Syftet med studien var att öka kunskap om hur förskollärare använder alternativ och kompletterande kommunikation i förskolans undervisning för att stödja alla barns utveckling. Utifrån studiens syfte formades tre frågeställningar för att undersöka hur förskollärare använder alternativ och kompletterande kommunikation i undervisningen, vilka former av alternativ och kompletterande kommunikation de använder och hur de används, samt vilken kompetens de besitter och hur de har skaffat sig den kompetensen. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma förskollärare. Studien analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att kompetensen inom alternativ och kompletterande kommunikation varierar hos förskollärare, samt att alla informanter i studien mer eller mindre använder olika former avalternativ och kompletterande kommunikation i sin undervisning. Våra slutsatser visar att samtliga förskollärare i studien anser att alternativ och kompletterande kommunikation är en viktig metod som stödjer alla barns språkutveckling samt att det fungerar som ett hjälpande redskap i den ömsesidiga kommunikationen mellan barn och vuxna. Trots de fördelar som finns med AKK visar våra slutsatser att förskollärarna upplever en brist på kompetens inom området och att en vidare kompetensutveckling försvåras på grund avekonomiska faktorer och tidsbrist.

The ability to speak with one another is important for all people, but this ability can not be taken for granted when dealing with communicative disabilities. The aim of this systematic literature review was to highlight user and caregiver views and experiences of aided augmentative and alternative communication (aided AAC). The study included 15 articles that were examined by quality and analysed through a meta synthesis. Data was categorized into six main categories; (1) conversational patterns using aided AAC, (2) expectations and concerns, (3) environment, (4) the communication aid, (5) use: when and where, in what situations, (6) learning the communication and manage the communication aid . The result indicated that conversations with aided AAC were predictable and limited. The importance of communication beyond basic needs was discussed. The communication of users was depending on the support and competence from the environment and users were influenced by the treatment of others. Communication was dependent on availability and individual accommodation. Different strategies were used by users to adapt the conversations to people and situations. Beside communication, aided AAC could be used for other purposes, e.g., in daily routines. Different views were seen discussing high and low technology communication aids. Using aided AAC improved the users’ communication. The importance of including caregivers and users in the choice of communications aids was mentioned. In summary, there were many factors that needed to work together for an optimal use of aided AAC. Key words: communication, aided augmentative and alternative communication (aided AAC), caregivers, users, experiences, high technological aided AAC, low technological aided AAC / Det är viktigt för alla människor att kunna prata men inte lika självklart för personer med en kommunikativ funktionsnedsättning. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att belysa brukare och vårdnadshavares upplevelse och erfarenhet av grafisk alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK). Studien innefattades av 15 artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades genom en metasyntes. Data kategoriserades till sex huvudkategorier; (1) konversationsmönster vid användning av GAKK, (2) förväntningar och farhågor, (3) omgivningen, (4) hjälpmedlet, (5) användning: när och var, i vilka situationer, (6) att lära sig kommunikationen och hantera hjälpmedlet. Resultatet visade att samtal med GAKK ofta var begränsade och förutsägbara. Synpunkter framkom på vikten av att kunna kommunicera mer än basala behov. Brukarens kommunikation är beroende av stöd och kompetens från omgivningen, och brukaren påverkas av omgivningens bemötande. Hjälpmedlets tillgänglighet och individanpassning var avgörande för kommunikationen. Brukare anpassade sin kommunikation till olika situationer och personer genom olika strategier. GAKK kunde användas till mer än bara kommunikation, så som till stöd i dagliga rutiner. Delade synpunkter rådde gällande hög- och lågteknologiska hjälpmedel. Förbättrad kommunikation hos brukaren beskrevs vid användning av GAKK. Det var viktigt att inkludera både brukare och vårdnadshavare vid val av hjälpmedel. Sammanfattningsvis var det många faktorer som behövde samverka väl för att användningen av GAKK skulle bli optimal. Nyckelord: kommunikation, grafisk alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK), vårdnadshavare, brukare, upplevelser, högteknologisk GAKK, lågteknologisk GAKK

Att kunna förstå och göra sig förstådd till andra människor är inte en självklarhet för alla i dagens förskolor. Denna studie har ett fokus på kommunikation, som en förutsättning för lärande och utveckling, och framför allt på när den verbala kommunikationen inte räcker till. Arbetet belyser vikten av alternativa kommunikationssätt för att möjliggöra för alla att kunna kommunicera med varandra i förskolan. Det talade svenska språket är inte det enda givna sättet att kommunicera på i förskolor idag, utan det finns en mängd olika metoder till vårt talade språk. Dessa hjälpmedel är grundläggande för barn när den verbala kommunikationen inte är tillräcklig. Resultat av studien visar dels att det finns en hel del metoder att ta till för att hjälpa och förbättra människors möjligheter att kunna kommunicera utöver de talade språket. I arbetet redovisas ett flertal exempel på detta. Studien visar också på vikten av kunskap inom detta område och på hur samarbete mellan förskollärare och specialpedagog kan komma att bli viktigt för att möjliggöra barns lärande och utveckling genom alternativa kommunikationssätt och att ökad kunskap om olika specialpedagogiska åtgärder är viktig för förskollärare.

