Området för denna studie är AKK, ett Alternativt Kompletterande Kommunikationssätt som hamnat i skuggan i arbetet med kommunikation på förskolan. Barns språkutveckling och kommunikationsförmåga påverkas av vilka möjligheter de ges i att kommunicera med andra.Studiens syfte är att få en förståelse i förskollärares erfarenheter kring begreppet AKK samt hur förskollärare arbetar med sådana kompletterande kommunikationssätt. Därav studiens frågeställningar: Vad kännetecknar förskollärarnas förståelse och tillägnande av de Alternativa Kompletterande Kommunikationssätten och deras centrala begrepp? Hur beskriver förskollärare arbetet med Alternativ Kompletterande Kommunikation? Studien utgår från det hermeneutiska perspektivet för att tolka och skapa en uppfattning och förståelse för hur förskollärare beskriver sitt arbete med AKK.Studien bygger på en kvalitativ metod då semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper har gjorts; sammanlagt 12 förskollärare har deltagit. I studiens resultat framkommer det att alla uppfattar sig arbetaaktivt med AKK, men majoriteten är osäkra på definitionen av AKK. Det har vidare visats att TAKK är det övergripande arbetssättet inom kommunikation och används mest. Slutsatsen från arbetet är att förskollärarnas kunskap, attityd och driv till att utveckla sin vidare kunskap har en betydelse för arbetet med AKK.

I uppsatsen analyseras användbarheten i applikationen Fotokalendern. Denna analyseras utifrån hur fungerar Fotokalenderns som ett stöd i skapandet av mer och bättre kommunikation för personal, elever och föräldrar till barn på Årsta grundsärskola. Kunskapsinsamling har skett i kvalitativ form genom intervjuer och en enkät. Information, analys och resultat presenteras med QUIM:s metod och indelning för utvärdering av användbarhet. I denna utvärdering syns att användarna till största delen är nöjda med Fotokalendern och dess användbarhet men att förbättringspotential finns.

Denna studie fördjupar sig i kommunikationsstöd i förskolans miljö. Tidigare erfarenheter som vi skribenter haft om kommunikationsstöd i förskolan är stöd som går under samlingsnamnet Alternativ och Kompletterande Kommunikation, även kallat AKK. AKK finns i olika former och gemensamt för dessa kommunikationsstöd är att de alla gynnar barns språkutveckling på olika sätt. Under vår utbildning på förskollärarutbildningen på Högskolan Kristianstad har vi lärt oss om miljöns betydelse för barns lärande samt om tidig språkutveckling. Tidigare forskning inom AKK fokuserar oftast på barn i behov istället för att se kommunikationsstöden som ett verktyg för förskolans verksamhet med alla barn. Utifrån dessa grunder har syftet med studien varit att undersöka hur förskolepedagoger arbetar med AKK. Studiens teoretiska ansats är sociokulturellt perspektiv och den har genomförts med hjälp av observationer på fem olika förskolor. Avgränsningar som gjorts under observationerna var att lägga fokus på visuella kommunikationsstöd i förskolan samt hur pedagogerna valt att arbeta med materialet de haft tillgängligt.Under studiens observationer kunde vi se en klar skillnad på arbetet med alternativ och kompletterande kommunikation beroende på om förskolan låg i ett mångkulturellt område eller på landsbygden. Vi såg även en stor utmaning i arbetet med kommunikationsstöd i förskolans utemiljö. Pedagogens medvetenhet om sitt eget ansvar för att säkerställa barns möjlighet till inflytande är därför av stor vikt. Det är pedagogen som skapar möjligheter i den kommunikativa miljön.

