Alla elever måste någon gång möta det matematiska språket i skrift och detta är något som på grund av språkförbristningar kan bli ett problem för andraspråksele-ver. Syftet med denna studie är att få kunskap om hur lärare i förberedelseklass resonerar om att göra matematiska textuppgifter tillgängliga för andraspråkselever. För att undersöka detta har metoderna läromedelsanalys samt fokusgruppintervju med lärare i förberedelseklass tillämpats. Det insamlade materialet har analyserats genom en innehållsanalys med koppling till Cummins (2000) teorier samt Noréns (2010) teorier om matematikundervisning för andraspråkselever. Resultatet visar att en väl genomtänkt planering av undervisningen är nödvändigt för att andra-språkselever ska få möjlighet att utveckla förståelsen för det textbaserade matema-tiska språket. Resultatet visar också att textuppgifternas utformning med text och bild är av betydelse för hur andraspråkselever uppfattar innehållet. Ett par slutsat-ser utifrån denna studies resultat är för det första att det textbaserade matematiska språket behöver lyftas muntligt för andraspråkselever. Den andra slutsatsen utifrån resultatet är vikten av lärares uppmärksamhet gällande de många hinder som kan finnas dolda i matematiska textuppgifter. / <p>matematik</p>

Alla elever måste någon gång möta det matematiska språket i skrift och detta är något som på grund av språkförbristningar kan bli ett problem för andraspråksele-ver. Syftet med denna studie är att få kunskap om hur lärare i förberedelseklass resonerar om att göra matematiska textuppgifter tillgängliga för andraspråkselever. För att undersöka detta har metoderna läromedelsanalys samt fokusgruppintervju med lärare i förberedelseklass tillämpats. Det insamlade materialet har analyserats genom en innehållsanalys med koppling till Cummins (2000) teorier samt Noréns (2010) teorier om matematikundervisning för andraspråkselever. Resultatet visar att en väl genomtänkt planering av undervisningen är nödvändigt för att andra-språkselever ska få möjlighet att utveckla förståelsen för det textbaserade matema-tiska språket. Resultatet visar också att textuppgifternas utformning med text och bild är av betydelse för hur andraspråkselever uppfattar innehållet. Ett par slutsat-ser utifrån denna studies resultat är för det första att det textbaserade matematiska språket behöver lyftas muntligt för andraspråkselever. Den andra slutsatsen utifrån resultatet är vikten av lärares uppmärksamhet gällande de många hinder som kan finnas dolda i matematiska textuppgifter. / <p>Matematik</p>

Denna studie fördjupar sig i kommunikationsstöd i förskolans miljö. Tidigare erfarenheter som vi skribenter haft om kommunikationsstöd i förskolan är stöd som går under samlingsnamnet Alternativ och Kompletterande Kommunikation, även kallat AKK. AKK finns i olika former och gemensamt för dessa kommunikationsstöd är att de alla gynnar barns språkutveckling på olika sätt. Under vår utbildning på förskollärarutbildningen på Högskolan Kristianstad har vi lärt oss om miljöns betydelse för barns lärande samt om tidig språkutveckling. Tidigare forskning inom AKK fokuserar oftast på barn i behov istället för att se kommunikationsstöden som ett verktyg för förskolans verksamhet med alla barn. Utifrån dessa grunder har syftet med studien varit att undersöka hur förskolepedagoger arbetar med AKK. Studiens teoretiska ansats är sociokulturellt perspektiv och den har genomförts med hjälp av observationer på fem olika förskolor. Avgränsningar som gjorts under observationerna var att lägga fokus på visuella kommunikationsstöd i förskolan samt hur pedagogerna valt att arbeta med materialet de haft tillgängligt.Under studiens observationer kunde vi se en klar skillnad på arbetet med alternativ och kompletterande kommunikation beroende på om förskolan låg i ett mångkulturellt område eller på landsbygden. Vi såg även en stor utmaning i arbetet med kommunikationsstöd i förskolans utemiljö. Pedagogens medvetenhet om sitt eget ansvar för att säkerställa barns möjlighet till inflytande är därför av stor vikt. Det är pedagogen som skapar möjligheter i den kommunikativa miljön.