Syftet med denna studie var att undersöka vilka former av Alternativ kompletterande kommunikation, AKK, som erbjuds i förskolan, samt hur förskollärare arbetar med dessa. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex förskollärare. Därtill genomfördes sex miljöobservationer. Materialet analyserades utifrån två teoretiska utgångspunkter, det sociokulturella perspektivet samt en modell över kommunikation som innefattar brukare, redskap samt omgivning, BRO-modellen. Informanterna i studien ansåg att alla barn bör ha rätten till kommunikation. Analysen visar även att AKK är en väg in i kommunikationen. En slutsats är att en kommunikativ miljö och kompetent personal är en förutsättning för att AKK ska fungera på bästa möjliga sätt.

<p> </p><p><strong>Abstract</strong></p><p>Syftet med följande arbete är att undersöka vad AKK är och hur det används av specialpedagoger i pedagogiska verksamheter, 0-12 år.</p><p> </p><p>Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om AKK. Med hjälp av intervjuer med specialpedagoger ville vi undersöka deras roll vid användandet av AKK. Vi ville även se vilken AKK och vilka hjälpmedel som används i pedagogiska verksamheter och i vilka situationer.</p><p> </p><p>Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att AKK används på ett medvetet sätt av de specialpedagoger som har barn/elever med ett uttalat behov av AKK. Bilder är det AKK-sätt som alla intervjupersoner använder och datorn är det mest använda hjälpmedlet. Den specialpedagogiska rollen när det gäller AKK består av en viss bedömning av barns/elevers kommunikation och språk, handledning av andra pedagoger samt att hålla sig uppdaterad om vad som finns och vilka nyheter inom området som kommer.</p><p> </p><p><strong>Ämnesord</strong>: AKK, kommunikation, specialpedagogens roll</p>

Abstract Syftet med följande arbete är att undersöka vad AKK är och hur det används av specialpedagoger i pedagogiska verksamheter, 0-12 år.   Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om AKK. Med hjälp av intervjuer med specialpedagoger ville vi undersöka deras roll vid användandet av AKK. Vi ville även se vilken AKK och vilka hjälpmedel som används i pedagogiska verksamheter och i vilka situationer.   Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att AKK används på ett medvetet sätt av de specialpedagoger som har barn/elever med ett uttalat behov av AKK. Bilder är det AKK-sätt som alla intervjupersoner använder och datorn är det mest använda hjälpmedlet. Den specialpedagogiska rollen när det gäller AKK består av en viss bedömning av barns/elevers kommunikation och språk, handledning av andra pedagoger samt att hålla sig uppdaterad om vad som finns och vilka nyheter inom området som kommer.   Ämnesord: AKK, kommunikation, specialpedagogens roll

Syftet med denna studie är att undersöka användningen av det alternativa kommunikationsverktyget PECS (Picture Exchange Communication System), som är vanligt förekommande hos personer inom autismspektrumtillstånd (ASD). Hos människor inom ASD är det vanligt med kommunikationssvårigheter samt utpräglade beteendeproblem. Genom intervjuer med skola, habilitering och boende har PECS studerats utifrån olika aspekter. Hur går inlärningen till? Hur används verktyget i det dagliga livet? Vilka för- och nackdelar upplevs vid arbete med PECS? Resultatet visar att PECS är ett kommunikationsverktyg med hög evidens men att det finns delade åsikter kring vissa delar. Studien pekar på betydelsen av kunskap och förståelse för att barn inom ASD behöver ges möjlighet att utveckla en fungerande kommunikation och att kommunikationsverktyget PECS kan bidra till detta.

Syftet med vår studie var att undersöka hur specialpedagoger och förskollärare upplever användning av tecken och bildstöd i förskolan för att utveckla barns språkkunskaper. Studien utgick från en kvalitativ ansats i två steg. De två stegen var en vinjettstudie med semistrukturerad mejl-intervju, följt av en kompletterande telefonintervju av förskollärare och specialpedagoger. Det insamlade materialet tematiserades och analyserades med begrepp från sociokulturell teori och relationell pedagogik. Resultatet visar att TAKK och AKK ses som betydande för barns möjligheter till språkutveckling. Både förskollärarna och specialpedagogerna strävar efter att alltid arbeta aktivt med alternativ och kompletterande kommunikation trots att det förekommer både möjligheter och hinder.  Slutsatsen av den genomförda studien är att TAKK och AKK är möjligt att integrera i daglig undervisning och inte bara när specifika behov identifieras. På så sätt kan TAKK och AKK ses som inkluderande pedagogiska metoder.