Communication difficulties are common in individuals with different types of disabilities. Hence, many may need Augmentative and Alternative Communication (AAC) to be able to communicate. Communication is the foundation of all social relations and studies report that insufficient communication can lead to reduced quality of life and be a predictor for behavioral problems. Even though communication is important there are indications that many individuals with communication difficulties do not get the support they need. People in the individuals’ network, such as family and personnel, play an important role in identifying these individuals, but to date there is no simple tool for that purpose. The aim of this pilot study was therefore to investigate if the Communication Function Classification System (CFCS) could be used to classify the communicative ability in adults attending a day center. Individuals attending day centers usually have disabilities that involve communication difficulties. The participants (n = 9) were family members (n = 3), personnel at day centers (n = 5) and speech-language pathologist (n = 1). The participants classified the communicative abilities of two individuals using CFCS. Two statistical measures, average deviation and percent agreement, were used to calculate the inter-rater reliability. The total average deviation was 0,2 and the total percent agreement was 65 %, which indicate that CFCS can be used to classify the communicative ability in adults attending a day center. However, the participants addressed some critique toward CFCS, therefore future studies should consider using another tool for identifying communication difficulties. / Kommunikativa svårigheter är vanligt hos individer med olika typer av funktionsnedsättningar. Många av dessa behöver därför ett Alternativt och Kompletterande Kommunikationssätt (AKK) för att kunna kommunicera. Kommunikation är grunden för all social gemenskap och forskare har rapporterat att bristande kommunikation kan leda till sämre livskvalitet samt vara en riskfaktor för olika typer av problembeteenden. Trots att kommunikation är viktigt finns indikationer på att många individer med kommunikativa svårigheter inte får det stöd de behöver. Omgivningen i form av till exempel personal och närstående spelar en viktig roll i identifieringen av dessa individer, men det saknas ett enkelt verktyg för dem att använda i det syftet. Föreliggande studie syftade därför till att, i en pilotstudie, undersöka om klassifikationssystemet Communication Function Classification System (CFCS) kan användas för att skatta den kommunikativa förmågan hos vuxna brukare med insatsen daglig verksamhet. De som får insatsen daglig verksamhet har funktionsnedsättningar som ofta innefattar kommunikativa svårigheter. Deltagarna (n = 9) i studien var närstående till två brukare, daglig verksamhetspersonal, och en logoped. Deltagarna i studien skattade brukarnas kommunikativa förmåga utifrån CFCS. Två statistiska mått, genomsnittlig avvikelse och procentuell överensstämmelse, användes för att beräkna interbedömarreliabiliteten för deltagarnas skattningar. Den totala genomsnittliga avvikelsen var 0,2 och den totala procentuella överensstämmelsen var 65 %. Det begränsade underlaget gör slutsatserna osäkra, men resultaten tyder ändå på relativt god samstämmighet mellan deltagarna, och att CFCS skulle kunna användas för att skatta den kommunikativa förmågan hos vuxna brukare med insatsen daglig verksamhet. Deltagarna riktade dock viss kritik mot CFCS, vilket gör att fortsatta studier bör överväga att använda ett annat verktyg för identifiering av kommunikativa svårigheter.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på TAKK med särskilt fokus på användning och bakomliggande intentioner. Syftet konkretiseras i två forskningsfrågor som besvaras i studien: “Hur använder förskollärare TAKK?” och “Vilka intentioner ligger bakom förskollärares användning av TAKK?”. Insamlad data analyseras utifrån ett kritiskt specialpedagogiskt perspektiv med de tillhörande teoretiska begreppen identitetspolitik och en skola för alla samt utifrån ett multimodalt perspektiv på kommunikation och lärande. För att få en djupare förståelse för förskollärares perspektiv på TAKK samlas data in med hjälp av både semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer. I studien medverkar fem förskollärare på tre olika förskolor i södra Sverige. Samtliga förskollärare i studien har utbildning inom TAKK och lång erfarenhet av att arbeta med metoden i verksamheten. Det framkommer i analysen att förskollärarna som deltar i studien använder TAKK i de flesta situationerna under dagen på förskolan. Främst i samlingar, sagostunder och mat-situationer men även i den fria leken och i hall-situationer. TAKK används tillsammans med hela barngruppen oavsett om det finns barn i behov av särskilt stöd i gruppen eller inte. Analysen visar också att det finns en inkluderande och multimodal intention bakom förskollärarnas användning av TAKK. Genom att använda TAKK som ett komplement till det verbala språket anser förskollärarna att metoden gynnar den språkliga och sociala utvecklingen samt att användningen av TAKK skapar en känsla av trygghet hos barnen på förskolan. Samtliga förskollärare i studien problematiserar det faktum att TAKK är en specialpedagogisk metod eftersom de själva anser att de använder det som en självklar del i det pedagogiska arbetet med alla barn.

