Syftet med denna studie har varit att ta reda på om digitala hjälpmedel kan skapa möjligheter till kommunikation och samspel för elever i grundsärskolan. Vi har valt att studera surfplatta och appen Widgit Go. Intresset för studien uppkom då vi i våra verksamheter sett att många elever i grundsärskolan har begränsningar i sin förmåga att kommunicera. Många elever är i behov av stöd och kompensatoriska hjälpmedel för att kunna tala om vad de vill och för att bli förstådda. I våra verksamheter används surfplattor och våra erfarenheter är att de kan vara ett bra hjälpmedel för kommunikation om det används på rätt sätt. Studien är inspirerad av aktionsforskning och de metoder vi använt är intervjuer, observationer samt reflekterande samtal. Studiens fokus har varit på pedagogernas arbete med Widgit Go som kommunikativt hjälpmedel, samt på förändringar som gjorts under studiens gång för att anpassa appen efter elevernas behov. Resultatet i studien visar att alla deltagande pedagoger anser att Widgit Go och surfplatta bidrar till ökad kommunikation och ökat samspel hos eleverna och en stor fördel är att den kan formas efter individens behov. Pedagogerna har även stött på vissa tekniska svårigheter med appen. Det finns flera olika appar till surfplatta som kan stödja elever i deras kommunikation och vad som passar eleven är individuellt. I denna studie har enbart appen Widgit Go studerats och vi kan därför inte uttala oss om andra liknande appar. Studien har i jämförelse med tidigare forskning kommit fram till liknande resultat, det vill säga att digitala hjälpmedel bidrar till ökad kommunikation och ökat samspel hos elever i grundsärskolan, men att appar behöver anpassas för individen. Då studien är inspirerad av aktionsforskning så bidrar den mest med kunskap för den egna praktiken eller liknande praktiker. Aktionsforskning kan vara en givande metod för att utveckla den egna praktiken genom att tillsammans söka kunskap om den egna undervisningen.

Abstract Anna Avesson & Anna Schüler (2017). Att införa talande kommunikationshjälpmedel för en elev med autism – en fallstudie ur ett variationsteoretiskt perspektiv (Introducing a speech aid device for a student with autism - a case study from a variation theory perspective). Speciallärarprogrammet, inriktning utvecklingsstörning, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. ForskningsområdeAnvändning av surfplatta med kommunikationsapplikation i undervisning för elever med svårigheter i sin språk- och kommunikationsutveckling. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att ge ett didaktiskt kunskapsbidrag kring undervisning för elever som har svårigheter i sin språk- och kommunikationsutveckling. Studien undersöker hur kommunikationsapplikationen Widgit Go kan införas som kommunikationshjälpmedel i undervisningen. Frågeställningarna är:•Hur kan introducerande av Widgit Go didaktiskt genomföras i undervisningen? •Vilka kritiska aspekter kan identifieras vid introducerandet av kommunikationsapplikationen Widgit Go som kommunikationshjälpmedel för en elev med autism?Teori och metodVariationsteoretiskt perspektiv ligger till grund för denna fallstudie. Variationsteorin tar utgångspunkt i att lärande innebär att urskilja en del av omvärlden på ett nytt sätt, genom att få syn på nya delar eller detaljer av ett fenomen. Dessa delar omnämns som kritiska aspekter. I studien har undervisningssituationer filmats och loggbok skrivits. Materialet har analyserats med hjälp av variationsteorin och kritiska aspekter har identifierats. Därefter har undervisningen varierats.ResultatVid införandet av kommunikationsapplikationen Widgit Go (WG) identifierades fyra kritiska aspekter: förstå att WG kan användas för kommunikation, bli förtrogen med uppläggen i WG, använda WG för att kommunicera i övergångssituationer samt samtala om ämnen bortom här och nu. Resultaten visar vikten av att kommunikationspartnern fungerar som förebild vid införandet av WG och att de begrepp som presenteras på uppläggen, förankras erfarenhetsmässigt. En utmaning i arbetet var att balansera införandet av nya symboler och upplägg så att eleven kände förtrogenhet med vokabulären samtidigt som intresset och nyfikenheten upprätthölls. Vidare framkom möjligheten att använda WG för att skapa erfarenheter av samtal som en delad upplevelse av gemenskap. Elevens engagemang ökade då samtalsämnen med känslomässig betydelse för hen, infördes.I studien synliggjordes didaktiska möjligheter att använda WG som ett verktyg för att bredda kommunikationsmöjligheterna, förankra nya språkliga begrepp och för att stödja lärandet. Utmaningarna låg i att lära sig att hantera tekniken samt att planera vokabulären och strukturera uppläggen så att de kan bli funktionella i elevens skolvardag framöver och leda till ökad självständighet.Specialpedagogiska implikationerInför introducerande av ett kommunikationshjälpmedel blir speciallärarens roll att ansvara för att en gedigen kartläggning görs av elevens aktuella kommunikationssituation. I kartläggningsarbetet bör samverkan ske med övriga professionella och vårdnadshavare. I studien blev vikten av att vara lyhörd för elevens sätt att ta emot hjälpmedlet, tydlig. Variationsteorin kan vara ett verktyg i analysarbetet som dock kräver att tid frigörs för reflektioner och diskussioner. En utmaning i speciallärarrollen blir att driva och samordna detta pedagogiska arbete.Nyckelord: AKK, autism, talande kommunikationshjälpmedel, variationsteori, Widgit Go.

Syftet med denna studie är att undersöka upplevelser och erfarenheter hos personalen på en gymnasiesärskola om hur digitala hjälpmedel, så som surfplattor och Widgit Go, möjliggör kommunikation för elever med intellektuella funktionsnedsättningar och hur personalen i gymnasiesärskolan arbetar med dessa digitala hjälpmedel för att eleverna ska kunna kommunicera och samspela med andra. För att kunna analysera empiriska data i studien har en kvalitativ ansats tillämpats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att deltagarna i den här studie upplever att surfplatta och Widgit Go applikationen ger möjlighet till ökad kommunikation och samspel för dessa elever, om verktygen används på ett rätt sätt. Eleverna kan kommunicera och samspela med varandra genom att modulera och visa saker till varandra på sina surfplattor. De professionellas kompetens av digitala teknik har en betydande roll för elevernas utveckling av sitt språk och ordförråd, då de behöver lära och stödja eleverna vid användningen av digitala verktygen. Endast en deltagare visade sig ha utbildning och stora erfarenheter inom surfplatta och widgit Go. / The purpose of this study is to investigate experiences of staff at a high school for students with disabilities, about how digital aids such as tablet and Widgit Go, enable communication for students with intellectual disabilities, and how the staff in the school work with these digital aids to enable students to communicate and interact with others. To be able to analyze the empirical data in the study, a qualitative method has been applied, with the help of semi-structured interviews. The result shows that the participants in this study feel that the tablet and Widgit go application provides opportunities for increased communication and interaction for these students if the tools are used in the right way. The students can communicate and interact with each other by modulating the tablet for each other and displaying things to each other on their tablets. The professional skills of digital technology have a significant role for the students development of their language, as they need to teach and support the students in the use of digital tools. Only one participant was found to have education and extensive experience with tablet and Widgit Go.