Syftet med vår studie är att få mer kunskap och undersöka hur pedagoger använder bildstöd i förskolan samt om pedagogernas användning av bildstöd kan leda till en bättre språkförståelse och språkutveckling hos barnen. Studien kan bidra med kunskap om hur pedagoger kan använda bildstöd i olika situationer. I studien undersöks hur pedagoger använder sig av det bildstöd som finns att tillgå i verksamheten. Studien belyser vikten av att använda bildstöd för att gynna alla barns språkutveckling och inte bara de barn som är i behov av särskild stöd. För att förstå pedagogernas användning av bildstöd samt barns språkutveckling och kommunikation med hjälp av bildstöd, tar studien hjälp av de teoretiska perspektiven, symboliskt interaktionistiskt perspektiv och sociokulturellt perspektiv. Studien använder en kvalitativ metod och genomför en empirisk undersökning genom att intervjua förskollärare och barnskötare från olika kommuner. Studiens resultat visar att bildstödet kan vara ett redskap för barnens språkutveckling. Hur mycket pedagogerna använder sig av bildstödet styrs av hur stort behovet är på de olika förskolorna. I studien konstateras det att användning av bildstöd kan öka barnens förutsättningar till kommunikation i förskolan.

Studiens syfte var att ta reda på hur förskollärare uppfattar behovet av den alternativa kommunikation hos barn, och hur de använder sig av de icke verbala kommunikationsverktyg som finns att tillgå. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio förskollärare på olika förskolor. Materialet analyserades utifrån den sociokulturella teorin som har sitt fokus på relationsskapandet. Resultatet synliggjorde vikten av att använda sig av AKK i utbildningen tillsammans med barn, för att stärka deras kommunikativa förmåga. Det synliggjordes även i resultatet att AKK är en metod att tillämpa tillsammans med alla barn, oavsett språklig sårbarhet eller ej. Slutatsen blev att alla barn har användning av AKK då det främjar språkutvecklingen, men även barns delaktighet och inkludering i undervisningen. Ytterligare en slutsats blev att materialet i arbetet med AKK behöver finnas tillgängligt för både barn och förskollärare. Ledningen behöver även uppmärksammas av den rådande tidsbristen som förskollärare upplever.

Migration och flerspråkighet är omtalade ämnen i dagens samhälle. I denna studie definieras flerspråkig när individen kan tala mer än ett språk och om individen själv tolkar sig som flerspråkig. Denna studie inriktar sig på att ta reda på hur förskollärare resonerar och reflekterar kring användandet av AKK (Alternativ och kompletterande kommunikation) för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling samt hur de själva beskriver att de använder sig av det i deras verksamheter. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på språk som medierande verktyg för utveckling och lärande. Det är fem förskollärare som arbetar på tre olika förskolor som har deltagit. Denna studie utgår från kvalitativ metod där digitala semistrukturerade intervjuer har använts som metod för att få fram data som ligger till grund för resultatet. Under intervjuerna har vi följt de forskningsetiska principerna. Resultatet visar att samtliga förskollärare som deltagit i studien beskriver att de använder sig av AKK i arbetet med flerspråkiga barn och deras språkutveckling. Förskollärarna betonar vikten av att vara medveten om hur bemötandet av barnen sker. Resultatet visar också att förskollärarna beskriver att de använder sig av AKK:s olika former i många av förskolans vardagliga situationer. Resultatet diskuteras och kopplingar till tidigare forskning och teori görs för att öka förståelsen och kunskapen. Under diskussionsavsnittet diskuteras även metoden och konsekvenser av den. Vidare diskuteras didaktiska konsekvenser och förslag till vidare forskning presenteras.

Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) är en del av förskolans specialpedagogiska insats i dagens förskolor. Studiens syfte behandlar förskollärarnas beskrivning av AKK och ur syftet kom vi fram till frågeställningarna som innefattar de didaktiska frågorna hur, vad och varför. Genom intervjuer har fem förskollärare gett sina upplevelser och reflektioner på hur förskollärare beskriver användningen av alternativ och kompletterande kommunikation i förskolan. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv gällande språkets utveckling, där alternativ kommunikation ses som en väsentlig del för sampel och delaktighet. De som deltagit i studien är fem förskollärare från fyra olika förskolor som arbetar på yngre barns avdelningar för 1–3 år. Den kvalitativa metod som använts är semistrukturerade intervjuer som är grund för resultatet. Resultaten visar att förskollärarna anser att AKK i förskolan är positivt för barnens kommunikation, språkliga utveckling och för att inkludera alla barn. Respondenterna menar även att användandet av alternativ och kompletterande kommunikation kan utvecklas mer i förskola då det används mest till yngre barn i nuläget. Respondenterna ser möjlighet att använda AKK till barn utan särskilda behov. Respondenterna upplever att de har ett bra stöd från organisationen gällande alternativ och kompletterande kommunikation. Merparten av respondenterna anser att de har möjlighet att påverka sitt arbete med alternativ och kompletterande kommunikation och använder det dagligen i förskolan. Resultatet diskuteras och kopplingar till teori och tidigare forskning bearbetas för att öka förståelsen och få en djupare kunskap kring AKK

Abstract Anna Avesson & Anna Schüler (2017). Att införa talande kommunikationshjälpmedel för en elev med autism – en fallstudie ur ett variationsteoretiskt perspektiv (Introducing a speech aid device for a student with autism - a case study from a variation theory perspective). Speciallärarprogrammet, inriktning utvecklingsstörning, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. ForskningsområdeAnvändning av surfplatta med kommunikationsapplikation i undervisning för elever med svårigheter i sin språk- och kommunikationsutveckling. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att ge ett didaktiskt kunskapsbidrag kring undervisning för elever som har svårigheter i sin språk- och kommunikationsutveckling. Studien undersöker hur kommunikationsapplikationen Widgit Go kan införas som kommunikationshjälpmedel i undervisningen. Frågeställningarna är:•Hur kan introducerande av Widgit Go didaktiskt genomföras i undervisningen? •Vilka kritiska aspekter kan identifieras vid introducerandet av kommunikationsapplikationen Widgit Go som kommunikationshjälpmedel för en elev med autism?Teori och metodVariationsteoretiskt perspektiv ligger till grund för denna fallstudie. Variationsteorin tar utgångspunkt i att lärande innebär att urskilja en del av omvärlden på ett nytt sätt, genom att få syn på nya delar eller detaljer av ett fenomen. Dessa delar omnämns som kritiska aspekter. I studien har undervisningssituationer filmats och loggbok skrivits. Materialet har analyserats med hjälp av variationsteorin och kritiska aspekter har identifierats. Därefter har undervisningen varierats.ResultatVid införandet av kommunikationsapplikationen Widgit Go (WG) identifierades fyra kritiska aspekter: förstå att WG kan användas för kommunikation, bli förtrogen med uppläggen i WG, använda WG för att kommunicera i övergångssituationer samt samtala om ämnen bortom här och nu. Resultaten visar vikten av att kommunikationspartnern fungerar som förebild vid införandet av WG och att de begrepp som presenteras på uppläggen, förankras erfarenhetsmässigt. En utmaning i arbetet var att balansera införandet av nya symboler och upplägg så att eleven kände förtrogenhet med vokabulären samtidigt som intresset och nyfikenheten upprätthölls. Vidare framkom möjligheten att använda WG för att skapa erfarenheter av samtal som en delad upplevelse av gemenskap. Elevens engagemang ökade då samtalsämnen med känslomässig betydelse för hen, infördes.I studien synliggjordes didaktiska möjligheter att använda WG som ett verktyg för att bredda kommunikationsmöjligheterna, förankra nya språkliga begrepp och för att stödja lärandet. Utmaningarna låg i att lära sig att hantera tekniken samt att planera vokabulären och strukturera uppläggen så att de kan bli funktionella i elevens skolvardag framöver och leda till ökad självständighet.Specialpedagogiska implikationerInför introducerande av ett kommunikationshjälpmedel blir speciallärarens roll att ansvara för att en gedigen kartläggning görs av elevens aktuella kommunikationssituation. I kartläggningsarbetet bör samverkan ske med övriga professionella och vårdnadshavare. I studien blev vikten av att vara lyhörd för elevens sätt att ta emot hjälpmedlet, tydlig. Variationsteorin kan vara ett verktyg i analysarbetet som dock kräver att tid frigörs för reflektioner och diskussioner. En utmaning i speciallärarrollen blir att driva och samordna detta pedagogiska arbete.Nyckelord: AKK, autism, talande kommunikationshjälpmedel, variationsteori, Widgit Go.