<p>Denna studie handlar om språkets betydelse för barnets sociala integration i förskolan. Idag är förskolan en verksamhet riktad till alla barn. Institutionerna för barn med funktionshinder lades ner på 70-talet och barn med funktionshinder integreras sedan dess i befintlig barnomsorg, som idag benämns förskola. Flertalet av barnen som har ett funktionshinder har också problem med talet. Det kan bero på olika saker, till exempel specifik språkstörning, utvecklingsstörning, grava rörelsehinder, medfödda eller förvärvade hjärnskador, autism, Asperger, ADHD eller hörselnedsättning/dövhet (Heister Trygg, 2003). För dessa barn kan det vara svårare än för andra barn att klara av det sociala samspelet på en förskola. Alternativ kommunikation kan för barn med annat modersmål vara till stöd för deras språkutveckling och sociala kompetens.</p><p> </p><p>Syftet med den här studien har varit att undersöka hur pedagogerna arbetar med social interaktion för barn med Alternativ Kompletterande Kommunikation och teckenspråk i förskolan. I forskning har det framkommit att en stor drivkraft för att Homo Sapiens utvecklade ett verbalt språk var att det verbala språket stärkte den sociala samvaron (Gärdenfors, 2000).</p><p> </p><p>Denna studie är gjord i två steg på tre förskolor. Steg ett består av observationer av barngrupp under den fria leken. Steg två består av intervjuer av personal på samma förskolor samt ytterligare en förskola.</p><p> </p><p>Resultatet visar att Alternativ Kompletterande Kommunikation, teckenspråk, seriesamtal och sociala berättelser är bra för alla barns utveckling och lärande. Framförallt främjar det den språkliga och sociala utvecklingen. Det leder automatiskt till ett lägre samtalstempo, att upp-märksamheten och lyssnandet ökar hos barnen under samlingar och i samtal.Samt att konflikt-lösningar underlättas och förståelsen för sin egen roll i konflikten ökas med Alternativ Kompletterande Kommunikation, teckenspråk, seriesamtal och sociala berättelser.</p><p> </p><p>En slutsats av studien är att barn i förskolan, oavsett funktionshinder eller ej, är hjälpta av Alternativ Kompletterande Kommunikation för sin utveckling och lärande, såväl socialt som kognitivt.</p>

<p>Då vi i vår omgivning uppmärksammat en viss okunskap angående alternativ kommunikation ökade intresset att göra en studie om förskollärares uppfattning om ämnet. Avsikten var även att studien skulle ha en informativ substans och därav bidra med mer kunskap inom detta område. Syftet med studien blev därmed att undersöka hur förskollärare definierar alternativ kommunikation. Ett vidare syfte var även att belysa förskollärarnas relation till ämnet, tillika utröna deras framtidstro. För att kunna synliggöra detta har vi inspirerats av fenomenologin som fokuserar på en persons beskrivning av ett fenomen, vilket i detta fall är alternativ kommunikation. Studien är av kvalitativ karaktär och vi intervjuade sex informanter på tre skilda förskolor vars arbetsätt gällande alternativ kommunikation skiljde sig åt. Resultatet visade att förskollärarna hade en relativt klar bild gällande vad alternativ kommunikation innebär för dem. Deras syften skiljde sig dock åt då barnen hade skilda behov och därav även verksamheternas olika pedagogiska inriktningar. Informanterna uppfattade alternativ kommunikation som en viktig del i framtiden vilket kommer att utvecklas då de menar att det är något som gynnar alla barn.</p>

