I den här undersökningen ville jag få reda på hur det går till att undervisa, handleda och att studera ämnet bild via internet och datorn, i vad som kallas distansutbildning. Mina undersökningsområden var en distansgrundskola i Sverige samt en skola utomlands där de bedriver distansutbildning genom att få utbildningsmaterial från distansgrundskolan i Sverige. Jag intervjuade en distanslärare i bild på distansgrundskolan i Sverige, samt mailintervjuade en handledare och två distanselever som befinner sig utomlands. Eleverna studerar på en skola utomlands där de får distansutbildning från Sverige. De studerar ämnet bild genom att få bild-uppgifter via internet av bildläraren i Sverige. En handledare finns till hjälp för distanseleverna på skolan utomlands för att de ska klara av distansstudierna. Den här undersökningen gjordes utifrån mitt eget intresse för distansstudier. Jag hade dock inga förkunskaper om hur bildämnet fungerar på distansgrundskola. De distanskurser jag själv studerat har varit på universitets och högskolenivå, och kan därför inte riktigt jämföras med grundskolans distansundervisning. Därför blev undersökningen spännande för mig och jag fick reda på sådant som jag inte visste angående hur distansstudier kan vara på grundskolan. Distansutbildning tycker jag inte behöver vara kopplat till att vara ”distanserad” utan snarare så kan man genom distansutbildning hålla kontakt med varandra via internet. Några frågor som uppkom i denna undersökning var:Vad är det roligaste med att undervisa på distans? Finns det några svårigheter med distansundervisning i grundskolan och vilka i såfall?Vad finns det för orsaker till att elever studerar på distans? Blir distanselevernas bilder mer olika varandra tror du?

Alla elever måste någon gång möta det matematiska språket i skrift och detta är något som på grund av språkförbristningar kan bli ett problem för andraspråksele-ver. Syftet med denna studie är att få kunskap om hur lärare i förberedelseklass resonerar om att göra matematiska textuppgifter tillgängliga för andraspråkselever. För att undersöka detta har metoderna läromedelsanalys samt fokusgruppintervju med lärare i förberedelseklass tillämpats. Det insamlade materialet har analyserats genom en innehållsanalys med koppling till Cummins (2000) teorier samt Noréns (2010) teorier om matematikundervisning för andraspråkselever. Resultatet visar att en väl genomtänkt planering av undervisningen är nödvändigt för att andra-språkselever ska få möjlighet att utveckla förståelsen för det textbaserade matema-tiska språket. Resultatet visar också att textuppgifternas utformning med text och bild är av betydelse för hur andraspråkselever uppfattar innehållet. Ett par slutsat-ser utifrån denna studies resultat är för det första att det textbaserade matematiska språket behöver lyftas muntligt för andraspråkselever. Den andra slutsatsen utifrån resultatet är vikten av lärares uppmärksamhet gällande de många hinder som kan finnas dolda i matematiska textuppgifter. / <p>matematik</p>

Alla elever måste någon gång möta det matematiska språket i skrift och detta är något som på grund av språkförbristningar kan bli ett problem för andraspråksele-ver. Syftet med denna studie är att få kunskap om hur lärare i förberedelseklass resonerar om att göra matematiska textuppgifter tillgängliga för andraspråkselever. För att undersöka detta har metoderna läromedelsanalys samt fokusgruppintervju med lärare i förberedelseklass tillämpats. Det insamlade materialet har analyserats genom en innehållsanalys med koppling till Cummins (2000) teorier samt Noréns (2010) teorier om matematikundervisning för andraspråkselever. Resultatet visar att en väl genomtänkt planering av undervisningen är nödvändigt för att andra-språkselever ska få möjlighet att utveckla förståelsen för det textbaserade matema-tiska språket. Resultatet visar också att textuppgifternas utformning med text och bild är av betydelse för hur andraspråkselever uppfattar innehållet. Ett par slutsat-ser utifrån denna studies resultat är för det första att det textbaserade matematiska språket behöver lyftas muntligt för andraspråkselever. Den andra slutsatsen utifrån resultatet är vikten av lärares uppmärksamhet gällande de många hinder som kan finnas dolda i matematiska textuppgifter. / <p>Matematik</p>

Syftet med den här studien är att ta reda på hur reklamannonser som riktar sig till äldre kvinnor utformas för att förstå vilka betydelser och normer äldre kvinnor tillskrivs, med andra ord vilka budskap äldre kvinnor möts av i livsstilsmagasin. Syftet är också att ta reda på om dessa ideal stämmer överens med de budskap som, enligt tidigare forskning, framställs genom retoriken i tidningen M-magasin. Till denna kvalitativa undersökning har delar av Björkvalls analysmetod för visuella texter använts (2003, 2009), tillsammans med Kress och van Leeuwens teorier om ”visuell grammatik” (2003). Resultatet visar bland annat att skönhetsannonsernas modelläsare ses som passiva och mycket samarbetsorienterade, samt att inre lycka kan kopplas till ett ungt utseende. Resultatet visar också att reklamens budskap skiljer sig från tidningens retorik när det gäller vissa betydelser som tillskrivs målgruppen. En slutsats är att de äldre kvinnorna möts av dubbla budskap och att ålderskategoriseringar ofta är motsägelsefulla.