The purpose of this study has been to examine how teachers of students with multiple handicaps view the possibility of using iPad as a communicative and supportive tool within special education. Using the qualitative research interview method the attitude towards iPad among teachers was assed. Four teachers who work within special education and daily use both augmentative and alternative communication and iPad in their education were interviewed. The results were analyzed using the sociocultural perspective and show that augmentative and alternative communication is viewed as an artefact that enables communication between students with impaired verbal communication skills. The teachers view the iPad as a powerful complement to the existing educational tools. Finally this study finds that the increased use of iPad as a communication device within special education has increased the independence as well as social interaction among disabled students and also with students in the comprehensive school. / Syftet med studien är att undersöka hur lärare som arbetar med elever med flerfunktionsnedsättning ser på möjligheten att använda iPad som kommunikationshjälpmedel/ stöd i särskolans undervisning. För att ta reda på lärarens syn på iPad användning i särskolan används som metod den kvalitativa forskningsintervjun. Studien bygger på fyra intervjuer med lärare som arbetar i särskolan och dagligen använder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) och iPad i undervisningen. Studien använder det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att alternativ och kompletterande kommunikation är ett verktyg som möjliggör kommunikationen för elever med talsvårigheter. iPaden upplevs av deltagarna som ett bra komplement till de befintliga läromedlen. När lärarna använder iPad som ett kommunikationshjälpmedel/ stöd i särskolan ser de hos eleverna en ökad självständighet samt ökat socialt samspel även med andra grundskoleelever.

Studiens avsikt är att undersöka hur lärare inom grundsärskolan inriktning träningsskolan definierar kommunikation samt hur lärarna arbetar med kommunikation i klassrummet. Lärarna anser även att det finns en del möjligheter och hinder i arbetet med kommunikation. Med hjälp av att genomföra intervjuer kan vi få stor insikt i hur lärare tänker och arbetar med kommunikation med eleverna. För att tolka lärarnas historia har vi valt sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt och analyserat utifrån Janice Lights (1988) aspekter gällande kommunikativ kompetens. Definitionen av kommunikation är omfattande vilket studien visar, kommunikation är allt ifrån reaktioner till talat språk. Studien visar att lärare arbetar på olika sätt för att eleverna ska utveckla sin kommunikation, då lärarna upplever att eleverna är individer med olika förutsättningar och behov av kommunikation. Alla lärare upplever både möjligheter och hinder i undervisning av kommunikation. Det lärarna i studien upplever gör kommunikation möjlig och som samtidigt kan hindra eleverna är; individanpassning, AKK, elevkännedom, många vuxna, egenskaper hos läraren, omsorg, klassammansättning och kunskap. En slutssats av studien visar att med hjälp av kommunikationshjälpmedel begränsas elevernas möjlighet till att skapa och upprätta relationer.

Examensarbetets syfte är att få en insikt i hur alternativa kompletterande kommunikation (AKK) används i särskolan och om det finns någon skillnad i olika särskoleverksamheterna. Vår undersökning med klassrumsobservationer och kompletterande intervjuer med berörda lärare visade att det finns skillnader. Lärarnas arbetssätt och användande av alternativa kompletterande kommunikations hjälpmedel skilde sig mellan särskoleverksamheterna men även mellan likvärdiga utbildningar inom särskolan. Särskolans lärare använder sig av många olika varianter av det alternativa kommunikationssättet likaså kommunikationshjälpmedel. Den tolkning av kommunikationen som lärarna och assistenter använder sig utav som ett alternativt verktyg verkar vara överlag gemensamt i särskolan. Lärarna var överens om att med stöd av olika kommunikationshjälpmedel får eleven möjlighet till kommunikation. AKK användandet i särskolans verksamheter används hela tiden i alla situationer och ger därmed den informationen eleven är i behov av under sin skoldag, som skolschema, matinformation och skolarbeten, vilket är grunden för att få möjlighet att bli förstådd och göra sig förstådd. Litteraturstudier i ämnet AKK tillsammans med observationer och intervjuer har bidragit till att säkerställa studiens validitet om den nu har varit mer omfattande som en kvantitativ studie. Vi kan istället lyfta vår meningsfullhet genom att vi har observerat sex klasser och intervjuat sex lärare, inte med ambitionen att studien skulle bli fastställd kunskap, utan att de skulle bli ett bidrag till kunnandet inom särskolan.