Denna studie handlar om språkets betydelse för barnets sociala integration i förskolan. Idag är förskolan en verksamhet riktad till alla barn. Institutionerna för barn med funktionshinder lades ner på 70-talet och barn med funktionshinder integreras sedan dess i befintlig barnomsorg, som idag benämns förskola. Flertalet av barnen som har ett funktionshinder har också problem med talet. Det kan bero på olika saker, till exempel specifik språkstörning, utvecklingsstörning, grava rörelsehinder, medfödda eller förvärvade hjärnskador, autism, Asperger, ADHD eller hörselnedsättning/dövhet (Heister Trygg, 2003). För dessa barn kan det vara svårare än för andra barn att klara av det sociala samspelet på en förskola. Alternativ kommunikation kan för barn med annat modersmål vara till stöd för deras språkutveckling och sociala kompetens.   Syftet med den här studien har varit att undersöka hur pedagogerna arbetar med social interaktion för barn med Alternativ Kompletterande Kommunikation och teckenspråk i förskolan. I forskning har det framkommit att en stor drivkraft för att Homo Sapiens utvecklade ett verbalt språk var att det verbala språket stärkte den sociala samvaron (Gärdenfors, 2000).   Denna studie är gjord i två steg på tre förskolor. Steg ett består av observationer av barngrupp under den fria leken. Steg två består av intervjuer av personal på samma förskolor samt ytterligare en förskola.   Resultatet visar att Alternativ Kompletterande Kommunikation, teckenspråk, seriesamtal och sociala berättelser är bra för alla barns utveckling och lärande. Framförallt främjar det den språkliga och sociala utvecklingen. Det leder automatiskt till ett lägre samtalstempo, att upp-märksamheten och lyssnandet ökar hos barnen under samlingar och i samtal.Samt att konflikt-lösningar underlättas och förståelsen för sin egen roll i konflikten ökas med Alternativ Kompletterande Kommunikation, teckenspråk, seriesamtal och sociala berättelser.   En slutsats av studien är att barn i förskolan, oavsett funktionshinder eller ej, är hjälpta av Alternativ Kompletterande Kommunikation för sin utveckling och lärande, såväl socialt som kognitivt.

Då vi i vår omgivning uppmärksammat en viss okunskap angående alternativ kommunikation ökade intresset att göra en studie om förskollärares uppfattning om ämnet. Avsikten var även att studien skulle ha en informativ substans och därav bidra med mer kunskap inom detta område. Syftet med studien blev därmed att undersöka hur förskollärare definierar alternativ kommunikation. Ett vidare syfte var även att belysa förskollärarnas relation till ämnet, tillika utröna deras framtidstro. För att kunna synliggöra detta har vi inspirerats av fenomenologin som fokuserar på en persons beskrivning av ett fenomen, vilket i detta fall är alternativ kommunikation. Studien är av kvalitativ karaktär och vi intervjuade sex informanter på tre skilda förskolor vars arbetsätt gällande alternativ kommunikation skiljde sig åt. Resultatet visade att förskollärarna hade en relativt klar bild gällande vad alternativ kommunikation innebär för dem. Deras syften skiljde sig dock åt då barnen hade skilda behov och därav även verksamheternas olika pedagogiska inriktningar. Informanterna uppfattade alternativ kommunikation som en viktig del i framtiden vilket kommer att utvecklas då de menar att det är något som gynnar alla barn.

Our aim in this work has been to redesign ModernFamilies and make a user-friendly interface for people with aphasia. The focus has been to identify general issues they might face while using different technology and applications, in order to find better alternative design for ModernFamilies, with a focus on usability. To approach this issue, we used a qualitative method. Our study includes several interviews and observations preformed in conjunction with the AGNES project (AGeing in a NEtworked Society) and speech therapists. Aphasia requires simple design that in the same time gives them support to understand and use technology and different applications. This paper can be used as a guide for designers who develop applications for people with aphasia and the results can also be applied to improve general user friendliness.