Bakomliggande orsaker var att eleverna bland annat anpassar språket utifrån samtalspartner, samt hur de anser att språkanvändningen påverkar identiteten i klassrumsmiljön. Detta diskuteras i relation till nationell och internationell forskningslitteratur, som belyser olika aspekter utifrån ett kunskaps- och identitetsutvecklande perspektiv. Baserat på detta drar vi slutsatsen att elevernas användning av alla de språkliga resurserna är begränsade, på grund av olika aspekter. Detta kan medföra att matematikämnet blir mer utmanande, eftersom eleverna inte får möjligheten att utveckla matematikkunskaper på modersmålet.