Syfte med denna studie var att bidra med ökad kunskap om hur man kan arbeta med alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) och dess innefattande metoder, riktat till alla barn i förskolan. Utifrån syftet skapades tre forskningsfrågor som undersöker hur förskollärare använder AKK, vilka förtjänster respektive hinder och svårigheter de anger kring användandet av AKK. För att ta reda på detta genomfördes åtta kvalitativa intervjuer med verksamma förskollärare. Studiens resultat visade bland annat att samtliga förskollärare i olika stor utsträckning använder någon form av AKK med syfte att stötta kommunikationen med barnen och att det främsta hindret var deras egen kunskapsbrist. Resultatet analyserades utifrån den sociokulturella teorin och slutsatserna sammanställdes utifrån forskningsfrågorna. En slutsats som dragits var att förskollärarna var positivt inställda till AKK-metoderna och att de inte såg svårigheter i själva användandet av metoderna.

Studiens syfte är att undersöka icke talande elevers upplevelse av delaktighet i undervisningssituationen. Jag ville ta reda på vad som kan främja delaktighet och vad som kan vara hinder. Två elever som saknar tal och använder sig av GAKK (grafisk alternativ och kompletterande kommunikation) har intervjuats utifrån delaktighetsaspekterna: tillhörighet, tillgänglighet, erkännande, engagemang, samhandling och autonomi. Eleverna går på ett Riksgymnasium för rörelsehindrade och undervisas i små grupper tillsammans med andra rörelsehindrade elever. Dessutom har en grupp lärare som arbetar på skolan medverkat i en fokusgruppsintervju. Resultatet av undersökningen visar att man gör mycket på skolan för att främja elevernas delaktighet men att det också finns en hel del som kan utvecklas och förbättras. Eleverna menar att det material de får i skolan inte alltid är tillgängligt samt att samarbetet med de övriga eleverna i klassen kan utvecklas. Lärarna anser att eleverna utan tal inte alltid accepteras av övriga elever. Även lärarna tycker att de kan göra mer för att alla elever ska få möjlighet att samarbeta med andra elever. Som en av lärarna uttrycker det: Vi kan nog snäppa upp!

The purpose of this study is to examine how preschool teachers work with an argumentative and alternative communication (ACC) and the importance of language tools for children’s language development. The study also aims to illuminate how the work with ACC is visible in the preschools physical activities and in the documentations as well as the importance it brings. To receive adequate information, interviews were held with active educationalist on how they observe ACC as stimulating tools for language development, if there are any differences in the use of language support depending on different situations and how the active work with language support is noticeable. The results among the interviewed preschool teachers shows a positive attitude towards the use of language support and that the methods are helpful and useful when educating the children. Results also shows that there is a common thread in the documentation work that extends from the work in groups with children in preschools up to the preschool managers.

Området för denna studie är AKK, ett Alternativt Kompletterande Kommunikationssätt som hamnat i skuggan i arbetet med kommunikation på förskolan. Barns språkutveckling och kommunikationsförmåga påverkas av vilka möjligheter de ges i att kommunicera med andra.Studiens syfte är att få en förståelse i förskollärares erfarenheter kring begreppet AKK samt hur förskollärare arbetar med sådana kompletterande kommunikationssätt. Därav studiens frågeställningar: Vad kännetecknar förskollärarnas förståelse och tillägnande av de Alternativa Kompletterande Kommunikationssätten och deras centrala begrepp? Hur beskriver förskollärare arbetet med Alternativ Kompletterande Kommunikation? Studien utgår från det hermeneutiska perspektivet för att tolka och skapa en uppfattning och förståelse för hur förskollärare beskriver sitt arbete med AKK.Studien bygger på en kvalitativ metod då semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper har gjorts; sammanlagt 12 förskollärare har deltagit. I studiens resultat framkommer det att alla uppfattar sig arbetaaktivt med AKK, men majoriteten är osäkra på definitionen av AKK. Det har vidare visats att TAKK är det övergripande arbetssättet inom kommunikation och används mest. Slutsatsen från arbetet är att förskollärarnas kunskap, attityd och driv till att utveckla sin vidare kunskap har en betydelse för arbetet med AKK.