Syftet med vår studie är att beskriva några pedagogers syn på TAKK i förskolan samt att se hur och varför de väljer att arbeta med det, i de två förskolor som vi gjort studien på. Vi har också valt att undersöka vilka för- och nackdelar det eventuellt kan finnas med TAKK.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning som handlar om TAKK, AAC, kommunikation och språkutveckling. Med hjälp av metoden kvalitativa intervjuer så har vi fått fram svar på följande frågeställning:•Hur och när arbetar pedagogerna i förskolan med TAKK?•Varför använder de TAKK i verksamheten?•Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med att använda TAKK?Vi har valt att utgå från det sociokulturella perspektivet i vår studie.De som vi har intervjuat är alla positiva till TAKK, och de menar att det främjar barns språkutveckling. De anser också att man inte måste ha barn med särskilda behov på förskolan för att arbeta med TAKK, utan det är en positiv metod för alla barn. Slutsatsen som vi kommit fram till är att TAKK är något som alla barn har behov av för att göra sig hörda och förstådda. Trotts det så används det inte i så stor omfång fast pedagogerna har kunskap om det.

I den här uppsatsen har vi undersökt betydelsen av Grafisk AKK som verktyg för lärande.Syftet med våra kvalitativa intervjuer var att undersöka pedagogers olika arbetssätt, deras kunskap och användning av AKK. Vi ville också undersöka om barnen kunde återberätta en saga. Barn i en förskola och en förskoleklass fick lyssna på en saga. En grupp fick lyssna på sagan med stöd av bilder och den andra gruppen fick endast lyssna på sagan. Resultatet i vår undersökning visar att pedagogerna som vi intervjuat har olika erfarenheter från sitt arbete med barn och ett medvetet förhållningssätt i att arbeta med språk. Resultatet från vår studie av barnen visar att de som fick lyssna på sagan med stöd av bilder kunde återberätta sagan i något större utsträckning. / In this essay, we have assessed the importance of Graphic AAC as a tool for learning.The purpose of our qualitative interviews was to investigate pedagogues different approach, their knowledge and use of AAC.We also wanted to examine whether the children could retell a fairy tail. Children at a daycare and in a preschool had to listen to a fairy tail.One group listened to the fairy tail with the help of images and the other group only listened to the fairy tail.The results of our investigation shows, that the pedagogues we interviewed have different experiences from their work with children and a consious approach working with language. The reults from our study of children shows, that those who were listening to the fairy tail with help of images could retell the fairy tail to a greater extent.