Introduktion Alla samtal karaktäriseras av en önskan att förstå varandra och av ett samarbete för att nå dit. Det är välkänt att samtal mellan personer med nedsatt kommunikationsförmåga och normaltalare ofta är ojämlika och att deltagaren utan funktionsnedsättning dominerar samspelet.   Syfte: Syftet med föreliggande arbete är att kartlägga vardagliga kommunikationssituationer där en deltagare med kommunikativt funktionshinder interagerar med olika samtalspartners.   Metod: I studien deltog två förskolebarn som använder tecken som alternativ och/ eller kompletterande kommunikation, TAKK. Barnen filmades i vardagliga miljöer hemma och på förskolan med olika samspelspartners. Materialet analyserades utifrån principer från Conversation Analysis.   Resultat: Flera fenomen framkom som stöder tidigare forskningsresultat. Samtalens innehåll utgick till stor del från ett här- och nuperspektiv. Många exempel fanns på hur samtalet övergick till en tydligare inlärningssituation där fokus riktades mot kommunikationens form, snarare än dess innehåll. Det noterades även att den vuxne återanvände barnets uttryck för att repetera det korrekt och på så sätt ge en modell för det talade ordet och tecknet samt att utvidga barnets sats. När det gällde barnens samtal med varandra, visade det sig att den vuxne som fanns närvarande i rummet ofta lämnade egna bidrag i samtalet.     Konklusion: En viktig iakttagelse för den kliniska verksamheten är att en kommunikationssituation ofta övergår från informell till formell genom att fokusera på kommunikationens form istället för på dess innehåll. Det är av stor vikt att poängtera detta för de vuxna i barnens omgivning vid introduktion av AKK då barnen behöver uppleva att man samarbetar för att uppnå gemensam förståelse .

Vi har valt att göra en studie baserad på kvalitativa intervjuer med tre olika professioner, logoped, specialpedagog och förskollärare. Syftet med vårt arbete är att utöka kännedomen om aktörernas samarbete och rollfördelningen dem emellan när det handlar om de insatser som görs för barn med tal-, språk- och kommunikationssvårigheter.   I vårt analysresultat utgår vi från tre huvudområden samarbete, bedömning och insatser, som ger oss svar på de frågeställningar som studien bygger på. Analysresultatet visar att samarbetet är betydelsefullt för barnets kommunikativa utveckling och lärande. Barnets närmaste omgivning och andra nätverk är också viktiga för progressionen inom det språkliga området. Vårdnadshavarna fungerar som ”spindel i nätet” och bär det yttersta ansvaret för att adekvat information ska föras vidare mellan logoped, specialpedagog och förskollärare. Vid minsta misstanke om språklig avvikelse hos individen, initieras processen för främjandet av barnets språkliga utveckling. Aktörerna har olika uppdragsgivare. Förskola och logopeder arbetar på uppdrag av vårdnadshavarna och specialpedagogerna på förskolans. Tidigare menade forskarna att AKK (Alternativa Kompletterande Kommunikation) påverkade det naturliga språket negativt. Senare forskningsresultat emellertid visar att tidig insats av AKK inte hämmar, utan främjar och underlättar barnets kommunikativa utveckling. De intervjuade aktörerna är överens om att det inte är bara barnet som behöver lära sig att använda AKK. Det är minst lika viktigt att även omgivningen använder sig av metoden, för att få en så gynnsam kommunikativ miljö för barnet som möjligt. Utan detta kan barnet och dess språkliga utveckling bli lidande.