Detta är en kvalitativ etnografisk studie där syftet med studien är att synliggöra vilka och i vilken mån pedagoger inom förskolan, använder olika metoder för att skapa möjligheter till en kommunikativ och inkluderande miljö för alla barn. Lärande sker ofta i sociala sammanhang där alternativ kompletterande kommunikation (AKK) kan skapa förutsättningar för individen, gällande sociala kompetenser, ökat självförtroende samt välmående. Detta gäller alla barn oavsett diagnos där metoder inom AKK kan skapa en vi-känsla och en förståelse för andras situation. I förskolorna finns barn med kommunikativa svårigheter vilket kan bero på medfödda skador, psykisk eller fysiska skador, annat modersmål eller sen språklig utveckling. Forskningen visar fördelarna men även svårigheter med AKK då det finns flera olika metoder. Det insamlade materialet har analyserats genom tematisk analys där teman skapats utifrån de observerade miljöerna som måltider, hallen, samling och leken. Resultatet har därefter presenterats i text samt en tabell (se tabell 8) för att synliggöra hur mycket de olika kommunikativa metoderna används på de observerade förskolorna. Resultatet visar att pedagogerna mestadels använder sig av kroppsspråk, gester och blickar tillsammans med verbalt tal i kommunikationen till barn. Den alternativa kommunikationen genom tecken som alternativ kompletterande kommunikation (TAKK) och grafisk alternativ kompletterande kommunikation (GAKK) är vanligt förekommande till barn som är i behov av stöd och sker inte i samma utsträckning till andra barn.

I dagens samhälle finns det en tydlig gräns mellan personer med intellektuella funktionhinder och personer utan intellektuella funktionshinder. Trots att personer med intellektuell funktionsnedsättning har samma demokratiska rättigheter att vara en del av samhället och känna en samhörighet så har utvecklingen för en universell design, det vill säga en design som når ut till fler människor, gått sakta framåt. Denna studie ämnar i att undersöka hur dagens formgivare lättare kan nå ut till både personer med och utan intellektuell funktionsnedsättning genom universell design, och därmed minska gränsen mellan dessa två målgrupper. En informantintervju och tre respondentintervjuer gjordes under denna studie för att få kunskap om hur personer med intellektuell funktionsnedsättning och vilka kommunikationshjälpmedel det använder sig utav. En visuell analys av en befintlig livsmedelsförpackning gjordes för att få en insikt hur dagens förpackningar idag kommunicerar ut deras information till konsumenter. Den insamlade kunskapen från intervjuerna och resultaten från den befintliga förpackningen blev utgångspunkten för en redesignad förpackningsdesign, som skulle enligt resultaten och de teoretiska utgångspunkterna vara lättare för personer med och utan intellektuell funktionsnedsättning att förstå. Den befintliga förpackningen och redesignade förpackningen diskuterades i sex fokusgrupper, där tre fokusgrupper hade deltagare med intellektuell funktionsnedsättning och tre fokusgrupper hade deltagare utan intellektuell funktionsnedsättning.   Resultatet från studien visar på att faktorer som påverkar förståelsen av förpackningsdesign både hos personer med och utan intellektuell funktionsnedsättning är främst igenkänning och perception. Det som formgivare bör ta hänsyn till vid utformning av en universell förpackningsdesign är att ta bort onödig information, ha en textgrad på minimum 11pt, ha korta textstycken, uppmärksamma viktig information genom komplementfärger eller symboler, använda fotografier med enhetligt budskap, vara konsekvent vid symbolsystem och om möjligt använda fler än ett sinne för att kommunicera ut budskap.

Sammanfattning: Den framtagna produkten är i form av en webbsida. Webbsidan ser vi som ett verktyg riktat till pedagoger som vill introducera tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) tillsammans med grafiskt bildstöd som alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK) i förskolan för barn i åldrarna 1-3 år. Arbetssätten gynnar barns tidiga kommunikation och talspråksutveckling men används idag primärt som en metod först då ett barn uppfattas vara i behov av ett alternativt språk, som t.ex. när en språkstörning eller ett annat handikapp upptäckts. Vårt syfte med produkten är därför att den ska visa att TAKK, tillsammans med GAKK, kan användas för alla yngre barn som ett stöd för kommunikation och för utveckling av deras talade språk. I produktprocessen intervjuades verksamma pedagoger för idéer till webbsidans innehåll, samt att en litteraturöversikt genomfördes inom området. Resultatet av produkten utvärderades av tidigare respondenter för att se om vi uppfyllt vårt syfte.   Webbsidan kan ni hitta på den här internetadressen: www.introtakk.weebly.com