AbstractLygnersjö Lundström, Rebecca (2014). Grafisk kommunikation i grundsärskolans inriktning träningsskola – styrande eller stödjande i undervisningen? (Communication with Graphic Symbols i Special School – controlling or supporting in Teaching?). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola. ProblemområdeElever som har en annorlunda kommunikationsutveckling behöver andra sätt att kommunicera. Med stöd av grafiska kommunikationsredskap får eleverna större möjlighet att kommunicera med omgivningen. Jag har arbetat flertalet år i träningsskolan och grafisk kommunikation har då varit en självklar del i arbetet. Erfarenheten av träningsskolan har gjort att jag funderat över den grafiska kommunikationens verkliga syfte. Syfte och specificerade frågeställningarMitt syfte är att synliggöra hur det pedagogiska arbetet, med fokus på grafisk kommunikation, sker i tre grupper inom träningsskolan. De specificerade frågeställningarna är:•Vad är syftet med den grafiska kommunikationen enligt pedagoger och assistenter?•Vilken funktion fyller den grafiska kommunikationen enligt pedagoger och assistenter?•Vem tar initiativet till användningen av grafiska kommunikationsmedel? •På vilka sätt och i vilka sammanhang används grafiska kommunikationsmedel i de studerade verksamheterna?Teoretisk inramningDe teoretiska synsätten som används som analysredskap i denna studie är det sociokulturella och det kommunikativa relationsinriktade perspektivet. Det innebär att samspel och kommunikation med grafiska artefakter blir centralt i denna studie.MetodDenna studie bygger på ett kvalitativt synsätt där jag har använt mig av så kallad metodtriangulering. Med hjälp av observationer, både strukturerade och ostrukturerade, och intervjuer, både enskilda och i fokusgrupp, har studien genomförts i tre träningsskolegrupper. Både pedagoger och assistenter intervjuades. De metodologiska ansatser som jag har inspirerats av är den fenomenografiska, som innebär beskrivning om människors uppfattningar av ett visst fenomen, men också av den etnografiska ansatsen som handlar om att beskriva individer och grupper och förståelsen för deras beteende och kultur. Resultat och analysResultatet visar att grupperna använder flertalet grafiska kommunikationsredskap i det didaktiska arbetet. Initiativet till kommunikationen varierar beroende på kontext. Tre teman har utkristalliserats ur resultatet; att grafisk kommunikation ger eleverna ett språk, att grafisk kommunikation utvecklar elevernas självständighet och att den grafiska kommunikationen ger trygghet. KunskapsbidragBetydelsen av samspelet mellan elever, personal och de grafiska artefakterna synliggörs i denna studie. Det sociokulturella perspektivets synsätt kring artefakter är överförbart till denna studie genom att applicera teorier kring samspel och grafiska kommunikationsredskap till studiens undersökning. Genom att studera grupperna i förhållande till styrdokument, relationer och kommunikation får också det kommunikativa relationsinriktade perspektivet mening. Specialpedagogiska implikationerMin förhoppning är att denna studie ska inspirera och ge ny kunskap kring det didaktiska arbetet i träningsskolan samt att väcka ett intresse för begreppet grafisk kommunikation.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur aktiva aktörer i förskolan samtalar kring användandet av TAKK samt om de ser samband mellan brukandet av tecken och barns inflytande i förskolans verksamhet.Vi har följande frågeställningar: Hur talar de aktiva aktörerna i förskolverksamheten om TAKK? Vilket samband mellan användandet av TAKK och barns inflytande ser de aktiva aktörerna i förskolan? Vilka önskemål har de aktiva aktörerna i förskoleverksamheten gällande utbildning inom TAKK?I vår studie utgår vi från variationsteorin och BRO-modellen.Aktörerna talar mycket positivt om TAKK dock säger de samtidigt att det krävs mer än bara TAKK. Aktörerna ser tydliga samband mellan användandet av TAKK och inflytande för alla barn. Samtliga önskar att utbildning inom TAKK integreras i förskollärarutbildningen.Användandet av TAKK i kombination med andra AKK-former gynnar alla barn och inte enbart de som är i behov av särskilt stöd.

Vi alla kommunicerar på olika sätt under dagens gång, det kan vara via tal, text, mimik, kroppsspråk och gester. Detta gör även förskolebarn men för att deras kommunikation med de runt omkring dem ska underlättas används tydliggörande pedagogik då de inte kan skriva och alla kan inte tala än. Genom att använda tydliggörande pedagogik leder det till att alla barns kommunikativa behov kan mötas oavsett deras förutsättningar. I Läroplanen för förskolan Skolverket (2018, s. 15) går det läsa att förskolläraren ansvarar för att varje barn ska stimuleras och utmanas i sin sociala och kommunikativa utveckling. Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare och barnskötare arbetar med tydliggörande pedagogik med barn på en förskoleavdelning med 1-3 åringar. Metoden som användes var kvalitativ metod med observationer som insamlingsmetod. Observationerna gjordes på två förskolor där 5 pedagoger och 13 barn deltog. Datamaterialet har analyserats utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av olika tydliggörande verktyg för att tydliggöra det som de vill förmedla till barnen samt ge barnen olika sätt att kommunicera med pedagogerna. Dessa är bildstöd, TAKK och att de fysiskt visar objekten som är aktuella för situationen. Det visade sig genom att de vid en situation gick med barnen för att visa hur brandlarmet såg ut och vart det satt och vid en annan situation var att de visade vad det fanns att välja på vid matbordet. I resultatet visar det också att tydliggörande pedagogik användes vid främst matsituationer, samling och leksituationer där TAKK användes i alla medans bildstöd och att fysiskt visa objekten användes i samling och matsituationer. Genom att pedagogerna använde dessa metoder i deras kommunikation med barnen ledde det till att barnen kunde ta till sig informationen lättare och kanske det viktigaste, barnen kunde förstå informationen lättare och vad som förväntades av dem. Detta i sin tur ledde till att barnens språkförståelse blev bättre och att deras språk utvecklades.